Miljöforskning Nummer #1 februari 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-16 12:53:05

Huvudinnehåll

Resultat av forskning
Skriv utSkriv ut

Redaktör: Margaretha Nordahl

Tegelfasader är värda att värna

"Restaurering av murade fasader med korrosionsskador"
Miklós Molnár (projektledare)
Resultatsammanfattning från Bygg- och miljöteknologi, Lunds tekniska högskola.
E-post:mikos.molnar@kstr.lth.se

Litteratur: Gustavsson, Jönsson, Molnár
"Reparation av murade fasader med korrosionsskador" (2007) från Svensk Byggtjänst.

Under efterkrigstiden övergavs fullmurningstekniken med tegel till förmån för andra bärande väggkonstruktioner. Teglet användes dock i stor utsträckning som fasadmaterial i form av halvstens skalmurar. Övergången skedde parallellt med att man började förse tegelmurverket med armering i liggfogarna.

Normalt användes icke rostfria armeringskvaliteter utan speciellt konstruktivt rostskydd. Detta har lett till ett stort antal skador. Den övergripande målsättningen för projektet har därför varit att utveckla och dokumentera kunskap för reparation av den här typen av fasader. Mer specifikt var att utveckla förutsättningarna att säkert överbrygga öppningar i murverket, begränsa sprickor från temperaturrörelser och ta fram tekniska lösningar och arbetsmetoder för att lösa problem orsakade av korroderande armering i fogar och förankringar.

Lämpliga metoder för reparation av tegelfasader med korrosionsskador presenteras i boken, som riktar sig till fastighetsägare, entreprenörer och projektörer. Resultaten förväntas bidra till att stora ekonomiska och kulturella värden räddas genom lämpliga åtgärder.

"Betongresistens mot kloridinträngning - från labbtest till fältprestation"
Luping Tang (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SP.
E-post:Luping.Tang@sp.se

Klorinträngning är en av de viktigaste orsakerna till skador på armerade betongkonstruktioner och medför stora ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Projektet är ett komplement till EU-projektet ChlorTest med avsikt att utvärdera olika laboratoriemetoder och relevanta modeller för livslängdsprognos.

Det finns många metoder för provning av kloridinträngningen. Det finns också många modeller för livstidsprognos, men de flesta är inte verifierade mot verkligheten. I projektet har två jämförelseprovningar gjorts för att utvärdera olika provningsmetoder och ett brenchmarktest har utförts för att utvärdera prestationsförmåga av olika prognosmodeller. Resultaten från brenchmartestet visar att den svenska mekanismbaserade modellen ClinConc ger en prognos som ligger närmast fältkloridinträngningsprofiler. Andra modeller, som tidigare inte kalibrerats mot verkligheten, visade i de flesta fall otillfredsställande resultat. Slutsatsen är att de flesta modellerna för livslängdsprognos i dagsläget är otillräckligt noggranna. Kalibrering mot verkligheten har visat sig oerhört viktig för en prognosmodell som ska användas för livslängdsdimensionering av betongkonstruktioner.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning februari 2008

Inledare

Objudna gäster hos folk och fä Utan husdjuren hade människans utveckling från enstaka grottsamhällen till den, näst brunråttan, talrikaste däggdjursarten på jorden stått sig slätt. Människan har m...

Temaartiklar

Kunskap om djur bästa försvar Virus, parasiter, bakterier hotar ständigt djur och människor. Vapnet mot dessa hot har ofta hetat antibiotika. Resistens är dock en konsekvens av användning av anti... Djur står för många värden Hälsoläget hos svenska djur är gott. En förutsättning för att vi ska behålla vårt goda hälsoläge är att kunskaperna om hur sjukdomar sprids - mellan djur, till männi... Problem för folk och fä Redan penicillinets upptäckare Sir Alexander Fleming varnade för att ohämmad användning av antibiotika skulle leda till resistensutveckling och hota mirakelmediciner... Smitta från djur via maten Utan att vi känner det kan smitta från djur spridas genom maten vi äter. Vi märker det först efteråt. Bakterier, virus och parasiter från djur drabbar årligen en sto... När blir virus dödligt? De flesta smittsamma infektionssjukdomar som drabbar människan har sitt ursprung i djurvärlden. Människans tamdjur utbyter parasiter, bakterier och virus med de natu... Ett hot mot oss alla? Flera hundra miljoner tamfåglar har dött eller avlivats under utbrott av fågelinfluensa den senaste tiden. 219 människor har dött i viruset, som är helt ofarligt för... Molekylärbiologi vapen mot kvarka Massiv inflammation, feber och svullnader som brister - kvarka är en allvarlig, smittsam sjukdom som drabbar hästar. Stall med kvarka försätts i karantän vilket kan ... Mastcellen - vän eller fiende? Virus, bakterier, parasiter kroppen utsätts hela tiden för angrepp utifrån. För att bekämpa dessa inkräktare krävs en hel arsenal av försvarskomponenter. Däribland i... Bästa vänner i genetiken Hund och människa har ungefär samma gener, lever i samma miljö och får mestadels samma sjukdomar. Arvsmassan hos båda är nu kartlagd och verktyg har tagits fram för ... Rekord 2007 men 2008 kan bli värre Aldrig någonsin har så många fall av sorkfeber diagnostiserats i Sverige som under 2007. Hela 2 196 fall rapporterades och det är nära fyra gånger så många som unde...

Övriga artiklar

Bedöma djurvälfärd Hopp för ängsväxte Trähus bättre för klimatet än betonghus Byggnadsbeståndet i Europa: Nya miljöer söker Linnéstöd Nanoteknik i fokus Bert Bolin in memoriam Genmodifiering för hållbart jordbruk Digitala informationsmodeller

Notiser

Debate Europe - diskutera på ditt eget språk! Den 29 januari fanns EUs miljökommissionär Stavros Dimas, energikommissionär Andris Piebalgs och EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström på nätet för att d... Ny EU-logga för ekomat EU:s medlemsstater har fattat beslut om en ny logotyp för ekologisk mat, som är certifierad enligt EU:s regelverk. Den nya märkningen kommer att kunna börja användas... 85 lodjur får skjutas i år Naturvårdsverket tillåter jakt på 85 lodjur i år, en ökning med 10 djur från i fjol. Ökning sker främst i Dalarnas och Jämtlands län. På förslag av Länsstyrelserna i... Renare flyg, renare luft "Clean Sky" heter det största EU-forskningsprojektet någonsin. 1,6 billion euros satsas på forskning för att minska flygets klimatpåverkan. Ljud-nivåerna ska sänkas,... BONUS lockade 149 Totalt 149 ansökningar från Östersjöforskare mottogs i BONUS-utlysningen(Baltic Sea Science - Network of Funding Agencies). Bedömningarna av inkomna "Letters of inte...

Resultat av forskning

Risker och nytta med genmodifierad gröda? Parasiter hotar kalvar på bete Snabbmat - hjälp eller gissel? Så skimrande var aldrig havet Tegelfasader är värda att värna Ta i trä! Bygg på bättre information Bebyggelse, miljömål och energi

Vidare länkar

Sidfot