Formas och Vinnova har på regeringens uppdrag tagit fram en gemensam forskningsstrategi för miljöteknik. I strategin finns förslag till åtgärder och satsningar, också i samverkan med andra aktörer. Det globala perspektivet är viktigt och globalt sett har Japan en strategisk position på området miljö och miljöteknik.
Tillsammans med andra forskningsfinansiärer och myndigheter har Formas och Vinnova ett nära samarbete med Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS, och dess kontor i Tokyo. Vinnova har också en medarbetare stationerad i Tokyo på deltid. Detta är bakgrund till att Vinnova under december 2007 arrangerade en delegationsresa till Japan med fokus på miljöteknik. I delegationen fanns ett tiotal avdelningschefer och områdesansvariga från Vinnova samt representanter från Riksdagen, Näringsdepartementet, Hållbarhetsrådet, Formas, ITPS-Stockholm och Chalmers. Delegationen leddes av Vinnova:s vice generaldirektör Lena Gustafsson.
ITPS-kontoret i Tokyo hade ordnat ett mycket intressant program med besök hos olika forskningsinstitut, forskningsfinansiärer och företag samt hos Japans näringsdepartement och Tokyo universitet. Ett besök gjordes också på mässan "ECO Products".
Klimatförändring och Afrikas utveckling
Japan lyfter fram två stora frågor för det kommande året, Climate change och African development. Japan har ordförandeskapet för G8 under 2008 och är värd för G8-mötet i juli. Man arrangerar också en stor internationell konferens om African development i maj. Japan inriktar sitt bistånd mot miljöåtgärder. Viktiga beståndsdelar i en japansk projektportfölj för hållbar utveckling är miljöpolicy, energiteknik, miljöteknik samt IT och miljö.
Under 2007 lanserade Japan initiativet "Cool Earth 50" innebärande en internationell målsättning att världens utsläpp av växthusgaser bör minska med 50 % till 2050. Man tror sig dock samtidigt få svårt att uppnå Kyotomålen på egen hand och betonar att efterföljaren till Kyotoavtalet måste omfatta alla stora utsläppsländer och att målen bör uppnås genom teknikutveckling.
De organisationer och företag som besöktes under veckan var:
• National Institute for Material Science, NIMS, forsknings-institut inom materialvetenskap med inriktning mot "nanotechnology-driven advanced materials" och "Advanced material research for social needs".
• Advanced Industrial Science and Technology, AIST, ett forskningsinstitut inom områdena Life Science and Technology, IT and Electronics, Nanotechnology, Environment and Energy, Geosciences samt Meteorology. Institutet har som mål att publicera 5 000 paper per år och att ta fram 600 patent per år.
• New Energy and Industrial Technology Development Organization, NEDO, den största offentliga forskningsfinansiären med inriktning mot avancerad industriell teknologi, miljöteknik, ny energiteknik samt teknik för energieffektivisering.
• Ministry of Economy Trade and Industry, METI, som är det department som ansvarar för
industri, energi och innovation.
• Nippon Telegraph and Tele-phone Corporation, NTT, vilket är Japans största kommunikations- och multimediaföretag med cirka 200 000 anställda.
• Japan Science and Technology Agency, JST, forskningsfinansiär.
• Japan Institute of Logistics Systems, JILS.
• Sekisui Chemical, ett stort internationellt företag inriktat bland annat mot plaster, infrastruktur- och miljölösningar samt bostäder.
En av dagarna ägnades ett vetenskapligt seminarium på Tokyo universitet. Ämnesområden som behandlades var mikrokemiska system för miljöteknik, prioriteringar inom miljö- och energiteknik, fotokatalytisk rening, enzymteknik för bio-massa, biomembran för återanvändning av vatten, vetenskap och utbildning för hållbar utveckling, gröna material samt sustainable buildings i Japan.
Ett välbesökt seminarium med fokus på det svenska innovationssystemet anordnades också.
Sammanfattningsvis kan sägas att delegationen fick en bred och intressant bild av
japansk miljöpolicy och japanska miljösatsningar inom innovation, forskning och näringsliv. Det enskilt tydligast redovisade fokusområdet på tekniksidan får nanoteknologi anses vara.
Författare
:
Conny Rolén
är forskningssekreterare vid Formas.