Miljöforskning Nummer #1 februari 2003

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-12-12 08:35:01

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut

FoU för hållbar utveckling i Japan

- scenarioteknik för minskad klimatpåverkan

Av Eva Ahlner
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 1/2003

Svenska forskare, företag och policyutvecklare kan ha mycket att vinna på att öka sitt kunskapsutbyte och samarbete med nyckelaktörer i Japan. Särskilt intressant är den japanska satsningen på ny teknik för att nå klimatmålet och andra miljömål. Det skriver Eva Ahlner i denna artikel.

2003 - Fårets år har just inletts i Japan. Enligt den japanska traditionen samlas man vid tolvslaget i templen för att välkomna det nya året och be om god hälsa och välgång. Nyårshelgen är den största högtiden i Japan. Då är det förhållandevis lugnt och stilla och att skjuta raketer hör inte till sedvänjan.

Efter fyra månader här på ITPS (Institutet för Tillväxtpolitiska Studier) utlandskontor, som är beläget på svenska ambassaden i Tokyo, har jag fått en första inblick i det japanska samhället. Min uppgift är att, tillsammans med min japanska kollega Izumi Tanaka, underlätta samverkan mellan Japan och Sverige genom att följa och analysera FoU för begränsning av klimatpåverkan och för hållbara produkter och produktsystem. En gigantisk uppgift med tanke på den snabba utvecklingen och de stora resurser, både offentliga och privata, som satsas. Kunskaps- och teknikutvecklingen i Japan är imponerande trots svaga statsfinanser.

Miljö är ett av fyra prioriterade områden 2001-2005. De övriga tre är Biovetenskap, IT och nanoteknologi samt Material. I den aktullella FoU-planen för miljörelaterad vetenskap och teknik har föjande fem områden prioriterats:

Miljörelaterad vetenskap:

* Klimatrelaterad forskning,
* FoU för ett avfallsfritt och hållbart återvinningssamhälle,
* FoU för ekologisk omställning av flodområden och tätorter,
* FoU för integrerad riskhantering av kemiska ämnen,
* Forskning om förändringar i globala vattenflöden.

För vart och ett av områdena organiserar CSTP (Council for Science and Technology Policy) så kallade FoU-initiativ. CSTP är ett rådgivande organ till regeringen i frågor som rör FoU-politiken.

Scenario med begränsade utsläpp av växthusgaser

Inom klimatinitiativet "The Global Warming Initiative", som uppskattas omfatta ca 20 miljarder SEK för perioden 2001-2005, har man nått längst. Målet är att utveckla ett scenario som begränsar utsläppen av växthusgaser till en nivå som inte hotar människa och miljö. 

Sex huvudteman har identifierats, kring vilka olika forskningsgrupper, företag och policyutvecklare har organiserat sig för att lösa viktiga forskningsfrågor. Den avgjort största satsningen sker inom teknikutveckling för att begränsa utsläpp av växthusgaser (uppskattningsvis ca 12 miljarder SEK). I denna ingår energieffektivisering och utveckling av alternativa energikällor.

Svensk delegation med klimatintresse

Under november månad hade en svensk delegation med representanter från Formas, Energimyndigheten, Miljödepartementet, Naturvårdsverket, Nutek, Vinnova, Mistra, Stockholms Universitet och ITPS i Tokyo förmånen att få träffa CSTP och klimatexperter knutna till CSTP. En reflektion var att Sverige har mycket att lära från Japan vad det gäller satsningar på ny teknik för att nå klimatmålet och andra miljömål.

Jorden och dess klimat kan simuleras i den japanska superdatorn som är världens kraftfullaste. Man kan vandra bland de manshöga datorenheterna som fyller en yta stor som en flyghangar. Foto: Uno Svedin.

Superdator för klimatsimulering

I Japan är miljösituationen en tydlig drivkraft för nya tekniksatsningar. Ett exempel är utvecklingen av världens mest kraftfulla superdator, "The Earth Simulator". Den har nära 5 ggr högre prestanda än den näst bästa, som finns i USA. Nu gäller det att bevisa att investeringen på cirka 5 miljarder SEK är värd sitt pris, genom att presentera vetenskapliga framsteg baserade på avancerad modellsimulering. Här finns ett genuint intresse för internationellt samarbete, något som svenska forskare bör överväga. Inom klimatområdet skulle Sverige t ex kunna bidra med viktig kunskap om regionala klimatmodeller och unik kunskap om specifika förhållanden och data i området kring Nordpolen. 

Svenskt miljöarbete har mycket gott renommé i Japan. Inte sällan omnämns Sverige som ett föregångsland vad det gäller vår omsorg om en god miljökvalitet. Det finns en stor nyfikenhet på Sverige och den svenska regeringens ambitioner att vara ett föregångsland inom hållbar utveckling. Även här talas det mycket om betydelsen av att intergrera miljö, ekonomi och social utveckling, men i praktiken återstår mycket att göra. 

Sverige har gott rykte

Det finns emellertid flera goda exempel på hur Ministry of Economy, Trade and Industry, METI, främjar en miljöanpassad industriell utveckling. Bland annat stimulerar METI utveckling av teknik som främjar miljön, men som innebär riskfyllda investeringar. METI ger även bidrag för introduktion av mer miljöanpassade produktalternativ på marknaden samt sponsrar införandet av miljöledningssystemet ISO 14 000 i små- och medelstora företag.

Panasonic använder livscykelanalys

Inom delar av den japanska industrin har miljöarbetet intensifierats. Främst beror det på ny lagstiftning, men även på en ökad efterfrågan på miljöanpassade alternativ på vissa marknader, framför allt i Europa. Ett gott exempel är Matsushita Electric Company, i Sverige känt under varumärket Panasonic. I våras trädde en ny lagstiftning om återvinning av hushållselektronik i kraft. Initialt omfattas krav på återtagning och återvinning av kylskåp, luftkonditioneringsutrustning, TV-apparater och tvättmaskiner. Matsushitas produktrelaterade miljöarbete fokuserar på reducerad klimatpåverkan och eliminering av skadliga ämnen. Företagets mål är att hela produktutbudet ska vara miljöanpassat 2010 och konstruktion och design baserat på livscykeltänkande är vägen dit. 

Indikatorer för energi- och resursanvändning har utvecklats för att följa upp och kommunicera produkternas miljöprestanda. Dessa indikatorer har utvecklats i samarbete med andra stora japanska elektronikproducenter samt universitet med stöd av METI. En av de viktigaste forsksningsmiljöerna är "Center for Colloborative Research" vid Tokyo universitetet.

Konstruktion för framtida återvinning

Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan Matsushitas konstruktörer och anställda på Matsushita Eco Technology Centre, som är en ny återvinningsanläggning för demontering, sortering och återvinning av elektronikprodukter i enlighet med den nya lagstiftningen. På så sätt ska konstruktionsdetaljer som försvårar demontering och återvinning effektivt elimineras för att minska kostnaderna för återvinningen.

Detta var några exempel på viktig FoU för hållbar utveckling i Japan. Japan är ett land med stor strategisk betydelse i det fortsatta miljöarbetet, både som kunskapsgenererare och som viktig part i det internationella förhandlingsarbetet, men även som exportör av produkter som konsumeras och återvinns och deponeras över hela världen. 

Japan är definitivt på gång vad det gäller den nödvändiga omställningen till ett mer hållbart samhälle för dess 126 miljoner invånare, men det är ingen enkel uppgift. Situationen på t ex avfallsområdet är minst sagt besvärlig. Acceptansen för att bygga nya avfallsförbränningsanläggningar är låg och deponeringskapaciteten är begränsad. Samhället flödar av möjliga och omöjliga förpackningar. Man har infört lagstiftning för att minska avfallsproblemen och öka återvinningen, men incitament för att förbygga avfall verkar saknas. 

Svenska forskare, företag och policyutvecklare kan ha mycket att vinna på att öka sitt kunskapsutbyte och samarbete med nyckelaktörer i Japan. På ITPS (Insitutet för tillväxtpolitiska studiers) Tokyokontor hjälper vi till att bereda väg för ett ökat kunskapsutbyte mellan Sverige och Japan. Hör gärna av dej om du är nyfiken på att veta mer eller kanske funderar på att tillbringa en tid i Japan.

Författare :

Eva Ahlner är programansvarig för hållbar utveckling på ITPS kontor i Tokyo. ITPS verksamhet i Japan har stöd av bl a Formas.
E-post: eva.ahlner@itps.se

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Vidare länkar

Sidfot