Utan husdjuren hade människans utveckling från enstaka grottsamhällen till den, näst brunråttan, talrikaste däggdjursarten på jorden stått sig slätt. Människan har med hjälp av djuren omformat naturen, avlat fram nya husdjursraser och skapat effektiva proteinkällor.
Hönan har blivit jordens vanligaste fågel. Tama klövdjur som ko, får och get finns i miljarder. Vi har skapat några få arter av domesticerade ekosystem med stort antal individer, vilka är kostnadseffektiva men samtidigt känsliga för yttre hot som smittsamma sjukdomar. Virus, bakterier och parasiter tränger sig på som objudna gäster. Med hjälp av antibiotika har dessa hållits i schack under många år, men nu har de i stor utsträckning blivit resistenta. Enligt Världshälsoorganisationen WHO utgör antibiotikaresistens ett av de största hoten mot folkhälsan.
fågelinfluensa kan spridas från djur till människor samt mellan tama och vilda djur. Vilda vattenlevande fåglar bär på viruset utan att bli sjuka, medan drabbade tamfjäderfä dör eller avlivas på grund av smittrisken. Forskarna arbetar nu febrilt med att försöka kartlägga var smittan finns, hur den sprids och vilka olika egenskaper den kan ha.
Hunden är människans bästa vän till och med när det gäller genetik. Människa och hund har
väldigt lika genuppsättning, lever i samma miljö och får ofta samma sjukdomar. Med arvsmassan kartlagd kan likheterna tas tillvara och snabbare ta forskarna till svaren på ett antal frågor om sjukdomar hos människan.
Genmodifiering är inte lösningen på alla problem som kan uppstå i växtodling, men heller inget generellt hot mot miljövänligt lantbruk. Detta
konstaterar en nybliven doktorand.
Läs och begrunda.