Inom värmepumpssamarbetet deltar Sverige genom Formas och Energimyndigheten i projektet "Värmeåtervinning/effektivare kylsystem i affärer och varuhus". Projektet, som startade 1999, leds av USA och har Sverige, Storbritannien och Kanada som övriga deltagande länder.
Avancerade kylsystem för livsmedelshandeln
Syftet med projektet är att demonstrera och dokumentera fördelarna för detaljhandeln med avancerad systemdesign för kylning av födoämnen och rumsuppvärmning/kylning. I projektet arbetar man med att analysera försöksobjekt och jämföra dem med den tillgängliga kunskapen om optimala system. Man försöker också avgöra vilka metoder för energieffektivisering och värmeåtervinning som är de bästa och starta demonstrationsprojekt i varuhus för att verifiera systemen och demonstrera tekniken i verkligheten.
Monica Axell, Statens provnings- och forskningsinstitut, SP, disputerade i december i ämnet energiteknisk analys för kyldiskar. Arbete ingår i IEAs värmepumpssamarbete.
I nära anslutning till detta projekt ligger Monica Axells doktorsavhandling om energiteknisk analys av kyldiskar. Avhandlingen utarbetades på Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, SP, och försvarades i december på Chalmers.
Lager mellan produktion och användning
Energilagring är ett annat viktigt område för IEA-samarbete där Sverige deltar genom Formas. Inom området pågår för närvarande två extra intressanta projekt. Det ena är "Kylning i alla klimat med termisk energilagring". Det andra är "Termisk energilagringsteknik - potentialstudier och demonstrationsprojekt".
Behovet av komfortkylning i kontorslokaler och andra kommersiella byggnader ökar - i varma klimat självklart - men även i kalla klimat. Det gör projektet "Kylning i alla klimat med termisk energilagring" synnerligen aktuellt. Projektet, som leds av Turkiet, startade 1999 och beräknas pågå i en första etapp till slutet av 2003. Fyra länder deltar.
Projektet arbetar med att förbättra effektiviteten i energianvändning i olika tillämpningar för att förbättra energisystemets ekonomi- och miljöaspekter. Termisk energilagring fungerar som en brygga mellan energiproduktion, från t ex förnybara energikällor, och energianvändning.
Målet för projektet är att med hjälp av forskningsbaserad kunskap skjuta fram positionen för kylning av byggnader och särskilda industritillämpningar med termisk energilagring och uppmuntra till standardiserad tillämpning. Omsorg om miljön, hållbarhetsaspekter och förbättrad ekonomi är huvudargumenten för introduktionen av termisk energilagring för kylning.
I projektet ska fyra delprojekt (subtasks) med mer specifika syften genomföras enligt nedan.
· En kunskapssammanställning ska tas fram och potentialstudier göras i de deltagande länderna.
· Hinder för introduktion i större skala ska identifieras och om möjligt undanröjas.
· Användarvänliga modeller och analysverktyg ska utvecklas för att optimera anläggningar för kylning med termisk energilagring. Signhild Gehlins doktorsarbete om "Thermal Response Test" är ett värdefullt instrument i detta sammanhang. Gehlin, som arbetar som teknisk sekreterare vid VVS Tekniska Föreningen i Stockholm, disputerade i december 2002 på Luleå Tekniska Universitet.
· En marknadsuppskattning ska göras av möjligheterna att införa termisk energilagring i skilda system i länder med olika klimat, med olika ekonomiska och sociala förutsättningar.
En nybliven doktor inom IEAs energilagringsprogram, Dr Signhild Gehlin vars avhandling handlar om termisk responstest. Tv om henne Björn Sellberg, Formas och t h Olof Andersson, Operating Agent för ECES Annex 13.
Foto: Peter Olsson.
Hinder för energilagring ska undanröjas
Det andra goda exemplet på intressanta IEA-projektet inom området energilagring är "Termisk energilagringsteknik - potentialstudier och demonstrationsprojekt". Syftet med detta projekt är att undanröja tekniska och marknadsmässiga hinder för introduktion av säsongslagring (vanligen undermarkslager) och korttidslagring av fasomvandlingsmaterial, exempelvis is/vatten) och kemiska reaktioner. Syftet är också att med hjälp av lagring reducera toppeffektbehovet.
Tillämpningsområdena finns inom bebyggelse, jordbruk och industri. Projekt med fasomvandlingsmaterial och kemiska reaktioner kommer att demonstreras i skilda fallstudier inom följande områden:
· Byggnadsmaterial.
· För värme/kyllagring för komfortändamål.
· Lång- och korttidslagring inom livsmedelsindustrin inklusive transporter av livsmedel eller andra temperaturkänsliga varor, ex läkemedel.
· Tillämpning i industriella processer.
Projektet startade 2001 och Sverige (KTH) har projektledningsfunktionen, finansierad av STEM. Projektet kommer att drivas i nära samarbete med motsvarande inom IEAs solsamarbete.
Författare
:
Björn Sellberg
forskningssekreterare vid Formas