Lax och öring är värdefulla fiskarter såväl i Sverige som i övriga Skandinavien. Laxfisk utgör en nyttig livsmedelsresurs, ger naturupplevelser som förhöjer människors livskvalitet, och är även en viktig del av vårt kulturarv. Vild lax och havsöring föds i rinnande vatten där de växer upp i ett eller flera år tills de är färdiga att vandra ut till havet som så kallad smolt. I havet sker den största delen av tillväxten och efter ett eller ett par år återvänder de vuxna fiskarna för att leka i det vattendrag de föddes.
Skyddad uppväxt ger problem
På senare år har produktionen av vild laxfisk minskat kraftigt på grund av överfiske och miljöpåverkan. Exploateringen av våra vilda älvar för utvinning av vattenkraft har omöjliggjort naturlig vandring och lek för många viktiga lax- och öringstammar. Vattenkraftsproducenterna är enligt lag skyldiga att sätta ut odlad lax och öring för att kompensera bortfallet av vild fisk. Normalt föds den odlade fisken upp tills de är utvandringsfärdiga smolt. Ett problem är dock de stora skillnaderna mellan odlingsmiljön och fiskens naturliga uppväxtmiljö. I odlingen växer fisken upp tätt tillsammans i en homogen miljö utan naturliga fiender och med obegränsad tillgång på föda. Detta medför att den odlade fisken är dåligt rustad för att klara den naturliga miljön när den sätts ut som smolt. Detta resulterar i att kompensationsodlad lax och öring som regel överlever betydligt sämre i naturen än sina vilda artfränder.
Kan odlingsmiljön bli bättre?
I projektet SMOLTPRO integreras svenska och skandinaviska forskares och laxodlares kompetenser och resurser för att utveckla kompensationsodlingen av smolt. Dessutom bidrar framstående kanadensiska forskare. Senare tids forskning har visat att miljöberikning, sänkt odlingstäthet och förändringar av matning har positiva effekter på fiskens utveckling och beteende, men de långsiktiga effekterna av detta på fiskens utvandringstendens och överlevnad i havet är mindre kända.
SMOLTPRO har tillgång till fyra fullskaliga försöksodlingar vid Dalälven och Umeälven i Sverige, Imsälven i Norge och Villestrup å i Danmark. Till dessa odlingar hör fällor, experimentella resurser och mätsystem, som ger möjligheter att studera vilka odlingsmetoder som ger bäst effekt över fiskens hela livscykel. De fyra försöksstationernas geografiska lägen gör det dessutom möjligt att jämföra hur väl metoderna fungerar i de olika klimatzonerna i Östersjön, Kattegatt och Nordsjön.
Smoltprogänget samlades i mars under årsmötet i Sandnes, Norge. Foto: Joacim Näslund
Odlingstäthet och fodrets fetthalt
Projektets resultat kommer att ta tid att utvärdera eftersom fisken först odlas 1-2 år i odlingsmiljön och sedan släpps ut i havet för att, förhoppningsvis, återvända efter ytterligare 1-3 år. I den första omgången försök fokuserar vi på två faktorer, odlingstäthet och fiskfodrets fetthalt. Tidigare studier på öring har visat att en lägre odlingstäthet än den konventionella har positiva effekter på fiskens beteendeutveckling och överlevnad i sötvatten, men gäller detta även för smolt som ska vandra ut och överleva i havet? Det försöker vi ta reda på. I vissa behandlingar (odlingstankar) odlas fisken i konventionella tätheter, medan tätheten i andra kar har sänkts till en tredjedel. Dessutom experimenterar vi med två fodertyper med olika fetthalt. Detta eftersom vissa tidigare studier indikerar att öring och lax utvandringstendens som smolt kan påverkas av deras näringsstatus. Flera studier tyder på att smolt som fått mindre mat på våren är mer villiga att vandra ut till havet, men resultaten är inte entydiga.
Koll på 12 000 unglaxar
I skrivande stund har över 12000 unga laxar (s.k. stirr) nyligen individmärkts med s.k. pit-tags i försöksodlingarna i Älvkarleby och Ims för att vi ska kunna hålla reda på vilka individer från vilka behandlingar som återvänder från havet i framtiden. Dessutom har en mängd provtagningar gjorts för att kunna studera de genetiska och fysiologiska effekterna av mat- och täthetsbehandlingarna. Detta ger möjlighet att undersöka ett antal viktiga frågor:
- Hur påverkas fiskens immunförsvar och stressnivåer av de olika behandlingarna?
- Har detta på sikt effekter på fiskens biologiska åldrandeprocesser?
Dessutom undersöks de små laxarnas simförmåga i en särskild simtunnel - det gäller att kunna simma bra om man ska klara sig i naturen, utanför odlingens skyddande miljö.
Nu på senhösten pågår också laxens lekvandring i våra försöksälvar för fullt, där föräldrafiskarna väljs ut till nästa års SMOLTPRO-försök.
Riktlinjer om några år
Projektet SMOLTPRO:s rekommendationer för kompensationsodling kommer inte enbart att grundas på våra storskaliga experiment. En särskild grupp arbetar även med att sammanställa och tolka tidigare forskning inom fältet. Vi håller dessutom på att bygga upp en arbetsgrupp med avnämare från olika intressegrupper för att kunna diskutera och få en bred dialog kring resultaten. I projektet ingår även socioekonomiska och etiska experter. De kommer att få analysera svåra frågor som:
- Hur många fler laxar måste överleva och återvända från havet för att det ska löna sig att sänka odlingstätheten med den ökade produktionskostnad det innebär?
- Hur utvecklar vi odlingsmetoder som i mesta möjliga mån ger lax- och öring möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden?
- Hur förenar vi ekonomiska, ekologiska och etiska aspekter på kompensationsodlingen på bästa sätt?
Om några år hoppas vi ha fått ihop ett tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna presentera riktlinjer för en mer hållbar kompensationsodling av lax- och öringssmolt. Men ännu har vi en lång väg kvar att gå.
Författare
:
Jörgen Johnsson
koordinator SMOLTPRO
E-post:
jorgen.johnsson@zool.gu.se