"Proteinberikning av foderspannmål med mikrosvampar"
Johan Schnürer (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: Johan.Schnurer@mikrob.slu.se
Bättre sätt att bevara fodret rätt.
Mycket energi kan sparas om fuktig fodersäd konserveras med mjölksyrebakterier eller jäst i stället för att torkas. Dessutom förbättras näringsvärdet. Fermentering (jäsning) av blötfoder och ensilering av krossad spannmål är de två vanligaste sätten att konservera djurfoder och har miljömässiga fördelar.
Vid ensilering av krossad spannmål sparas 60% av den energi som gått åt om säden i stället torkats. Vid blöt-forderfermentering går det att använda biprodukter från etanol- och mattillverkning, vilka minskar avfallsmängden. Konserveringsprocesserna kan också förbättra både den näringsmässiga och den hygieniska kvaliteten på fodret vare sig metoderna bygger på spontan mikrobiell tillväxt eller med tillsats av startkulturer.
Avhandlingen visar att spontan fragmentering med naturliga mikroorganismer har sin begränsning. Krossensilerad spannmål är sällan hög nog för att ge tillräcklig mjölksyraproduktion, vilket leder till oönskad tillväxt av mögel och bakterier. Fragmentering bör därför baseras på inympade mikroorgansimer i stället för spontan tillväxt. Ympningen görs genom tillsats av startkulturer med lämpliga jästsvampar och mjölksyrabakterier. Sammanfattningsvis ger optimerade startkulturer mycket goda möjligheter att utveckla energisnåla och hygiensikt säkra foderlagringssystem, som också förbättrar fodrets näringsvärde och minskar fosforläckage från lantbruket.
"Mjölkkor anpassade för ekologisk produktion"
Erling Strandberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: Erling.Strandberg@hgcn.slu.se
Dagens mjölkkor är resultat av ett systematiskt avelsarbete för att förbättra djurens produktion och funktion. De djur, som varit bäst anpassade till rådande produktion och presterat bäst, har valts som föräldrar till nästa generation. Detta innebär risk för djurens förmåga att anpassa sig till andra miljöer. Ökad internationalisering och utveckling av alternativa produktionssystem har dock ökat intresset för kornas anpassningsförmåga.
Genotyp och miljösamspel innebär att en egenskap delvis styrs av olika gener i olika miljöer. Studier visar att detta samspel förekommer mellan olika klimat och system med olika produktionsintensitet. Syftet med projektet var att undersöka om genotyp-miljösamspel förekommer mellan ekologiska och konventionell mjölkproduktion i Sverige och behovet av att ta fram alternativa avelsvärden för den ekologiska produktionen. De skillnader i mjölkavkastning som hittats mellan kor i ekologisk och konventionell produktion beror troligtvis på skillnader i utfordringen.
"Epidemiologiska studier av stafylokocker vid mastit hos mjölkkor"
Karin Artursson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SVA.
E-post: karin.artursson@sva.se
Juverinflammation är en sjukdom som orsakar lidande för korna, arbete och förluster för mjölkbonden och oönskad användning av antibiotika. Trots många års arbete för att minska inflammationerna, drabbas varje år en stor del av Sveriges mjölkkor och måste behandlas med antibiotika. Många juverinflammationer orsakas av stafylokocker. Akut inflammation av den vanligast förekommande Staphylococcus aureus anses spridas mellan kor via mjölk. Vid subklinisk inflammation är det svårt att påvisa bakterier och när det går är det svårt att artbestämma koagulasnegativa stafylokocker (KNS) Det behövs bättre möjligheter att påvisa och typa de bakterier som förekommer och kunskap om hur bakterierna sprids.
I studien fokuseras på att vidareutveckla metoderna för odling och typning av stafylokocker. De resultat som framkommit tillför värdefull kunskap om hur stafylokocker sprids och kan komma till nytta i framtida utarbetande av strategier för att bekämpa juverinflammation.
"Epidemiologiska och bakteriella studier rörande salmonella hos lantbrukets djur i Sverige"
Per Wallgren (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post: Per.Wallgren@sva.se
För att skydda konsumenterna föreslår EU att livsmedelsburna sjukdomsframkallande bakterier ska minskas med hjälp av riskanalyser. Sverige har i praktiken tillämpat en sådan strategi sedan 1952, då 9 000 personer smittades med salmonella från ett slakteri och lantbrukets djur har idag ett dokumenterat högt hälsoläge. Salmonella diagnostiseras förhållandevis sällan och när så görs bekämpas bakterien med målsättning att utrota den oavsett typ av salmonella. Förändrade resvanor och ökad handel medför dock nya risker.
Numera importeras regelbundet foderråvaror som är salmonellasmittade. De måste renas från bakterien genom uppvärmning och/eller syrning innan de kan användas som djurfoder. Dessutom ökar kostnaderna för att bekämpa enskilda salmonellautbrott eftersom gårdarna blivit större.
Det finns många varianter av salmonella med olika förmåga att framkalla sjukdom och att överleva utanför värddjur. Syftet med projektet var därför att skapa underlag för att i olika simuleringsmodeller teoretiskt bedöma om salmonella kan bekämpas på annorlunda och billigare sätt än vad som sker idag med bibehållen livsmedelssäkerhet.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius