De sista vildmarkerna på jorden är också de känsligaste ekosystemen. I de arktiska områdena går uppvärmningen dubbelt så fort som i övriga världen. De senaste 50 åren har havsisen minskat med 30 procent. Detta ger effekter på djur, växter och människor. Den fortsatta reaktionen kan bli oerhört kraftfull med påverkan på hela klotets system av havsvattenströmmar och atmosfär. Dessa fenomen studeras inom polarforskningen, som också rymmer vida mer än klimatforskning.
Under det internationella polaråret, som just inleds, kommer omfattande forskningsprojekt att pågå. Från ett 60-tal länder deltar 1000-tals forskare. De studerar de arktiska områdena med avseende på människor och djur, marken, glaciärer, haven inklusive havsbottnar, isar, sjöar under isarna, atmosfären och rymden. En stor grupp svenska forskare deltar aktivt med stöd från framför allt Vetenskapsrådet och men också Formas. Polarforskningssekretariatet deltar med forskningsfartyget och isbrytaren Oden, som är trumfkort i det internationella polarsamarbetet.
I detta nummer av Miljöforskning fokuserar vi på några frågeställningar som gäller klimatet och sambandet med utvecklingen vid polerna. Hur påverkar växthuseffekten issmältningen? Och hur påverkar issmältningen i sin tur växthuseffekten? Ökad issmältning ger större havsyta som kan ta upp koldioxid. Å andra sidan minskar salthalten i havsytan med ökat smältvatten och detta minskar koldioxidupptaget. Läs om koldioxidens komplicerade transportsystem och dess betydelse!
Oden, som är en av svensk polarforsknings stora resurser, har just brutit ränna i polarisen i Antarktis fram till den amerikanska forskningsstationen Mc Murdo. Med på färden var en svensk forskare som berättar om julstress vid packisens kant. Då gällde stressen att ta så många prover det bara gick!
Hur fort smälter glaciärerna? Hur påverkas upptaget av koldioxid i Norrlands stora mossar? Forskare rapporterar från forskningsstationerna Abisko och Tarfala.
Vad händer på havsbottnen under polarisen? Hur utbreder sig bergryggar och djupkanaler långt ner under ytan? En expedition med isbrytaren Oden tar i sommar forskare till en vit fläck på kartan genom packisen över Norra Ishavet norr om Grönland.
Och i Antarktis kör stora bandvagnar systematisk kors och tvärs över isen för att samla klimatdata, som tillsammans kan berätta historien om jordens utveckling och ge en föraning om vart utvecklingen är på väg. Är delar av den två kilometer tjocka polarisen på väg att kollapsa på grund av accelererad avsmältning och därmed höja havsytan med 5 meter? Det är en av många frågor en forskargrupp av svenskar och japaner söker svar på under en 250 mil resa över isvidderna. Alltmedan nyfikna pingviner tittar på i klotets södra del. Och en och annan isbjörn lufsar förbi i den norra delen. Än så länge.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör