Miljöforskning Nummer #6 januari 2010

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2010-01-08 08:21:20

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
385 miljoner kronor till hållbar utveckling

Samklang eller störning. Nils-Torbjörn Nutti driver en verksamhet med renar och turism i anslutning till Ishotellet i Jukkasjärvi. Fotografen forskar kring urfolksrättigheter och naturvård i norra Norge, Sverige och Finland.  Foto: Lars Elenius

Formas stora utlysning

385 miljoner kronor till hållbar utveckling

Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 6/2009

Av de cirka 1 250 ansökningar som kommit in till Formas, beviljades drygt 130 forskningsbidrag.

Formas forskarråd sammanträdde i slutet av november. Inom den stora utlysningen beviljades då pengar till forskning kring ämnen som Hur påverkas ekosystemet och vattenståndet i Östersjön när/om det globala medelvattenståndet höjs kraftigare än tidigare beräknat? Vilka dofter attraheras myggor av, och hur kan kemiska substanser förhindra att myggorna känner dessa? Fisk innehåller viktiga näringsämnen som förebygger hjärt- och -kärlsjukdomar, men fisken kan också innehålla miljögifter som ökar risken för hjärtoch kärlsjukdomar. Vilken är risken respektive nyttan av att äta fisk i relation till risken för hjärtinfarkt? Vilka svårigheter och möjligheter möter statliga miljöinstitutioner och -myndigheter när de ska skapa delaktighet i miljöarbetet?

Urfolk och naturvård

Lars Elenius är docent i historia vid Luleå tekniska universitet. Han får FoU-bidrag för projektet Urfolksrättigheter och naturvård i Fennoskandinavien tillsammans med en svensk statsvetare och en norsk rättsvetare. Han har forskat i flera år kring den finsk-språkiga minoriteten kväner i Norge, vilken kräver samma urfolksrättigheter som samerna.

– Vårt nya projekt är en direkt fortsättning, berättar Lars Elenius. Här ska vi studera hur naturvård inom till exempel världsarvet Lapponia berör urfolkens rättigheter. Vi har liknande exempel i Norge och Finland, där de har andra förvaltningsmodeller.

Brottsgeografi

Docent Vania Ceccato vid avdelningen för samhällsplanering och miljö på KTH hoppas att genom sitt projekt ge samhällsplanerare mer kunskap i brottsgeografi för att förebygga våldtäkter utomhus.

– Enbart i Stockholms län sker ungefär 700 våldtäkter per år, varav 30 procent utomhus, berättar hon. I min forskning vill jag både undersöka platserna i detalj och intervjua kvinnliga brottsoffer bland annat om hur de uppfattar brottsplatsen, förklarar hon.

Studien ska även söka efter insikter i hur offren förflyttat sig före och efter våldtäkten och hur denna rörlighet relaterar till kvinnornas mönster när det gäller otrygghet och rädsla för brott i stadsmiljön.

– Jag är också på jakt efter miljöfaktorer som kan göra en plats särskilt sårbar, tillägger Vania Ceccato.

Unga forskare

Unga forskare, det vill säga forskare som disputerat år 2004 eller senare, stod för ungefär en tredjedel av ansökningarna, och 45 procent av de beviljade projekten avser unga forskare. Även i år satsar Formas på anställningar som forskarassistent – 36 av 181 sökta anställningar beviljades.

Forskarrådet beviljade också 24 postdoktorala stipendier som kommer att gå till nydisputerade forskare. Tre av 28 ansökningar om medeldyr utrustning beviljades medel. Liksom tidigare år var Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, det universitet som lämnade in flest ansökningar, och det är även flest projekt från SLU som beviljats medel.

Djurskydd och växter

Formas forskarråd beviljade medel till forskning om djurskydd i en gemensam utlysning med Jordbruksverket som gjordes i våras. Den totala summan som beviljas är 30 miljoner kronor, varav Formas står för cirka 12 miljoner och Jordbruksverket för de resterande.

Forskarrådet beslutade även att tillsammans med Stiftelsen Lantbruksforskning ge pengar till både växtförädlingsverksamhet och "trädgårdsforskning inom området klimat".

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning januari 2010

Inledare

Det som göms i snö… DET LACKAR MOT JUL och barnen skriver önskelistor. Även en del vuxna. Överst på min lista står snö. Mest av allt önskar jag mig ett snölandskap. Snö förstärker de mj...

Tema

Kvalitet för folk och fä Att få vara frisk är en gudagåva. Hälsan är dock hotad från många håll i vårt samhälle. Stress, jäkt, otrygghet, dålig luft, miljögifter, bakterier, buller – är fa... Bättre djurhälsa trots mindre antibiotika Sverige var först. År 1986 slutade vi med att generellt blanda in låga doser av antibiotika i foder till djur som inte var sjuka. Samma år ökade sjukdomarna bland sm... Rena händer minskar MRSA i djurvården Internationellt sett är MRSA orsak till många svåra infektioner hos människa. MRSA är en zoonos och kan därmed smitta mellan människor och djur. Studier har visat at... Smygande gift på spåren – Det är oklokt att använda högfluorerade ämnen, PFC, och låta dem spridas i miljön. Ansträngningarna borde vara större att leta efter ersättare, som kan brytas ned ... Buller ger sjukdomar Fyrtio plan i timmen dånar i dina öron. Så är det att bo utanför London, nära Heathrow, som är en av världens mest trafikerade flygplatser. Buller skapar stress och ... "Effektforskning är grunden" Efter andra världskriget fanns nästan ingen trafik, men vid 1950-talets slut började trafikbullret bli märkbart och har sedan dess ökat markant. År 1992 gick Kjell ... Ljud simuleras i labbet De maskerar vindkraftsbuller med lövsus. Och simulerar stadsljud som arkitekter, stadsplanerare och beslutsfattare ska kunna lyssna på och ha nytta av. Psykoakustike... Luftburna nanopartiklar risk för hälsan Stora epidemiologiska studier visar på samband mellan exponering för luftburna partiklar och dödlighet i hjärt-lungsjukdomar. Ökad tillämpning av nanoteknologin för ... Genetik för djur och människor Den som själv haft ett sjukt djur, vet att det inte bara kostar mycket pengar. Det kostar på även psykiskt. När djur mår dåligt, gör människor också det. Det finns a... Underskattat samspel människa och djur Djur löser spänningar. Det vet människor som har sällskapsdjur. Ändå används djur mycket sällan i den svenska vården, omsorgen och fångvården. I Sverige behöver vi b...

Intervjun

KemIs GD: Okunskap stor om nano Kemikalier i textilier, kvicksilver i lampor, nanomaterial i krämer och sportartiklar – listan kan göras lång över hälsorisker i samband med ämnen i våra vanligaste ...

Övriga artiklar

385 miljoner kronor till hållbar utveckling Av de cirka 1 250 ansökningar som kommit in till Formas, beviljades drygt 130 forskningsbidrag. Varför försvinner vadarna? Donald Blomqvist, lektor vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet har länge varit orolig över varför vadarna försvinner i jordbrukslandskapet. Nu har han ... 300 miljoner kronor till 17 strategiska forskarmiljöer Nu har Formas fördelat de 300 extra miljoner som följde med propositionen "Ett lyft för svensk forskning och innovation". De sjutton grupperna som ska dela på pengar... Strategiska satsningar på byggforskning Husägaren, brukaren och samhället. De kan bli en helhet, med en förbättrad upphandling som ser till brukarnas och samhällets behov. Om detta handlar de två projekt s... Stadsutveckling mer än stadsbyggnad Stadsutveckling i vid mening är en av utgångspunkterna för Forum för miljöforskning 2010, som äger rum den 9–10:e februari i Uppsala konsert & kongress. Årskonferens för skogens teknologiplattform Under EU:s sjätte ramprogram för forskning dök fenomenet teknologiplattform upp. En TP samlar europeiska industriella aktörer inom en näringsgren. Syftet är att till... Hyllvärmarnas tid är förbi Det är bra med ett kommersialieringstryck på miljöteknikforskningen, och det är viktigt att det finns kompetens på företagen för att ta emot forskningsresultaten. Genteknik och klimatförändringar Den snabba befolkningstillväxten gör att livsmedelsproduktionen behöver fördubblas till år 2050. Samtidigt ändrar den globala uppvärmningen förutsättningarna. På kor... Östersjöforskning i fara Forskningssamarbete över gränserna behövs som grund för en hållbar förvaltning av Östersjön. En stor ansträngning för att etablera ett sådant samarbete riskerar att ... Kunskap för nästa generation Europa En klok inriktning av kunskapsproduktionen blir viktig in en tid då Europas andel av världens kunskapsproduktion minskar samtidigt som världsdelen drabbas av stora s... Ny arkitekthögskola vid Umeå universitet Fredagen den 2 oktober 2009 invigdes Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Denna arkitektutbildning blir den fjärde i Sverige som ger en fullvärdig arkitektexamen. Ammunitionsbly förgiftar svenska havsörnar För första gången har en vetenskaplig studie undersökt orsaken till blyförgiftning hos havsörnar i Sverige. Resultatet visar att dödliga mängder av bly i örnarna ors...

Notiser

Augustpriset till Formasforskare Augustpriset för Årets svenska fackbok 2009 gick till Att överleva dagen av Brutus Östling och Susanne Åkesson, Östlings Bokförlag Symposion. ”Häpnadsväckande fåge... Fri tillgång till forskningsresultat Alla sakkunnigbedömda konferens- och tidskriftspublikationer som härrör från forskning som helt eller delvis finansierats av Formas från och med 2010 ska publiceras ... 12 miljoner till FoU om biomassa Formas och Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, har beslutat att finansiera 12 projekt som gäller Hållbart uttag av biomassa inom jordbruket. Forskningen avser utveck... Climate challenge – the safety´s off Beställ via www.formas.se eller per tel 08 690 95 22. Om resultatet från Köpenhamnsmötet i december blir svagt får vi troligen en debatt om klimatkonventionen. ... Klimatförändringarna hotar vinet Konsumenternas förkärlek för "fruktigare" druvsorter leder tillsammans med stigande temperaturer till att vinet blir för starkt. I Napa Valley, Kalifornien, har alko... Helsäd ska skördas i rätt tid – och hackas! Helsäd är ett grovfoder som vanligtvis ges till nötkreatur. Bengt-Ove Rustas vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, fann i sitt doktorsarbete att spa... Mer kunskap om sjöarnas CO2 Koldioxidhalterna i sjöar visar stor variation, och koldioxidutsläppen är kanske större än väntat. Det visar Jan Åberg i sin doktorsavhandling vid Institutionen för ...

Resultat av forskning

Hur reagerar det ekologiska samhället? Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Även djurens hälsa är värd att värna Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Om hästar hostar Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Informera mera om vatten Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas. Hur hanterar vi offentliga rum? Hur gick det? Vilka resultat ledde forskningen fram till? Här finns korta sammanfattningar av  forskningsprojekt som har haft finansiering från Formas.

Formas GD har sista ordet

"Open Access ännu ett angeläget steg för att nå ut med resultaten" Den nya beredningsorganisationen, som Formas beslutade om i början av året, har tillämpats för första gången i samband med utvärdering av årets ansökningar i den öpp...

Vidare länkar

Sidfot