God bebyggd miljö är ett av de 15 miljömålen som Sveriges riksdag beslutat ska uppnås under de närmaste 20 åren. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall, enlig medföljande klargörande, ”utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas”. Vidare sägs också att ”den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas”. Vad lägger enskilda stadsinvånaren i begreppet ”god bebyggd miljö”? Är det att ha nära till affären, busshållplatsen och arbetet eller till naturområden – eller närhet till alltihop?
God livskvalitet i vardagen är komplext begrepp, som innehåller såväl sociala strukturer som grönstrukturer. Att bo i en stad, som saknar natur i form av parker och andra grönområden, skulle de flesta av oss inte uppleva som en god vardagsmiljö. En hel del undersökningar visar också att vi mår bra av att ha natur nära oss men betyder det att vi behöver biologisk mångfald i vår vardag? För att besvara frågan måste man veta vad biologisk mångfald är.
Biologisk mångfald egenskap hos naturen
I den internationella konventionen om bevarande av biologisk mångfald från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 anges följande definition: ”Med biologisk mångfald (biodiversitet) avses variationen bland levande organismer i alla miljöer, inklusive land- och vattenmiljöer, samt de ekologiska relationer och processer som organismerna ingår i. Detta innefattar diversitet inom arter och mellan arter samt mångfalden av ekosystem.”
Tre nivåer kan alltså urskiljas nämligen genetisk, art- och ekosystemnivå. Exempel på det sistnämnda är inavel, arters migration, flöden av näringsämnen i naturen eller översvämningar. Följaktligen är inte biologisk mångfald statisk utan förändringar sker kontinuerligt. Biologisk mångfald kan alltså snarast ses som en egenskap hos naturen och inte som en resurs. Den egenskapen bör finnas att tillgå inte bara på landet utan även i den urbana miljön. Något som blir allt viktigare eftersom fler och fler av oss bor i stadsmiljö. Vi uppskattar och mår bra av att se växter och djur i vardagen. Fågelbordets gäster är ett tydligt exempel på detta.
Förtätning kräver grönområden
Staden kan sägas bestå av fyra olika fysiska strukturer, nämligen bebyggelse-, infra- och grönstrukturen samt den teknologiska strukturen. Grönstrukturen bör vara lika viktig som de övriga och börjar också bli det i den kommunala planeringen. Inte minst idag när många städer anammat förtätning inses att staden behöver grönområden för invånarnas välbefinnande men också för stadens biologiska mångfald. Även stadens hälsa påverkas positivt av naturen i staden, exempelvis genom att grönskan renar luften som ett ventilationssystem, förbättrar lokalklimatet och underlättar för dagvattenhanteringen för att nämna några. Listan kan göras lång (se litteraturtips nedan).
Att utveckla och bibehålla en grönstruktur i staden kräver omtanke. Analogt med infrastrukturen bör den utformas som ett nätverk som tillåter att människor, växter och djur kan röra sig mellan stadens parker och grönområden men även ha kontakt med omlandet. Det gröna bör vara organiserat med en övergripande strategi, dvs. det ska vara möjligt att se ett system i strukturen. Följaktligen är grön infrastruktur ett mer relevant namn. Det som i hög grad styr är andelen hårdgjord yta. Här är någraförslag på hur en grön infrastruktur med särskild hänsyn till biologisk mångfald kan tas fram:
1. Ett kartunderlag som visar befintliga parker och grönområden i staden med närmaste omland bör tas fram. Om möjligt inlagt i olika digitala skikt i ett geografiskt informationssystem GIS. Det kommer att underlätta planeringen väsentligt.
2. Dialog med invånarna är viktigt. Grönstrukturen bör inte ha administrativa begränsningar, dvs. innefatta både kommunal och privat mark.
3. Identifiera grönområden/värdekärnor som kan fungera som kan fungera som spridningscentra och refuger för växter och djur. Prioritera biotoper med lång kontinuitet, t.ex. betat eller skogsklätt under lång tid etc. Dessa oftast artrika områden får gärna vara mer eller mindre runda i formen för att minimera kanteffekter samt representera de olika biotoper som förekommer i det naturliga, ursprungliga landskapet. Områdena blir också uppskattade utflyktsmål för stadens invånare.
4. Om möjligt skapas buffertzoner i form av villaområden, koloniområden eller liknande runt värdekärnorna för att minska störningar.
5.Gröna korridorer som ett nätverk mellan värdekärnorna och som även har kontakt med omlandet måste finnas. Växter och djur såväl som människor måste ges möjlighet att röra sig mellan kärnområden samt ut i omlandet utanför den urbana miljön. Detta ökar även artrikedomen i staden. Korridorer följer vanligtvis stråk som ursprungligen var designade för transporter, t.ex. vattenvägar, vägar eller järnväg. Idag talas allt oftare om att införa spårvagnar och dessa spår kan anläggas i anslutning till gröna stråk som till exempel gröna korridorer om inte ingreppet blir för stort.
6. Gröna öar (stepping stones) kan vara en nödlösning mellan två kärnområden om inte en korridor kan anläggas. Dessa öar fungerar då som temporära uppehållsplatser för arter som rör sig i detta stråk.
7. Korridorerna bör innehålla samma eller liknande biotoptyper som de kärnområden de sammanbinder.
8. Barriärer som vägar, gator eller byggnader bör inte skära av korridorerna eller skära in i kärnområdena.
9. Skapa gärna sjöar, dammar, vattendrag eller våtmarker. Dessa kan med fördel kombineras med lokalt omhändertagande av dagvatten. Vattenmiljöer är värdefulla för flora och fauna samt uppskattas mycket ur rekreationssynpunkt.
Naturkänsla i staden
Med stor sannolikhet kommer de flesta av morgondagens beslutsfattare att ha växt upp i stadsmiljö, en miljö där naturområden förekommer relativt sparsamt. Kommer man att kunna ha någon förståelse för något man inte upplevt eller varit i kontakt med? Inser man t.ex. varför hänsyn till naturen bör tas vid framtida exploateringar eller vilka tjänster naturen gör för oss? Jag anser att vi bör värna om naturen i staden för hur ska vi utveckla en naturkänsla om vi sällan eller aldrig kommer i kontakt med den?
Författare
:
Ulf G. Sandström
är fil lic och verksam vid Centrum för Stadsmiljöforskning, Örebro Universitet, 701 82 Örebro. Tel: 019/ 30 39 58, fax: 019/ 30 35 66.
E-post:
ulf.sandstrom@nat.oru.se
Litteratur:
Sandström, U. G. 2001: Naturen i staden – grönområden och livskvalitet. I Elander, I. (red) 2001: Den motsägelsefulla staden. Vardagsliv och urbana regimer, sidorna 118-145.