Det ligger i alla konsumenters intresse att vår livsmedelsproduktion sker djurvänligt och etiskt/moraliskt försvarbart. Dessutom kan ofta god djurhållning resultera i en smakligare produkt med högre kvalitet vilket ger ytterligare en drivkraft för producenterna att utvecklas mot en än mer djurvänlig produktion.
För att ytterligare förstärka och utveckla djurvälfärden krävs högkvalitativ forskning. I forskningspropositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (2008/09:50) fastlades medel till forskning om djurhälsa, djurskydd och alternativa metoder till djurförsök. Djurskydd är där en viktig etisk fråga. Denna satsning innebar att djurskyddsforskning fortsatt skulle prioriteras och ambitionen höjas. Bestämmelser om djurskydd ska vila på vetenskaplig grund. Sverige har en god tradition på området, varför det är viktigt att djurskyddsforskningen kan säkras på lång sikt. Forskning om djur och djurs behov är av stor betydelse för djurens välbefinnande och även för att Sverige med trovärdighet offensivt ska kunna driva djurskyddsfrågor inom EU.
Djuromsorgsprogram
Regeringens mål om förenklade regler och ökat inslag av egenkontroll i djurhållningen visar att man till exempel bör utveckla djuromsorgsprogram. För att detta ska vara möjligt krävs att resurser satsas på forskning för att utveckla djurskyddet för olika djurslag. Forskning krävs också om djurens beteende, sociala behov, fysiologi och genetik. Klimatförändringen kan medföra att nya smittämnen introduceras, vilket kräver forskning kring smittskyddsfrågor liksom att husdjursaveln behöver utvecklas. I djurskyddsforskning ingår även tillämpade studier om till exempel inhysnings- och skötselsystem för djur, liksom provning från djurskydds- och djurhälsosynpunkt av nya tekniska lösningar inom djurhållningen. Sådan kunskap är av stor betydelse för det förebyggande arbetet och upprätthållandet av ett gott djurskydd.
Sedan 2009 avsätter Formas tolv miljoner kronor per år för forskning och utveckling inom området djurvälfärd och djurskydd och har utlyst medel i samråd med Jordbruksverkets avdelning för djurskydd och hälsa. På två utlysningar har Formas totalt fått in 92 ansökningar, och 22 stycken har kunnat beviljas medel. Bland de beviljade ansökningarna finns ett brett spektrum av forskare och ämnen såsom; behovet av sömn för högproducerande kor samt konsekvenser av akut stress och välfärd i avelsprogram för röding. Medel har fördelats över flertalet av de olika produktionsinriktningarna i Sverige men även till projekt rörande våra sällskapsdjur som hund och häst.
I ett av de beviljade projekten tittade forskarna på relevansen av mer fiberrik kost till slaktkyckling än vad som är brukligt idag. Resultaten visade att en högre giva av fiber gav en friskare och mer välmående kyckling. Några av effekterna var att mängden oönskade bakterier i tarmfloran minskade med ökat fiberinnehåll samt att upptaget av fett och protein ökade. Detta är ett lysande exempel på forskning om god djurvälfärd som samtidigt ger bra tillväxt, och därmed god lönsamhet för producenten. Alla dessa parametrar är viktiga för svensk livsmedelsproduktion då de ger mervärden för alla inblandade - djuret, konsumenten och, inte minst, producenten som ges ett starkare incitament att producera högkvalitativa livsmedel.
Nära 18 miljoner kronor forskning om djurs välfärd
I mitten av november 2011 beslutade Formas forskarråd att ge bidrag till sex forskningsprojekt om djurs välfärd. Det hade kommit in 40 ansökningar.
Området djurvälfärd innefattar forskning som syftar till att öka de grundläggande kunskaperna om djur, t ex deras sociala behov, fysiologi, genetik, nutrition och beteende. Med ständigt ökande storlek och krav på produktionsbesättningar är utveckling och förbättring av inhysningssystem och andra tekniska lösningar av vikt. De förväntade klimatförändringarna ställer ytterligare krav på ny kunskap. Djurvälfärd har många viktiga etiska aspekter och det är centralt att politiska diskussioner och regler för djurvälfärd baseras på vetenskapliga fakta.
I forskningspropositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” från 2008 fastställdes att medel till forskning om djurvälfärd, inklusive forskning om alternativa metoder till djurförsök, totalt borde uppgå till 30 miljoner kronor per år från och med 2009 fördelat mellan olika finansiärer. Formas uppmanades att avsätta 12 miljoner kronor för forskning och utveckling om djurskydd från och med 2009. Eftersom Jordbruksverket är ansvarig myndighet för djurskyddsfrågorna, angavs också att utlysningar, utvärderingar och eventuella program av Formas utformas efter samråd med Jordbruksverket. www.formas.se
Författare
:
Mattias Norrby
är forskningssekreterare vid Formas