Förlusten av biologisk mångfald är ett av våra mest komplicerade miljöproblem. Utarmningen av ekosystem hänger intimt samman med mänskliga aktiviteter som markanvändning och nedsmutsning. Samtidigt är vi beroende av att ekosystemen, som utgör basen för att näringararna jordbruk, skogsbruk och fiske, fungerar såväl lokalt som globalt. Trots att varningssignalerna duggar tätt om hotade arter och biotoper har insikten om frågans vikt inte riktigt slagit igenom. Många exempel på detta kan tas från daglig press, i dagarna har tillståndet för torsken stått på löpsedlarna. Fortsatt utfiskning och övergödning hotar att ödelägga redan reducerade bestånd.
Statsmakterna satsar nu ca 450 miljoner kronor under en treårsperiod på forskning om biologisk mångfald. Formas ska fördela 250 miljoner kronor och har valt att fokusera på ett antal centrala områden. Dessa ska ses som vida ramar inom vilka ideér och uppslag från forskarsamhället må flöda fritt. En viktig förutsättning för att biologisk mångfald ska accepteras och inlemmas som ett självklart koncept i samhällsutvecklingen är att också discipliner utanför den rent naturvetenskapliga kretsen tar sig an dessa frågor. Gärna i form av gemensamma, ämnesövergripande projekt.
Hållbar samhällsutveckling inbegriper också frågor om bebyggelse och samhällsplanering. Ur miljö-, hälso- och trivselperspektiv är biologisk mångfald en viktig del i den urbana miljön. Forskningen om den byggda miljön måste präglas av en helhetssyn där hälsomässiga, ekologiska, arkitektoniska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter vävs samman. Det skrivs och talas nu mycket om hus som möglar och broar som spricker. Men misstagen beror nog inte i första hand på att kunskap saknas, utan det är andra faktorer som spelat in. En viktig fråga är dock vilken forskning som behövs, nu och framgent. Formas uppgift är bl a att medverka till en bättre förståelse av hur samhällets processer, flöden och strukturer inverkar på miljö och människor. Det är också viktigt att resultaten från forskningen sprids till praktiken. Formas stöder idag ett tiotal större programområden inom byggsektorn där samverkan med näringen pågår. Också här är många frågor tvärgående till sin natur.
Biodiversitet och hållbar utveckling står sedan flera år på agendan både i nationella och internationella fora. Inom EU har området tydliggjorts i förslaget till nytt ramprogram för forskning. På inbjudan av Formas och Vetenskapsrådet samlades nyligen ett 80-tal forskare och forskningsfinansiärer inom European Science Foundation (ESF) i Stockholm. Avsikten var att stärka internationellt forskningssamarbete för hållbar utveckling på temat "Forward look". Aktuella områden är bl a biodiversitet, klimatfrågor, livsmedelsförsörjning och kemikalieanvändning.
Vi lägger nu sista handen vid årsredovisningen för 2001 och redovisar hur utfallet blev under det första verksamhetsåret. Styrkta av resultatet och visa av erfarenheterna tar vi oss an nya uppgifter. En sådan är det uppdrag Formas har fått av regeringen att ta fram förslag till ett samlat nationellt forskningsprogram inom miljötoxikologi. I övrigt kan meddelas att förberedelserna för årets samlade utlysning av forskningsmedel är i full gång, annonseringen läggs inom kort ut på vår hemsida så håll ögonen öppna, särskilt under rubriken "Sök forskningsanslag".