Virus, parasiter, bakterier hotar ständigt djur och människor. Vapnet mot dessa hot har ofta hetat antibiotika. Resistens är dock en konsekvens av användning av antibiotika och enligt Världshälsoorganisationen WHO ett av de största hoten mot folkhälsan. Nu brådskar det att finna kunskap om var, hur och varför folk och fä drabbas av infektioner och sjukdom. Genom att studera djuren kan vi få veta var i sjukdomsprocessen försvaret ska sättas in för att vara mest effektivt.
De flesta smittsamma infektionssjukdomar som drabbar människan har sitt ursprung i djurvärlden. Människans tamdjur utbyter parasiter, bakterier och virus med de naturliga ekosystemen. Virus kan överföras till människan. I vår tid sker nyintroduktioner av zoonotiska mikroorganismer exempelvis SARS och HIV/AIDS. Nu står "fågelinfluensa" på tur. Å andra sidan är högpatogena influensavirus en skapelse av människan genom vårt sätt att skapa effektiva och snabba proteinkällor. Dessa virus är inget som dyker upp spontant i naturen. Vi får äta upp våra egna misstag.
Utgör "fågelinfluensan" ett hot mot oss alla, frågar sig forskare. Flera hundra miljoner tamfåglar har dött eller avlivats under utbrott av fågelinfluensa den senaste tiden. 219 människor har dött i viruset som är helt ofarligt för vissa vattenlevande fåglar. Vad är det som gör detta virus dödligt och hur kan det få fäste i en ny värd?
Utan att vi känner det kan smitta från djur spridas genom maten vi äter. Inte förrän efteråt. Årligen drabbas en stor grupp svenskar på detta sätt av mag- och tarmsjukdomar. Vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, bedrivs forskning för att bekämpa denna spridning.
Hästar drabbas av kvarka en allvarlig, smittsam sjukdom med massiv inflammation, feber och svullnader som brister. Hästen plågas och stall med kvarka försätts i karantän, vilket kan få svåra ekonomiska följder. Någon bot finns inte men ett vaccin är under utveckling med hjälp av molekylärbiologi.
Kroppen utsätts hela tiden för angrepp utifrån. För att bekämpa dessa inkräktare som virus, bakterier, parasiter krävs en hel arsenal av försvarskomponenter. Däribland ingår olika vita blodkroppar såsom lymfocyter, makrofager, granulocyter och inte minst mastceller. En rad nya forskningsrön på häst har satt fokus på mastcellen.
Hund och människa har ungefär samma gener, lever i samma miljö och får mestadels samma sjukdomar. Arvsmassan hos båda är nu kartlagd och verktyg har tagits fram för att hitta gener som orsakar sjukdomar. Med den kunskap vi har i dag vet vi att likheterna mellan hund och människa kan tas tillvara och göra kartläggningen mycket effektivare.
Ännu ett virus som sprids via djur som själva inte är särskilt sjuka är Sorkfeber. Den orsakas av ett virus vilket har skogssork som enda naturliga reservoir. Skogsorken sprider viruset via saliv, urin och spillning, men infekterade individer påverkas inte så allvarligt av infektionen, som kan var ytterst allvarlig för människor. Och det finns inget vaccin.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör