Miljöforskning Nummer #1 februari 2007

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-27 13:14:43

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Pirålens slem till människans nytta - bra ämnesövergripande projekt

I närkontakt med pirålens slem. 

Pirålens slem till människans nytta - bra ämnesövergripande projekt

Av Ingela Söderbaum
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2007

Samarbete mellan tre fakulteter: biologi, medicin och teknik gällde i det projekt som Formas ämnesövergripande grupp valde att lyfta fram vid forskarrådets beslutsmöte i november. Projektet går ut på att ta pirålens slem som förebild för att skapa nya hydrogeler. Sådana kan användas till att bland annat injicera celler/läkemedel i kroppen, sårförband och blöjor.

- Hur kom ni på den idén, frågar jag Anders Sellborn, som är projektledare.
- Jo, det var ett TV-program som jag såg, som handlade om befolkningen på ön Palau i Stilla Havet, berättar Anders. När de gick på korallreven för att fiska med harpun skyddade de fötterna genom att vira in dem med ett klibbigt sekret. Slemmet stelnade nämligen. Efteråt har jag tänkt att det borde finnas något liknande biologiskt material som vi kunde använda oss av här hemma. Därför kontaktade jag professor Michael Thorndyke på Kristinebergs Marina forskningsstation. Han föreslog att vi skulle undersöka pirålen som finns på Västkusten. Denna ål avsöndrar på samma sätt ett segt slem som är slitstarkt och flexibelt.

Med nya tekniska- och biologiska analysmetoder skall Anders (marinbiolog och ytbiofysiker) samt Mattias Berglin (polymerkemist från Chalmers) undersöka de mekaniska egenskaperna under olika former av kontakt med vatten. Fibrer liknande dem i pirålens slem ska syntetiseras och ges varierande funktionella egenskaper efter vad de skall användas till. Målet är att ta fram nya superabsorberande, mekaniskt stabila hydrogeler.

Författare :

Ingela Söderbaum är forskningssekreterare vid Formas.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning februari 2007

Inledare

Vita fläckar blir mindre DE VITA FLÄCKARNA på kartan kommer att bli allt mindre de närmaste åren. Inte bara de fläckar som är vita av bländande havsis, utan också de fläckar vi kallar ”vita”...

Temaartiklar

Polerna kan slå tillbaka De sista vildmarkerna på jorden är också de känsligaste ekosystemen. I de arktiska områdena går uppvärmningen dubbelt så fort som i övriga världen. De senaste 50 åre... Globalt för svensk polarforskning Sverige har stora resurser för polarforskning, som oftast drivs i internationellt samarbete. Från mars 2007 till mars 2009 pågår det internationella polaråren (IPY) ... Arktis - och det stora sammanhanget Kunskapen om det arktiska områdets dynamik utvecklas genom forskningsinsatser direkt riktat mot fenomen i detta "nordliga" område av vår planet. Förhållandena i Arkt... Oden trumf i polarsamarbete Isbrytaren Oden stävar nu hemåt efter att ha fullgjort sitt första uppdrag i Antarktis. Oden, som också är ett välutrustat forskningsfartyg, har besökt Arktis flera ... Koldioxidforskning i haven kring Antarktis Jo, julstressen infann sig. Men ingalunda den vanliga. På forskningsfartyget Oden ilade forskarna upp och ned på fördäck och tog prov efter prov. För just då var för... En vit plats på Jorden Att studera den Arktiska klimathistoriska utvecklingen längre tillbaka i tiden än våra instrumentmätserier tar oss. Det är uppdraget för en expedition med en nyutrus... Komplicerad transport av koldioxid Koldioxidens framtida roll inom växthusproblematiken röner stor uppmärksamhet och alla vill ha svar på hur utvecklingen kommer att gå. Hur mycket av den koldioxid so... Vit kontinent berättar om klimatets historia Historiens klimatfrågor ska få svar när svenska och japanska forskare gör en 250 mil lång resa med bandvagnar för att ta upp borrkärnor ur den Antarktiska isen. Expe... 100 år av forskning och miljöbevakning Hur påverkas fjällvärldens ekosystem när vi, som i år, får varma perioder mitt i vintern? Effekterna av klimatförändringarna är störst i norr och vid Abisko forsknin... Svenska glaciärer på allt snabbare reträtt Avsmältningen av våra svenska glaciärer har ökat under de senaste 10 åren. Detta kan vi säkert säga eftersom vi i 60 års tid har mätt glaciärers utbredning och dess ... Vetenskapshistorisk lokal Stordalsmyren 10 kilometer öster om Abisko i Lappland är en plats som rymmer vetenskaplig nutidshistoria. Här blev en stor mängd naturgeografisk och ekologisk forskn...

Övriga artiklar

De bästa av de bästa Klimatanpassning och konflikter Pirålens slem till människans nytta - bra ämnesövergripande projekt Ren luft och effektivt bygge Unga forskare i Linnés fotspår PCB ska bort Hellre hjälpa ett djur än många Farliga ämnen på Byggmiljödagen Impregnerat trä läcker gift

Resultat av forskning

Människan styr raser hos djur Djurens förutsättningar kräver förbättringar Smakar det så kostar det Landskap i förändring Små grodorna är sällsynta att se Nya hot mot älskade knölar Fjällen i fokus Stadsplanering saknar barnperspektiv Den segregerade staden föder ny segregation

Formas GD har sista ordet

"Det gäller att planera, dimensionera och samordna verksamheten under polaråret och främja samarbete mellan olika forskargrupper, institutioner och myndigheter" Det händer mycket som har stark forskningsanknytning under 2007. För det första kommer Carl von Linnés 300-årsdag att firas på många olika sätt i Sverige och i värld...

Vidare länkar

Sidfot