DNA-streckkodning är ett globalt initiativ med målet att producera en katalog med unika sekvenser för alla världens arter. DNA-streckkoder gör att arter säkert kan identifieras, även av icke-specialister. De är användbara på alla livsstadier (ägg, spermier, frön, larver) och även på ofullständiga exemplar eller små fragment. Projektet kommer att visa hur kraftfull och användbar metoden är genom att ta fram en DNA-nyckel för Sveriges ryggradsdjur (>800 arter) och samtidigt utvärdera dess begränsning. En modell kommer att skapas för framtida utveckling och användning av DNA-streckkoder i Sverige. Tänkbara användningområden är livsmedelskontroll, fiskerinäring, naturskydd, samt artidentifikation av djur- och växtprodukter som omfattas av nationella eller internationella handelsrestriktioner (till exempel CITES). Mari Källersjö leder projektet i samarbete med Per Ericson, James Farris, Sven Kullander och Tjelvar Odsjö. Samtliga vid Naturhistoriska Riksmuséet, Stockholm.
Invasion hotar lunden
Många värdefulla och artrika växtmiljöer hotas idag av förändringar i landskapet. Landskapen omformas, och stora arealer täcks av artfattiga miljöer. Ove Eriksson vill med sin forskning undersöka hur förändringar sker i artsammansättningen i några av de mest artrika miljöer som finns i Sverige, nämligen naturbetesmarker och lundar samt lövskogar med äldre träd. Bägge dessa miljöer förekommer som isolerade fragment i dagens landskap. Vi vet att drastiska förändringar kan ske om den här typen av miljöer utsätts för ett kraftigt ökat spridningstryck (den samlade mängden frön) från omgivande vegetation. Ute i världen har man stora problem med så kallade invasioner av främmande arter som just sprids in på detta sätt. I Sverige är vi relativt förskonade från invasionsarter, men artrika miljöer som naturbetesmarker och lundar kan likväl starkt påverkas av inkommande inhemska arter. Ove Eriksson finns vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet.
Nya miljögifter med brom
Flera nya typer av långlivade och troligen giftiga ämnen har nyligen rapporterats anrikade i musslor och sälar i havet. Halterna är jämförbara med ökända miljögifter som polyklorerade bifenyler (PCB). De nya ämnena är organiska substanser som innehåller grundämnet brom och kallas därför för OBr-substanser. För närvarande är det oklart om OBr-ämnena är naturligt producerade eller har industriella källor och det är denna fråga som projektet söker besvara med hjälp av nyligen framtagen analysteknik. Örjan Gustafsson, ITM, Stockholms universitet leder projektet.
Multipelresistenta bakterier
Mykobakterier orsakar allvarliga och svårbehandlade infektioner hos såväl människor som djur. Vad som gör dessa infektioner svårbehandlade är att bakterierna är multipelresistenta mot antibiotika och kan finnas kvar i en latent form under mycket lång tid, för att sedan åter börja växa.
Leif A. Kirsebom, Institutionen för Cell- och molekylärbiologi, BMC, Uppsala Universitet fick anslag för att fastställa om specifika mykobakterier kan sporulera och på så sätt överleva. Forskargruppen ska karakterisera sporuleringen genom att identifiera de gener som möjliggör sporulering och bestämma hur dessa gener samverkar när mykobakterien infekterar en värdcell. Förhoppningsvis kan denna forskning leda till nya strategier att behandla och förebygga spridning av mykobakteriella infektionssjukdomar, som till exempel tbc hos både människa och djur.
Lämlar i London
I projektet Klimatförändringars inverkan på arktiska lämlars demografi och evolution ska Love Dalén undersöka interaktionen mellan miljöförändringar och artevolution genom att analysera DNA från fossila lämlar från hela deras historiska utbredning. Är demografiska förändringar korrelerade med klimatförändringar och hur förändras fylogeografiska mönster över tid? Projektet utgör en unik möjlighet att studera genetiska förändringar genom årtusendena och kommer att bidra till samhällets möjligheter att förutsäga hur dagens klimatförändring kommer att påverka växt- och djursamhällen i framtiden. Love Dalén rankades högst bland dem som sökt och beviljats postdoktoralt stipendium. Love ska göra sitt projekt på School of Biological Sciences at Royal Holloway, University of London.