”Landskapsekologi och dammkvalitet – fältexperimentella studier över grodor i jordbrukslandskapet”
Jon Loman (projektledare)
Resultatsammanfattning från Ekologiska inst, Lunds universitet.
Ge grodorna en chans.
I hårdexploaterade jordbrukslandskap är grodor ganska ovanliga. Den vanliga grodan är sällsynt i dammar omgivna av åkermark och åkergrodan hittar man trots namnet knappast alls. Hur kommer detta sig? Vad är det som begränsar arterna i detta landskap?
Studien tyder på att brister i den terrestra miljön begränsar deras utbredning. Vad som brister kan inte studien ge svar på, men man kan misstänka att odlade fält både ger dåligt skydd och dåligt med bytesdjur. Under stora delar av året är kanske även mikroklimatet alltför torrt. Däremot borde inte tillgången på övervintringsplatser vara begränsande. Dels kan grodor övervintra i dammar, förutsatt att de inte drabbas av syrebrist, dels finns ofta tillgång på strömmande vatten i öppna diken. I vissa områden kan naturligtvis brist på dammar vara ett större problem än deras kvalitet.
Det finns goda möjligheter att gynna grodor i jordbrukslandskap om man avstår från att bruka fuktigare partier. Man kan också lämna breda zoner obrukade kring dammar och att de inte missköts eller används som avfallsplats för organiskt material. Det rumsliga förhållandet mellan dammar och bra terrestra miljöer styr grodornas möjlighet att genom årsvisa migrationer knyta ihop olika landskapselement.
”Exploatering av stränder i Stockholms skärgård - effekter på biologisk mångfald”
Lenn Jerling (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Botaniska inst, Stockholms universitet.
E-post: lenn.jerling@botan.su.se
Många olika faktorer påverkar växters artantal och artsammansättning på våra stränder. Såväl abiotiska omvärldsfaktorer som biologiska spelar roll. Syftet med studien har varit att klara ut vilka faktorer som är viktigast.
”Marina influenser på terrestra födovävar – betydelsen av fjädermyggor och algstrandvallar”
Peter Hambäck (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Stockholms universitet.
E-post: peter.hamback@botan.su.se
Kusterna är unika naturområden präglade av ett utbyte mellan hav och land. Det är också områden som hotas av mänsklig exploatering i form av sommarstugor, båthamnar och andra friluftsaktiviteter. Förståelsen av de ekologiska processerna i dessa områden är därför viktig för naturvård och artbevarande. Medan flödet från land till vatten, framför allt i form av näringsämnen är välkänt, så är flödet från vatten till land relativt lite studerat.
I detta projekt studerades flödet från hav till land av tång och fjädermyggor och hur detta påverkar ryggradslösa djur i strandzonen. Slutsatsen är att kustzonen måste ses som ett system i vatten som på land. Att öka förståelsen av ekologiska processer i dessa områden kräver ett angreppssätt som involverar samarbeten mellan marina och terrestra ekologer på ett mer aktivt sätt.
”Prediktera utdöenderisken för hotade vedinsekter i dynamiska landskap”
Thomas Ranius (projektledare)
Resultatsammanfattning medpublikationslista från SLU.
E-post: thomas.ranius@ekol.slu.se
Eftersom det är svårt och tidskrävande att utföra långtidsexperiment, är simuleringar nödvändiga för att förstå hur olika processer påverkar biologisk mångfald på längre sikt och över större områden. Populationernas dynamik och risk för utdöende påverkas av deras demografi, naturtypens kvalitet och utbredning beroende på naturliga processer eller mänsklig verksamhet. Ekologer kombinerar två typer av simuleringsmodeller för att förutsäga dessa processer: landskapmodeller och metapopulationsmodeller. Landskapsmodeller förutsäger hur naturtyper förändras över tiden, medan metapopulationsmodeller förutsäger hur en art koloniserar och dör ut från olika delar av landskapet.
Många vedlevande insekter eller kryptogamer är hotade, eftersom mängden död ved är mycket lägre i brukad skog jämfört med urskogar. För bara några enstaka av dessa arter har vi kunskap om kolonisationsförmåga, populationsstorlek och förekomstmönster på landskapsnivå. Därför har det varit svårt att förutsäga vilka krav de vedlevande arterna har för att överleva på sikt. Syftet med projektet var att konstruera de första modellerna för vedlevande arters lokala utdöenden och kolonisation i landskap som förändras över tiden. De är också användbara vid utvärdering av naturvårdsåtgärders långtidseffekt.
”Information om miljöeffekter av skogsbruk för tjänstemän på kommuner, länsstyrelser och vattenmyndigheter”
Malin von Essen (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Skogforsk.
E-post: malin.vonessen@skogforsk.se.
Målet för projektet har varit att ge tillgång till dagens kunskap om miljöeffekter av skogsbruksåtgärder. Grundtanken har varit att kunskap är en förutsättning för en konstruktiv dialog mellan skogsbruk och myndigheter. Projektets fokus har legat på de abiotiska effekterna av skogsbruk på mark och vatten, men genom samarbete med forskare på SLU har även de biologiska effekterna belysts.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius