Den 12 december kastade vi loss från Punta Arenas på Eldslandets sydspets och vi som kom ombord redan i Buenos Aires kände att nu börjar det riktiga äventyret. Efter ett dygn rundade vi Kap Horn, och det firades under högtidliga former på bryggan. Som bevis på vår bragd fick vi ett vackert intyg på att vi rundat det beryktade Kap Horn där många skepp förlist. Som tur var klarade I/B Oden rundningen och vi fortsatte sydväst via Drake Passage till iskanten och Antarktis. Efter den Antarktiska konvergensen, där olika vattenmassor möts, var vi nära södra Polcirkeln med dess ljusa polarnätter och vinterlandskap. Vi möttes också av stora, mäktiga, isberg som Oden kryssade emellan.
Jag är en av två svenska forskare ombord, bland chilenska och amerikanska forskare. Den andra svensken är Dr Agneta Fransson, Göteborgs universitet. Vi har också flera lärare ombord, varav Ingela Hagström från Uddevallagymnasiet deltar i Agnetas och mitt projekt.
Melissa Chierici ombord på I/B Oden, söder
om södra Polcirkeln på väg till Antarktis.
Foto: Melissa Chierici
Data från fartyg och satellit
Mitt forskningsprojekt går ut på att använda skeppsbaserade mätningar och utveckla algoritmer för att beräkna pCO2 (partialtryck av koldioxid) utifrån satellitdata på klorofyll, temperatur, salthalt, vind osv. För att kunna göra detta måste man veta hur det ser ut i vattnet för dessa parametrar. Vi har därför med oss en mängd instrument och sensorer som är kopplade till fartygets havsvattenintag. På så sätt mäts pCO2, syrgas, klorofyll, salt och temperatur varje minut, och dessa skeppsbaserade mätningar kommer sedan att jämföras med satellituppmätta data, vilket innebär att vi får ett mått på hur väl dessa överensstämmer inbördes.
Nästa steg blir att genomföra statistiska beräkningar för att erhålla funktioner som kan användas till att beräkna pCO2 utifrån skeppsbaserade mätningar och/eller satellituppmätta data på till exempel klorofyll och temperatur. En stor fördel med att använda satellitdata är den har en täckning i både tid och rum, som är omöjlig att uppnå om man enbart använder sig av forskningsexpeditioner ombord på fartyg.
På detta sätt hoppas vi kunna studera och fastställa koldioxidens variabilitet i ytvattnet under flera säsonger och under flera år. Vi kan därigenom bättre förstå vilka processer som styr koldioxidens variabilitet och havens roll i koldioxidutbytet mellan hav-atmosfär.
Polarhav känsliga
I sin tur leder detta till en ökad insikt i hur haven påverkas av en eventuell klimatförändring. Polarområdena är speciellt intressanta, eftersom effekten av en klimatförändring är tydlig i dessa områden. Eftersom polara hav är istäckta så hämmas koldioxidens luft-hav-utbyte. Detta kan dock ändras ifall istäcket krymper, vilket är en av de frågor man vill ha svar på. Polara hav har också en förmåga att ta upp mer koldioxid än varma hav. Det finns också förhållandevis få mätningar i Södra Oceanen, med tonvikt på haven kring Antarktis.
Nyttiga data från de andra forskarna
De andra forskarna ombord har instrument som ger en uppfattning av mängden plankton i ytvattnet, närsaltskoncentrationer, järnhalter och vattnets struktur. Dessa är alla parametrar som vi kommer att få stor nytta av för en vidare förståelse av de vatten vi passerar.
Längs iskanten är förhållandena goda för biologisk produktion och de flesta av oss forskare intensifierar observationerna när vi går längs med och i isen. Efter några dagar i isen kom vi helt plötsligt ut i öppet vatten igen: detta var dock inte något tecken på klimatförändring, utan allt var helt i sin ordning. Ross Havet är nämligen endast delvis istäckt, med stora öppna havsytor på grund av de fysiska förutsättningar som råder.
Julhelg i packis
Julhelgen firades i packisen med fantastisk klarblå himmel och vinterlandskap med is, pingviner och isberg. Även julstressen infann sig ombord, men endast på grund av att vi forskare äntligen kommit till det för oss mest intressanta området. Så förutom att klä granen, dricka glögg och äta otroligt god julmat som vår underbara kock Maria Hermansson tillagat, blev det många rundor till labbet på fördäck för att ta prover med täta mellanrum.
Under julen insåg jag för första gången att vi började närma oss expeditionens slut och vi började planera för nedpackning av instrument och andra praktikaliteter. Väl iland på Antarktis började uppdraget med att undersöka framtida forskningsmöjligheter på den amerikanska basen McMurdo i Ross Havet, och i de unika Dry Valleys som har en hel del gemensamt med planeten Mars. Vi hade några mycket hektiska dagar på det välutrustade McMurdo och fick se mycket av den spännande forskning som bedrivs där och vi ser fram emot framtida forskningssamarbeten.
Författare
:
Dr. Melissa Chierici
är forskare vid Institutionen för Kemi, Göteborgs Universitet.
E-post:
melissa@chem.gu.se