Hur omfattande det "arktiska området" ska anses vara är lite godtyckligt och har ibland en politisk touch över sig. Ett enkelt geografiskt sätt att bestämma sig i denna fråga är att säga att det gäller området norr om polcirkeln. Ett annat sätt att definiera området kan ta sin utgångspunkt i temperaturens variationer över året - och därmed basera definitionen i livsbetingelserna. Då kan vi också få en uppdelning i arktiska respektive sub-arktiska miljöförhållanden. Enligt den första modellen ligger Kungliga Vetenskapsakademiens naturvetenskapliga forskningsstation i Abisko (se artikel sid 26) i det arktiska området. Enligt den andra definitionen ligger Abisko i det sub-arktiska området där levnadsbetingelserna för flora och fauna är väsentligt bättre. Då det gäller levnadsbetingelserna är ju i dessa områden klimatförhållandena nästan avgörande. Därför är frågor, som rör klimat förändringarna, centrala när vi talar om dessa områden.
Världen gör avtryck i Arktis
Förhållandena i Arktis är i hög grad relaterade till olika globala faktorer. Golfströmmen och betydelsen av dess framtida förlopp ger en bild av hur samspelet mellan Arktis hänger ihop inte bara med strömmar i Atlanten utan också med strömmar, som sträcker sig ända bort mot Australien. Och tittar vi på en borrkärna av is från Grönlandsisen kan vi identifiera en mängd ämnen som kommit långväga ifrån. Det kemiska avtrycket från världens skeenden i stort är klart analyserbart i den arktiska verkligheten. Och skulle vi ta upp de sociala förhållandena för inuiter och andra innevånare uppe i Arktis området kan en förståelse för deras livssituation idag inte bara förstås i termer av isbjörnar och annat vilt, som var fallet för ett sekel sedan. Nu krävs även en förståelse av "globaliseringens" sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Kort sagt alla de dimensioner, som är med, när man skall tala om hållbar utveckling, finns med här - och de binder ihop det arktiska med det icke-arktiska.
Arktis påverkar världen
Om vi har sett hur "omvärlden" till det arktiska påverkar detta område så måste likaväl det omkastade förhållandet - nämligen hur Arktis påverkar jordens miljö i stort - också lyftas fram. Klimatrelaterade frågor kommer främst in i bilden. Hur det arktiska områdets vita snötäcke kommer att utvecklas under uppvärmda förhållanden kan man analysera och försöka förstå. Betydelsen för jorden i sin helhet är betydande. Om tundrans djupfrusenhet luckras upp, så läcker de frusna gaserna nere i marken upp i atmosfären och ökar på växthuseffekten, som ytterligare en pådrivande faktor. Om Grönlandsisen smälter ordentligt ökar världshavens nivå och då uppstår effekterna inte bara vid den norska närbelägna kusten utan också så långt bort som på Seychellerna och i Bangladesh.
Globala system
Det sammanflätade jordsystemets mekanismer kräver alltmer av forskningsinsatser - en "earth systems science". Kemiska föreningars avtryck i Arktis har sannolikt stor betydelse för jordens framtid. De marina frågornas koppling inte minst mellan biologi och de mer fysiska aspekterna av oceanografin med frågor som rör strömmarnas förändring har betydelse inte bara för klimatet utan också för det "sköra" förhållandet med fiskets framtid. Och för dem som bor i det nordliga området finns all anledning att för sina vardagsliv uppmärksamma de förändringar i levnadsbetingelserna uppe i norr som nu syns vara på gång.
Författare
:
Uno Svedin
är Internationell chef vid Formas.