"Raps modifierad med ärtlektin: skadegörare, nyttodjur, växtkonkurrens och attityder bland lantbrukare"
Anna Lerhman
Doktorsavhandling från SLU.
E-post: Anna.Lehrman@ekol.slu.se
Genmodifierade växter för insektsresistens behöver testas och jämföras med motsvarande icke-GM gröda med avseende på effektivitet mot skadegöraren, negativa effekter på andra organismer och vilka övriga förändringar modifieringen innebär för växternas ekologi. Vilken påverkan modifieringen har beror på vilken gröda, vilken egenskap och i vilken del av plantan som den nya egenskapen uttrycks.
Raps är en av våra främsta oljeväxter, men också en gröda som behandlas intensivt mot skadegörare, framför allt rapsbaggen.
I projektet utvärderades rapslinjer transformerade med ett protein, lektin från ärta, som genom pollenspecifik promotor endast uttrycks i ståndarknappar och pollen. De transgena plantorna hade ingen effekt på de vuxna rapsbaggarna, men innebar högre larvdödlighet jämfört med icke transgena plantor. Den transgena rapsen skulle därmed inte direkt vara skyddad mot skadegöraren, men om effekten skulle bestå under naturliga förhållanden skulle den, tillsammans med rapsbaggens naturliga fiender, kunna begränsa populationstillväxten.
De transgena plantorna testades även för att utreda om modifieringen inneburit ökad konkur-renskraft, vilket skulle kunna leda till ökad spridning av rapsen utanför fält och/eller att utkorsning till vilda släktingar skulle leda till invasiva populationer. De transgena plantorna hade ingen konkurrensfördel jämfört med plantor utan ärtlektin. Transgen raps visade sig ge högre avkastning när den odlades tillsammans med plantor utan lektinet jämfört med när de odlades i monokultur medan det omvända gällde för icke-transgen raps. Detta beror troligen på försämrad pollenkvalitet i den transgena rapsen.
Då lektinet endast uttrycks i pollenet, är det främst andra insekter som livnär sig på pollen som blir exponerade. Honungsbi är en av våra vanligaste pollinatörer och använder ofta pollen som sin främsta proteinkälla. I studien visade sig dock bilarverna vara opåverkade av det transgena pollenet.
Slutligen undersöktes vad Sveriges lantbrukare anser vara för- och nackdelarna med att odla en gröda modifierad för insektresistens.
Majoriteten var negativ till GM-grödor och ansåg att konsumenternas negativa attityd var bland de främsta nackdelarna medan de såg en högre avkastning som den potentiellt störta fördelen om de skulle odlas en gröda modifierad för insektresistens.
"Groning och tidig tillväxt hos ettårigt ogräs"
Per Millberg (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från IFM avd för ekologi, Linköpings universitet.
E-post: permi@ifm.liu.se
Inom växtproduktion utan herbicider krävs kunskap om ettåriga ogräsarters groning och tidiga tillväxt. I projektet studerades hur villigheten att gro varierar och vad som styr dessa variationer. Det är främst groningshämmande mekanismer, förutsägbarhet och tidpunkt frö groning som utvärderats, samt i vilken utsträckning olika groningsegenskaper är fylogenetsikt konservativa eller ej.
Projektet har givit konkret kunskap om groningskrav, groningsvila och vilka omvärldsfaktorer som stärker och försvagar groningsvilan. Resultaten har bidragit till en generell förståelse av groningsvila och hur samspelet mellan den omgivande miljön och fröets nivå av groningsvila avgör hur groning kommer att ske vid ett givet tillfälle. Kunskapen kan användas för att förutsäga groning och vara till hjälp vid planering och prioritering av ogräsbekämpning. Projektet har också lett till en ny modell för jämförelser av groningsegenskaper mellan populationer, släkten och arter.
"Zinktransportörers roll i upptagning, translokation och lagring av kadmium i vete"
Resultatsammanfattning med publikationslista från Ekologiska inst, Lunds universitet.
E-post: S_Burleigh@yahoo.com
Kadmium (Cd) betraktas som den tungmetall som utgör största risken för människors hälsa. I Sverige är spannmål den vikigaste källan till kadmium i kosten. Skillnaderna är dock stora mellan olika spannmålssorter när det gäller hur mycket Cd som lagras i kärnan. Transportörerna för zink (Zn) kan binda kadmium och därför spela en viktig roll för växternas Cd-upptagning. Att jämföra Zn-transportörer i olika sorter som lagrar olika mycket Cd i kärnan kan vara en bra metod att undersöka mekanismerna bakom Cd-upptagningen. Även miljöfaktorer kan påverka lagring i växternas olika vävnader.
Den övergripande målsättningen för projektet var att öka förståelsen för vilka faktorer som styr upptag och fördelning och börja påverka dem för att minska halterna av tungmetallen i vår mat. En Zn-transportörfamilj som kan spela stor roll för Cd-transporten i durumvete har identifierats. Forskningen är en början till en full karaktärisering av genfamiljen. Kunskap om de gener som deltar i transporten av Cd i växten kan bidra till framtagning av durumsorter med lägre inlagring av Cd i kärnan och även ge kunskap om hur fördelningen kan påverkas av yttre faktorer.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius