Miljöforskning Nummer #1 februari 2007

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-27 13:14:50

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut
Oden trumf i polarsamarbete

Oden bryter antarktisk packis. Oden som gjort ett flertal resor till Arktis besökte i december för första gången Antarktis. Ombord fanns en grupp med forskare från olika länder. Mount Erebus i bakgrunden.  Foto: Anders Karlquist

Oden trumf i polarsamarbete

Av Anders Karlqvist
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2007

Isbrytaren Oden stävar nu hemåt efter att ha fullgjort sitt första uppdrag i Antarktis. Oden, som också är ett välutrustat forskningsfartyg, har besökt Arktis flera gånger sedan 1991. Sommaren 2007 väntar åter det istäckta Norra Ishavet.

Den 26 januari hade isbrytaren Oden fullgjort sitt uppdrag att bryta upp en ränna till den amerikanska McMurdo basen i Antarktis. En isfri passage är en nödvändighet för att tanker och fraktfartyg ska kunna förse forskningsstationen med förnödenheter för kommande år. Uppdraget genomfördes för USA’s forskningsorganisation National Science Foundations räkning. Det var första gången i historien som en svensk isbrytare spelat denna roll.

You saved us!

Det var inget enkelt uppdrag. Flerårig is skulle forceras och det var långt ifrån självklart att det skulle lyckas. Det fanns ytterligare ett par veckor att spela med, men när Oden dök upp i hamnen i Mc Murdo redan efter nyår så var överraskningen och lättnaden stor bland garvade antarktisveteraner på plats: "you came and you saved us from the ice".

 

Mc Murdo i Antarktis fick hjälp. Oden lånades ut till amerikanska National Science Foundation för att bryta ränna genom packisen till deras forskningsstation Mc Murdo.
Foto: Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet

Norra Ishavet

Oden är inte bara en isbrytare av världsklass. Hon är också ett förnämligt forskningsfartyg. Färden till Antarktis via Sydamerika var också inledningen på ett forskningssamarbete med USA, där det för kommande säsonger kan erbjudas upprepade tillfällen att studera södra ishavets marina miljö.

Men det är först och främst i Arktis som Oden hör hemma. Hon har, sedan hon levererades till Sjöfartsverket från Götaverken Arendal till Sjöfartsverket i januari 1989, gjort ett antal forskningsresor till Arktis. Den första stora expeditionen ägde rum 1991 då Oden tillsammans med det tyska fartyget Polarstern nådde Nordpolen. Det har sedan blivit ytterligare ett antal besök. Hittills har Oden med olika forskningsexpeditioner "haft vägarna förbi" Nordpolen vid fem olika tillfällen. Polen har en symbolisk betydelse och attraktionskraft men har i sig inte varit i fokus för forskningen. Den arktiska bassängen har en intressant geologisk historia och spelar en nyckelroll i jorden klimatmaskineri och från miljösynpunkt. Dessutom är det ett av de mest svårtillgängliga och därför minst studerade områdena. Därför har forskarna varit intresserade av allt från kartläggning av vattencirkulation, kopplingen mellan is, vatten och atmosfär, geologien på de stora bergsryggar som löper tvärs igenom bassängen till livet i och under packisen.

Välutrustat labb ombord. Oden är inte bara isbrytare utan också forskningsfartyg!
Foto: Anders Karlqvist

Sommaren 2004 deltog Oden i ett unikt internationellt borrprojekt på Lomonosovryggen nära Nordpolen. Sommaren 2005 gick en svensk forskningsexpedition genom kanadensiska Arktis till Berings sund och Tjukotka för att sedan från Alaska gå tvärs över den arktiska bassängen tillbaka till Skandinavien. Nästa arktiska expedition sommaren 2007 ägnas studier av liv i varma undervattenskällor på Gakkelryggen och marin geologi på Lomonosovryggen norr om Grönland.

Senaste IT och labb

Modern forskning kräver inte bara en stark isbrytare utan också en ständig utveckling av instrument och utrustning. Ett stort ingrepp gjordes hösten 2000 då en påbyggnad i form av ett däckshus tillkom med laboratorieutrymmen. Labbet kan utnyttjas för många olika forskningsändamål med standardutrustning som dragskåp, renluftsanläggning, kyl och frys, gasledningar samt havsvattenintag (med extremt höga renhetskrav). Ännu ett stort steg tas nu våren 2007 när ett så kallat multibeam ekolod ska installeras ombord, finansierad i huvudsak av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet. Ett sådant ekolod innebär ett genombrott för geofysisk kartläggning av havsbotten. Denna teknik gör det möjligt att täcka en bred sektor av botten där fartyget går fram och kan generera 3-dimensionella bilder av bottenmorfologin med mycket hög upplösning.

Ett teknikområde där utvecklingen har varit dramatisk är kommunikation. Radiohytten är avskaffad och nu kommunicerar man via satellit. 1990 kom GPS, idag ett absolut oundgängligt hjälpmedel för navigation och positionsbestämning och från 2001 blev e-post möjlig via sattelittelefon. Under expeditionen 2005 skickades totalt 37 000 e-postmeddelanden till och från fartyget! Sammantaget är infrastrukturen för informationshantering så omfattande och komplex att det kräver särskild IT-expert för underhåll och drift ombord under expeditioner.

Allt mer av den svenska polarforskningen sker i internationellt samarbete och där är Oden ett av Sveriges allra främsta trumfkort. Polarforskningssekretariatet har ett tioårigt samarbetsavtal för att nyttja Oden för forskningsändamål och denna möjlighet ger oss också en unik position. Denna vinter har Oden för första gången lämnat Bottenviken för att arbeta i Antarktis. Sommaren 2007 och 2008 kommer Oden att vara engagerad i forskningsexpeditioner inom det Internationella Polaråret och för svenska och internationella forskare ge värdefulla möjligheter att studera det mest otillgängliga området på jorden - det istäckta Norra Ishavet.

Författare :

Anders Karlqvist är chef för Polarforskningssekretariatet, en statlig myndighet som bildades 1984 med uppgift att främja och samordna svensk polarforskning. Sekretariatet organiserar och genomför expeditioner till Arktis och Antarktis.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning februari 2007

Inledare

Vita fläckar blir mindre DE VITA FLÄCKARNA på kartan kommer att bli allt mindre de närmaste åren. Inte bara de fläckar som är vita av bländande havsis, utan också de fläckar vi kallar ”vita”...

Temaartiklar

Polerna kan slå tillbaka De sista vildmarkerna på jorden är också de känsligaste ekosystemen. I de arktiska områdena går uppvärmningen dubbelt så fort som i övriga världen. De senaste 50 åre... Globalt för svensk polarforskning Sverige har stora resurser för polarforskning, som oftast drivs i internationellt samarbete. Från mars 2007 till mars 2009 pågår det internationella polaråren (IPY) ... Arktis - och det stora sammanhanget Kunskapen om det arktiska områdets dynamik utvecklas genom forskningsinsatser direkt riktat mot fenomen i detta "nordliga" område av vår planet. Förhållandena i Arkt... Oden trumf i polarsamarbete Isbrytaren Oden stävar nu hemåt efter att ha fullgjort sitt första uppdrag i Antarktis. Oden, som också är ett välutrustat forskningsfartyg, har besökt Arktis flera ... Koldioxidforskning i haven kring Antarktis Jo, julstressen infann sig. Men ingalunda den vanliga. På forskningsfartyget Oden ilade forskarna upp och ned på fördäck och tog prov efter prov. För just då var för... En vit plats på Jorden Att studera den Arktiska klimathistoriska utvecklingen längre tillbaka i tiden än våra instrumentmätserier tar oss. Det är uppdraget för en expedition med en nyutrus... Komplicerad transport av koldioxid Koldioxidens framtida roll inom växthusproblematiken röner stor uppmärksamhet och alla vill ha svar på hur utvecklingen kommer att gå. Hur mycket av den koldioxid so... Vit kontinent berättar om klimatets historia Historiens klimatfrågor ska få svar när svenska och japanska forskare gör en 250 mil lång resa med bandvagnar för att ta upp borrkärnor ur den Antarktiska isen. Expe... 100 år av forskning och miljöbevakning Hur påverkas fjällvärldens ekosystem när vi, som i år, får varma perioder mitt i vintern? Effekterna av klimatförändringarna är störst i norr och vid Abisko forsknin... Svenska glaciärer på allt snabbare reträtt Avsmältningen av våra svenska glaciärer har ökat under de senaste 10 åren. Detta kan vi säkert säga eftersom vi i 60 års tid har mätt glaciärers utbredning och dess ... Vetenskapshistorisk lokal Stordalsmyren 10 kilometer öster om Abisko i Lappland är en plats som rymmer vetenskaplig nutidshistoria. Här blev en stor mängd naturgeografisk och ekologisk forskn...

Övriga artiklar

De bästa av de bästa Klimatanpassning och konflikter Pirålens slem till människans nytta - bra ämnesövergripande projekt Ren luft och effektivt bygge Unga forskare i Linnés fotspår PCB ska bort Hellre hjälpa ett djur än många Farliga ämnen på Byggmiljödagen Impregnerat trä läcker gift

Resultat av forskning

Människan styr raser hos djur Djurens förutsättningar kräver förbättringar Smakar det så kostar det Landskap i förändring Små grodorna är sällsynta att se Nya hot mot älskade knölar Fjällen i fokus Stadsplanering saknar barnperspektiv Den segregerade staden föder ny segregation

Formas GD har sista ordet

"Det gäller att planera, dimensionera och samordna verksamheten under polaråret och främja samarbete mellan olika forskargrupper, institutioner och myndigheter" Det händer mycket som har stark forskningsanknytning under 2007. För det första kommer Carl von Linnés 300-årsdag att firas på många olika sätt i Sverige och i värld...

Vidare länkar

Sidfot