"Fukttransportegenskaper hos trä över fibermättnadspunkten"
Ingemar Segerholm
Doktorsavhandling Moisture transport processes in Scots pine. Anomalous capillaty suction. Nonisothermal diffusion (2007) från Bygg- och miljöteknik, Chalmers.
E-post:ingemar.segerholm@chalmers.se
Fukttransport i trä betraktas i allmänhet som ett väl utforskat område, men det finns fortfarande tvisteämnen och erfarenhetsmässiga vita fläckar. Avhandlingen behandlar två sådana: Kapillär uppsugning och icke-isoterm diffusion. Både regn och blötsnö kan tillföra byggnadsdelar fukt med risk för biologiska angrepp. Det krävs modeller för att beräkna fukttransport både i rent material och i byggnadsdelar. Viktigast är att utveckla och pröva experimentella metoder. Syftet med projektet har därför varit att utveckla laboratoriemässigt enkla metoder att utforska transportvägar, transporttider och långsiktseffekter för kapillär uppsugning samt temperatureffekter på fuktdiffusion genom trä.
"Genetisk variation för egenskaper som avgör konstruktionsvirkeskvaliteten hos gran"
Björn Hannrup (projektledare)
Resultatsammanfattning från Skogforsk.
E-post:bjorn.hannrup@skogforsk.se
Merparten av Sveriges produktion av sågade trävaror av gran används inom byggsektorn, där de avgörande kvalitetsparametrarna är formstabilitet och styvhet. Otillräcklig formstabilitet är ett stort problem i sågverks- och byggindustrin och har tex medfört storskalig ersättning av träreglar med stålreglar. För konstruktionsvirket finns varningssignaler, som indikerar kraftigt sänkt styvhet för virke producerat under produktions- och skötselförhållanden i dagens skogsbruk.
Det övergripande målet var att studera möjligheterna att med skogsförädling förbättra konstruktionsvirkets kvalitet hos gran. I projektet studerades den genetiska variationen för växtvridning, mikrofibrilvinkel och veddensitet. Analysen visade på starka genetiska samband mellan inre och yttre årsringars egenskaper, som går att påverka med skogsförädling. Urval för egenskaperna kan göras tidigt i trädens utveckling baserat på de första årsringarnas närmaste märg.
"Renare flöden av träavfall från byggsektorn"
Mats Eklund (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Industriell miljöteknik, Linköpings universitet.
E-post:mats.eklund@liu.se
Träavfall från byggsektorn förädlas idag till biobränsle som används för produktion för fjärrvärme. Avfallet är förorenat, vilket leder till ökade utsläpp av tungmetaller vid förbränning. De askor som bildas kan därför inte återvinnas utan läggs på deponier, som på sikt kan läcka ut till omgivande miljö.
Stora mängder impregnerat trä har använts i Sverige för att bygga staket, altaner och andra träkonstruktioner utomhus och avfallet orsakar mycket stora flöden av arsenik. Trots att lagen kräver att impregnerat trä ska hanteras som farligt avfall, visar resultaten att endast 10% sorteras ut. Huvuddelen sprids istället på okontrollerat sätt. Flera tekniska, organisatoriska och ekonomiska hinder motverkar effektiv utsortering av förorenat trä-avfall.
Syftet med projektet var att analysera olika sätt att hantera träavfall. Resultaten visar att en utökad separering av förorenat träavfall är fördelaktigt ur miljösynpunkt.
Aktörer i energi- och avfallssektorn har dock begränsade möjligheter att få bort föroreningar ur avfallet. En effektiv separering måste därför bygga på bättre metoder för källsortering. Dels saknas tillräcklig kunskap, dels leder det till ökade kostnader för byggföretag. På grund av brist på kommunikation och tillsyn har inte lagstiftningen fått önskad effekt. Kundkraven, å andra sidan, har en stor potential att skapa incitament för bättre sortering. Inom energisektorn har dock en ökad konkurrens om biobränslen lett till att kvalitetskrav inte följs upp fullt ut. Avfalls- och byggsektorn upplever därmed inte några påtryckningar från sina kunder att förbättra sorteringen.
"Optimering av naturliga gnaghämmare mot snytbagge genom strukturaktivitetsanalys"
Göran Nordlander (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från SLU.
E-post:Goran.Nordlander@ekol.slu.se
Snytbaggens inverkan på nyplanterade barrträds-plantor kostar svensk skogbruk hundratals miljoner årligen. För att skydda plantorna behandlas de rutinmässigt med insektsgift - en behandling som bör upphöra och ersättas med andra skyddsmetoder. Ett alternativ är att utnyttja ämnen, som utan giftverkan ändå stoppar snytbaggens gnag. Målsättningen var att ta reda på sambanden mellan kemisk struktur hos olika ämnen och deras gnagavskräckande effekt. Tanken är att ämnen med alla önskvärda egenskaper ska kunna tas fram i större mängd genom kemisk syntes. Studien visar på nya möjlig-heter att väsentligt underlätta sökandet efter optimalt aktiva substanser. Resultaten visar både på vilken generalitet som kan förväntas och bör vara av intresse eftersom få tidigare studier har gällt respons hos insekter på kemiska ämnen.
"Finit element modellering av spänningsutveckling från trädens tillväxt till slutlig träprodukt"
Marie Johansson
Resultatsammanfattning med publikationslista frånChalmers.
E-post: marie.johansson@konstr.chalmers.se
Den viktigaste kvalitetsaspekten på sågade trävaror är ett rakt och formstabilt virke. De formfel som ställer till störst problem i byggindustrin har olika orsaker. Flatböj och kantkrok beror på tillväxtspänningar och varierande längskrympning inom en enskild planka. Skevhet beror främst på krympning tillsammans med variation hos fibervinkeln och årsringskrökning.
Syftet med projektet var att skapa matematiska modeller för att följa utvecklingen av tillväxtspänningar i träden och studera hur materialegenskaperna påverkar virkeskvaliteten i förädlingsleden. Målet var att utveckla dessa modeller för hur man kan påverka tillväxtspänningar och andra materialegenskaper genom förändringar i skogsskötsel, sågning och torkning för bästa möjliga slutprodukt.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius