Miljöforskning Nummer #1 februari 2007

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-27 13:15:11

Huvudinnehåll

Resultat av forskning
Skriv utSkriv ut

Redaktör: Margaretha Nordahl

Fjällen i fokus

”Fjällämmeln – en nyckelherbivor inom våra fjällekosystem?”
Lauri Oksanen (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

Projektets syfte var att studera lämlarnas dynamik och inverkan på vegetationen från frodig sluttning med björkskog och videsnår till karg högplatå med hedar, snölegor och våtmarker med starr och myrull. Hypotesen var att lämlarna är reglerade av rovdjur i de frodiga områdena, medan de på högplatån är den intensiva interaktionen mellan lämlarna och vegetationen. Följaktligen borde lämlarna bidra till den biologiska mångfalden på högplatån där de ”bereder marken”och förhindrar att de starkaste konkurrenterna undantränger konkurrenssvagare arter. På den frodiga sluttningen borde denna mekanism inte fungera pga rovdjurens kontrollerande inverkan.

De huvudsakliga resultaten är att antalet samexisterande växter ökar kraftigt från fjällbjörkskogar till högfjällen. Samtidigt minskar intensiteten av konkurrensen mellan olika växtarter. Mönstret verkar ha mycket med bete att göra. Renar och sorkar förmår kontrollera den totala växtbiomassan och rovdjuren kan förhindra denna inverkan genom att reglera växtätarna. I de frodigaste fjällmiljöerna har vi alltså en typisk ”trofisk kaskad”, där en stark inverkan av rovdjur förhindrar att en potentiellt stark herbivor- växtinteraktion blir verklighet. I de kärvare miljöerna släpps denna kontroll och växtätarnas potential att reglera vegetationen realiseras. Då verkar växternas försvar inte spela någon större roll. Allt som är tillgängligt på vintern går åt eller blir allvarligt skadat när växtätarna röjer vägen. Det är framför allt gräs och starr som gynnas av de födobegränsade växtätarnas framfart, men att satsa på starkt försvarade vintergröna skott verkar vara en dålig strategi.

”Multivariat karakterisering av renskötselområdet”
Örje Danell (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Husdjursgenetik, SLU.
E-post: orje.danell@hgen.slu.se.

Det svenska renskötselområdet utgör 50% av Sveriges landyta och är uppdelat på 51 samebyar. Området är heterogent med avseende på naturliga och antropogena förutsättningar. Produktiviteten varierar till följd av ett samspel mellan många omgivningsfaktorer och olika skötselmässiga anpassningar.

Projektet identifierar faktorer som påverkar förutsättningarna för renskötsel, ger förslag till zonindelning av renskötselområdet och föreslår gruppindelning av samebyar baserat på likheter och olikheter. Karakterisering och gruppindelning underlättar identifieringen av styrkor och svagheter i samebyarnas förutsättningar och möjliggör relevanta jämförelser mellan byar med likvärdiga förutsättningar.

”Effekten av renbete på biodiversiteten i fjällens växtsamhällen”
Johan Olofsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Umeå universitet.
E-post: johan.olofsson@emg.umu.se.

Hård kamp om födan.

Renbetet är tillsammans med turism de mest utbredda formerna av markanvändning i våra fjällområden. Sveriges riksdag har beslutat att all markanvändning i fjällen ska bedrivas med hänsyn till den biologiska mångfalden på ett sätt så att hållbar utveckling främjas. För att uppfylla dessa mål behöver vi förstå hur renbete påverkar naturen, men denna kunskap är starkt begränsad.

Effekten av bete på artmångfalden har studerats intensivt i gräsmarker i den tempererade klimatzonen och framför allt i ängs- och hagmarker. Dessa studier har visat att bete nästan alltid höjer artmångfalden av växter. Det finns dock studier som visar att bete mer sällan har positiv effekt på artmångfalden i lågproduktiva system. Målsättningen med projektet har därför varit att testa om de teorier som utvecklats stämmer även för renbete i fjällen och undersöka hur renbetets effekt på mångfalden skiljer sig beroende på vilken tidsmässig eller rumslig skala man studerar.

Resultaten visar att effekten av bete skiljer sig mellan fjällekosystem och mer produktiva ekosystem. Den minskade konkurrensen mellan växter leder till att renbete har mindre betydelse för artmångfalden. En positiv effekt av bete på ovanliga arter och att tramp av renar kan förhindra att mosstäcket sluts och försvårar fröetablering, indikerar att renbete ändå kan vara betydelsefullt för att upprätthålla en hög artmångfald på större skalor och längre tidsperioder.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning februari 2007

Inledare

Vita fläckar blir mindre DE VITA FLÄCKARNA på kartan kommer att bli allt mindre de närmaste åren. Inte bara de fläckar som är vita av bländande havsis, utan också de fläckar vi kallar ”vita”...

Temaartiklar

Polerna kan slå tillbaka De sista vildmarkerna på jorden är också de känsligaste ekosystemen. I de arktiska områdena går uppvärmningen dubbelt så fort som i övriga världen. De senaste 50 åre... Globalt för svensk polarforskning Sverige har stora resurser för polarforskning, som oftast drivs i internationellt samarbete. Från mars 2007 till mars 2009 pågår det internationella polaråren (IPY) ... Arktis - och det stora sammanhanget Kunskapen om det arktiska områdets dynamik utvecklas genom forskningsinsatser direkt riktat mot fenomen i detta "nordliga" område av vår planet. Förhållandena i Arkt... Oden trumf i polarsamarbete Isbrytaren Oden stävar nu hemåt efter att ha fullgjort sitt första uppdrag i Antarktis. Oden, som också är ett välutrustat forskningsfartyg, har besökt Arktis flera ... Koldioxidforskning i haven kring Antarktis Jo, julstressen infann sig. Men ingalunda den vanliga. På forskningsfartyget Oden ilade forskarna upp och ned på fördäck och tog prov efter prov. För just då var för... En vit plats på Jorden Att studera den Arktiska klimathistoriska utvecklingen längre tillbaka i tiden än våra instrumentmätserier tar oss. Det är uppdraget för en expedition med en nyutrus... Komplicerad transport av koldioxid Koldioxidens framtida roll inom växthusproblematiken röner stor uppmärksamhet och alla vill ha svar på hur utvecklingen kommer att gå. Hur mycket av den koldioxid so... Vit kontinent berättar om klimatets historia Historiens klimatfrågor ska få svar när svenska och japanska forskare gör en 250 mil lång resa med bandvagnar för att ta upp borrkärnor ur den Antarktiska isen. Expe... 100 år av forskning och miljöbevakning Hur påverkas fjällvärldens ekosystem när vi, som i år, får varma perioder mitt i vintern? Effekterna av klimatförändringarna är störst i norr och vid Abisko forsknin... Svenska glaciärer på allt snabbare reträtt Avsmältningen av våra svenska glaciärer har ökat under de senaste 10 åren. Detta kan vi säkert säga eftersom vi i 60 års tid har mätt glaciärers utbredning och dess ... Vetenskapshistorisk lokal Stordalsmyren 10 kilometer öster om Abisko i Lappland är en plats som rymmer vetenskaplig nutidshistoria. Här blev en stor mängd naturgeografisk och ekologisk forskn...

Övriga artiklar

De bästa av de bästa Klimatanpassning och konflikter Pirålens slem till människans nytta - bra ämnesövergripande projekt Ren luft och effektivt bygge Unga forskare i Linnés fotspår PCB ska bort Hellre hjälpa ett djur än många Farliga ämnen på Byggmiljödagen Impregnerat trä läcker gift

Resultat av forskning

Människan styr raser hos djur Djurens förutsättningar kräver förbättringar Smakar det så kostar det Landskap i förändring Små grodorna är sällsynta att se Nya hot mot älskade knölar Fjällen i fokus Stadsplanering saknar barnperspektiv Den segregerade staden föder ny segregation

Formas GD har sista ordet

"Det gäller att planera, dimensionera och samordna verksamheten under polaråret och främja samarbete mellan olika forskargrupper, institutioner och myndigheter" Det händer mycket som har stark forskningsanknytning under 2007. För det första kommer Carl von Linnés 300-årsdag att firas på många olika sätt i Sverige och i värld...

Vidare länkar

Sidfot