Miljöforskning fick en intervju med miljöministern i juni 2004. Och så här svarade hon på våra frågor.
Hur ser du på att det endast finns utrymme för 12% av de forskningspengar som söks hos Formas att beviljas?
- Vi skulle gärna se att Formas hade en högre beviljningsprocent. Likväl har vi ökat Formas anslag från 400 Mkr år 2001, när Formas bildades, till 550 Mkr för år 2004. Tyvärr är det så att forskningsråden i allmänhet har en låg andel av sina sökta medel beviljade. Och Formas är ett attraktivt forskningsråd, där många söker och då blir det vissa, som inte får några pengar. Vi får se i den nya forskningspropositionen vad vi kan göra åt den situationen.
Formas är forskarstyrt genom att i Formas styrelse har forskare majoritet. Ser du några problem med den avvägningen mellan kvalitet och relevans som Formas styrelse därmed har?
- Det är väldigt bra att vi har majoritet av forskare i Formas styrelse så att vi kan säkerställa god kvalitet. Tidigare fanns en olycklig uppdelning som gjorde att många forskare betraktade behovstyrd forskning som mindre intressant, eftersom anslag beviljades utifrån relevansen och ej tillräckligt från kvalitetsaspekten. Det är viktigt att forskarna är i majoritet för att få täckning av alla centrala forskningsområden. Det är också viktigt att få med alla relevanta forskningsområden. Möjligen bör Formas satsa på ytterligare program inom områden där vi vill se kunskap utvecklas. När ansökningarna väl kommer in tror jag, att det är till stor nytta för den behovstyrda forskningen med ett närmande mellan klassisk universitetsforskning och den behovstyrda forskningen, som arbetar med tillämpade problem och att denna forskning bedöms och diskuteras på samma höga nivå som klassisk universitetsforskning.
Tror du att den forskning som, Formas stöder, kan bidra till hållbar utveckling i de svenska kommunerna?
- Ja absolut. Mycket av den forskning, som Formas stöder, handlar om områden, vilka är viktiga för kommunerna exempelvis byggande och planering eller landskapsutveckling. Formas är ett av de forskningsråd som stöder forskning, som verkligen är relevant för våra kommuner. Forskningsprogrammet Sunda Huset är exempel på hur forskningsresultat tas till användning i kommunerna när de arbetar med inomhusmiljön. Forskningsprogrammet Tätortsnära natur och grönområden i städer är intressant för alla som arbetar med planfrågor och stadsutveckling på kommunal nivå.
Kan Miljödepartementet hävda sig i konkurrensen mellan departementen? Har Miljödepartementet och dess forskaranknytning tillräcklig politisk tyngd? Kan Formas vara lugnt inför den kommande budgetproppen, när det är ett sådant kattrakande med resurserna till de olika departementen?
- Det går ej att säga något säkert om detta nu. Men hela politiken för hållbar utveckling är ett viktigt område för regeringen och det har vi markerat genom att vi inrättat ett särskilt kansli för hållbar utveckling hos statsministern. Det innebär att frågor, som Formas har ansvar för, har hög prioritet. Forskning och utbildning för hållbar utveckling kopplar starkt till vårt eget arbete på inte bara EU-nivå utan också genom hela agendan från Johannesburg, där vi vill se forskarsamhället aktivt involverat.
Angående EU:s 7:e ramprogram för forskning: Tror du att Formas forskningsområden kan hamna i strykklass som de gjorde i 6:e ramprogrammet? Skogen nästan försvann, jordbruk fick svag framtoning och byggsidan blev bara nanoteknologi.
- När det gäller EU:s ramprogram ska de ju fokusera på vissa områden. Det innebär att några områden får mindre utrymme än andra. Frågan hur Formas områden ligger till jämfört med andra vet utbildningsministern mer om. Vi på miljödepartementet arbetar självklart för att stärka de områden vi tycker är viktiga, exempelvis kemikalieområdet. Där behövs mer kunskap för att vi ska kunna genomföra den lagstiftning vi har framför oss.
Tycker du att Formas ska delta i internationella samarbeten med forskningsfinansiering? Bör Formas i så fall utveckla stödformer för detta och vilka samarbetspartners kan komma i fråga?
- Jag ser det som viktigt att vi har ett omfattande internationellt samarbete. Det är viktigt inom EU, men inte minst inom miljöområdet är nya tillväxtländer betydelsefulla exempelvis Indien och Kina. Det är en stor principiell fråga för svensk forskningspolitik hur forskningsfinansiering ska gå till. Vår linje är att forskningsfinansiering ska gå till svensk forskning i första hand. Enstaka stipendier kan förstås förekomma till forskning i internationell miljö. Det är viktigt med internationellt forskningssamarbete speciellt på miljöområdet. Idag är det oftast industriländerna som samarbetar med varandra. Vi behöver bredda oss och ta hänsyn till den expansion som pågår i andra delar av världen.
Är du orolig för att EU kommer att ligga lågt i miljöfrågor?
- Det som oroar mig är den politiska vindkantringen i Europa mot höger och ett växande intresse för konkurrens och tillväxt. Det diskuteras om en superkommissionär ska tillsättas för Europa för att fungera som tillväxtmotor. Tillväxtpolitik ses som en motsats till miljöpolitik. Vår grundsyn är att tillväxt, som inte är hållbar, är ingen tillväxt, som är värd att ha. Den undergräver miljö och hälsa. Under de allra sista åren har vi fått en mycket stark lobby inom EU för konkurrenskraft och mot den nya kemikalie- och miljöpolitiken. Lobbyisterna menar att Europa inte har råd med miljöfrågor just nu, att vi måste tänka på industrin och att de nya miljökraven lägger för stora bördor på industrin. I det läget menar jag att vi behöver stärka oss med ny kunskap. Forskning har en viktig roll och vi behöver fler samhällsforskare som ägnar sig åt miljöproblemen. De kan hjälpa till med att analysera vilka konsekvenserna blir om vi inte agerar miljöpolitiskt, exempelvis vad det kostar samhället på längre sikt. Vi behöver bredd i forskningen för att klara av argumentationen angående effektivare styrmedel, hur vi påvisar vad som är kostsamt på kort tid, hur lagstiftningen bör utformas, vilka institutioner är effektiva osv.
Har EU:s miljöpolitik bra forskningsanknytning - finns tillräckligt med klimatforskning framtagen för att vara ett starkt stöd i förhandlingar?
- Det finns få områden, där forskningsresultat har haft så stor betydelse som vid klimatförhandlingar. Vi har haft ett starkt stöd av klimatforskning men självklart behöver vi ytterligare klimatforskning. Denna forskning är prioriterad inom EU. Men även här vill jag betona att vi behöver inte bara naturvetenskaplig forskning utan även samhällsvetenskaplig. Det finns väldigt många frågor, där vi behöver bredare forskning och samarbete mellan naturvetare och beteendevetare.
Vilka är de största utmaningarna inom miljöområdet?
- Klimatproblemet är den stora ödesfrågan. Vårt val av energi påverkar i hög grad och har effekter på i stort sett alla miljöområden. Kemikalier är ett enormt problem inom miljöområdet. Att få till stånd en omställning inom kemikalieanvändningen är en av de största utmaningarna. Och så vattenfrågorna: dricksvatten och havsmiljön. Problemen med vatten blir allt allvarligare.
Önskar du att Formas skulle vara mer aktivt inom energiforskningen med tanke på energiområdets stora påverkan på miljön?
- Formas har ansvaret för energiforskning inom byggsektorn. Det är viktigt att Formas driver frågor som handlar om energianvändning inom byggområdet. Det är för regeringen ett högt prioriterat område. Fastighetsbeståndet står för ungefär en tredjedel av den totala energianvändningen i landet. Och vi vet att här finns en stor potential för effektivare energiutnyttjande.
Trivs du med att vara miljöminister?
- Ja, jag trivs! Som miljöminister har jag ansvar för ett brett och spännande fält som rymmer allt från strålning och kärnkraft via rovdjursfrågor och biologisk mångfald till bygg- och planfrågor. Det är ett positivt område att arbeta inom eftersom det finns ett väldigt engagemang bland dem, som arbetar med miljöfrågor. Jag får ta del av många intressanta projekt och möta många intressanta människor i Sverige men också internationellt. Det är oerhört spännande att förhandla miljöfrågor med tillväxtländer, som exempelvis Indien och Kina, men det är också intressant att förhandla med de allra fattigaste länderna och se hur vi alla bärs av i stort sett samma värdegrund när det gäller miljöfrågor.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
Chefredaktör