De senaste åren har betydelsen ökat av att utveckla framtidsbilder av Europas väg framöver i ett globalt perspektiv. Det innebär att i en kritisk situation för Europa och världen pröva ett antal olika utvecklingsmöjligheter genom så kvalificerade analyser som möjligt. Detta i en tid med allvarliga ekonomiska kriser, med en ännu oförlöst väg för att klara av klimatfrågan och alla de andra associerade miljöutmaningarna. Här finns stora sociala utmaningar i ett Europa, som i relativ mening minskar sin andel av världsbefolkningen och sin andel av världsekonomin. Dessutom pekar alla prognoser på att Europas andel av världens kunskapsproduktion också kommer att minska räknat i antalet framstående vetenskapliga publikationer och patent eller i form av utexaminerade studenter.
Nya världar – nya lösningar
Dessa frågor uppmärksammades på konferensen "New Worlds – New Solutions" som hölls i Lund den 7–8 juli i år. Tidsfönstret är bara några få årtionden. Omfattande framtidsanalyser har därför gjorts inom såväl EU som i dess medlemsstater med tidshorisonter som år 2020 (Vision 2020), år 2025 (central framtidsstudie inom EU) samt med tidsperspektiv fram mot år 2030 och även år 2050. Dessa generella framtidsbilder har också kompletterats av mer sektoriella sådana, exempelvis de som gjorts av EU:s Standing Committé for Agricultural Research (SCAR).
Oftast har själva ramen för framtidsbilden hanterat breda generella drivkrafter såsom världsekonomins utveckling, nya frontlinjer inom forskning och utveckling eller klimatförändringarna. Men dessa generella faktorer har oftast kompletterats med mer specifika områden som landsbygdsutveckling eller jordbruksforskningens organisation och utvecklingsriktningar, eller analyser av konsumentvanor. Synteserna har sedan zoomat in på det som är specifikt för en sektors område till exempel jordbruksforskningens område.
Behov av ny kunskap
Kännetecknande för en del av dessa processer, bland annat arbetet i SCAR, som alltså gäller forskning på jordbruksområdet, har varit att de breda alternativa framtidsbilderna i ett påföljande steg lagts till grund för analyser av forskningsbehov och bedömningar om önskvärda tyngdpunktsförändringar för att fånga upp vad vi i Europa behöver veta mer om. På så sätt har också grunden lagts för arbetet att ta fram kvalificerade förslag till sameuropeiska forskningsförslag inom ramen för stora gemensamma forskningsprogram. Ett exempel på detta är "Joint Programming". Beslutsprocessen har under den gångna hösten och det svenska EU-ordförandeskapet drivits på och programförslag med jordbruksanknytning finns med i "finalheatet". Också på annat sätt har arbetet med framtidsbilderna hjälpt till att lyfta fram intressanta forskningsfält och kanske inför framtiden lägga grunden till EU:s hantering av det som Lund-konferensen definierade som nästa steg – det som rör de stora utmaningarna “Grand Challenges" såväl inom en europeisk ram, som globalt.
Författare
:
Uno Svedin
är Internationell chef vid Formas.