Miljöforskning Nummer #5 december 2011

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2011-12-02 19:11:40

Navigation

Byt språk

Sök

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Miljögifter kopplade till åderförkalkning

Uppsalaprofiler. Studier på 1 000 personer i Uppsala har visat att långlivade och svårnedbrytbara miljögifter lagras i kroppen, så att halterna blir högre ju äldre vi blir.  Foto: Tommy Westberg

Miljögifter kopplade till åderförkalkning

Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärt-kärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i den industrialiserade världen och den viktigaste bakomliggande orsaken är åderförkalkning. Obalanserade blodfetter, diabetes, rökning och högt blodtryck är de riskfaktorer som traditionellt brukar anges när det gäller åderförkalkning.

Tidigare studier har också rapporterat möjliga samband mellan höga nivåer av persistenta organiska miljögifter, såsom dioxiner, PCB:er och bekämpningsmedel, och hjärt-kärlsjukdom. Dessa ämnen är fettlösliga och kan därför samlas i kärlväggen. Inga tidigare studier har dock undersökt ett eventuellt samband mellan exponering för dessa ämnen och åderförkalkning, som är en underliggande orsak till bland annat stroke och hjärtinfarkt.

Halspulsådern

I den aktuella studien mättes cirkulerande nivåer av den nämnda gruppen miljögifter hos cirka 1 000 svenskar boende i Uppsala. Dessutom gjordes mätningar av åderförkalkning i halspulsådrorna med hjälp av ultraljud. Resultatet visar för första gången ett tydligt samband mellan ökande halter av nämnda miljögifter och åderförkalkning, även då hänsyn tagits till de traditionella riskfaktorerna. Det fanns även ett samband med påvisbara tecken på fettinlagring i kärlväggen.

– Dessa fynd tyder på att långlivade organiska miljögifter kan vara involverade i uppkomsten av åderförkalkning och därmed leda till framtida död i hjärt-kärlsjukdomar, säger Lars Lind, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Långlivade gifter

–  I Sverige och många andra länder i världen är många av dessa ämnen idag förbjudna, men eftersom de är så långlivade finns de fortfarande kvar i vår miljö. Vi får i oss dessa miljögifter genom den föda vi äter och eftersom de lagras i våra kroppar blir halterna högre ju äldre vi blir, tillägger Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet.

Forskarna ska nu gå vidare med att testa huruvida dessa ämnen även orsaker åderförkalkning i experimentella modeller. Man kommer också att följa de personer som ingått i denna studie för att kunna avgöra om det också går att visa ett direkt samband mellan exponering för dessa ämnen och uppkomst av hjärtinfarkt och stroke hos människa.

Studien har genomförts av forskare vid Uppsala och Örebro universitet. Den har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet och Formas och publicerades i november 2011 i nätupplagan av den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.

Länkar

Miljöforskning december 2011

Inledare

Tyst är skogen? ”Tyst är skogen och nejden all, livet där ute är fruset, blott från fjärran av forsens fall höres helt sakta bruset.” Detta citat från artonhundratalet behandlar ett...

Temaartiklar

Skogsriket och matlandet Den svenska landsbygden innehåller många slumrande resurser, som rätt använda skulle kunna skapa nya jobb utanför städerna och öka välfärden i samhället. Landsbygdsm... Matlandet Sverige Matlandet Sverige är en av regeringens visioner om att göra Sverige till Europas nya matland. För att lyckas med detta är ett av stegen att säkerställa kvaliteten på... Stresstålig och djärv Aktuell fiskforskning tar steget längre än att bara mäta tillväxt. Nu ska stresstålighet och riskbeteende studeras hos rödingar. Resultaten kan avgöra vilka som ska ... Mer mjölk med rätt sömn Den dag en människa springer maraton, förbrukar hon eller han otroliga mängder energi. En modern mjölkproducerande ko gör av med lika mycket energi varje dag. Därfö... Scenarier för livsmedelscykel Livsmedelsproduktion och -konsumtion svarar för en betydande andel av vår totala miljöpåverkan och resursförbrukning, samtidigt som livsmedel är helt oumbärligt för ... Vall och mussla till eko-gris Hur kan näringsbehovet för grisar tillgodoses med ökad användning av lokala och outnyttjade foderresurser? Vilka förtjänster har vallfoder på grisarnas beteende och ... Hortikulturellt nätverk i Alnarp Den svenska trädgårdsbranschen omsätter i producentledet över 5,5 miljarder kronor. Därför ökar intresset för hortikultur – vetenskapen om hur man odlar, processar o... Mobilisering på landsbygden Landsbygdens produkter och tjänster har ökat. Det gäller såväl utbud som efterfrågan, i motsats till populära föreställningar om motsatsen. Vilka är konsekvenserna a... Landsbygdsutveckling för vem? Stad och land – hand i hand. Så lyder en vanligt förekommande politisk slogan. Visst finns det ett ömsesidigt beroende mellan stad och land i den meningen att landsb... Intressebalans i Europas skogar Markägare, investerare, regionala planerare och medborgare kan ha motstridiga intressen när det gäller markanvändning. Ett internationellt forskningsprojekt har som ... Vilt liv svårt för odlad unglax Att utveckla effektivare och mer ekologiskt hållbara metoder för kompensationsodling av lax och öring. Det är uppgiften för projektet SMOLTPRO där ett trettiotal for... Kraftsamling för svenskt vattenbruk Vattenbruket är världens mest snabbväxande livsmedelssektor. Nästan varannan fisk som äts är odlad. Den svenska vattenbruksnäringen är dock blygsam. En aktiv samverk...

Intervjun

Utveckla biobaserad ekonomi Biobaserad ekonomi ligger högt på önskelistan när Kungliga Skogs- och Lantbrukskademien, KSLA, gör sitt inspel till regeringens kommande forskningsproposition. Sara ...

Övriga artiklar

200 miljoner till starka forskargrupper Attraktivt levande i kallt klimat. Nya och bättre mätmetoder för att hitta virus och bakterier hos djur och människor. Vilken effekt har kemikalier och kemikalieblan... Välfärd på kontoret Arkitekt Christina Bodin Danielsson arbetar på Brunnberg&Forshed som specialist på kontorsmiljöer. Hon har just fått ett så kallat mobilitetsstöd från Formas för ett... Slam från pappersindustrin binder gruvavfall Björn Öhlander är professor i tillämpad geologi vid Luleå tekniska universitet, närmare bestämt vid institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser. Han och hans... Sökes: Möjligheten till ett självständigt liv En äldre människa kan bli fånge i sitt hem. Inte minst av rädsla för att falla. Det vet var och en som har – eller har haft – en gammal anhörig. Välbesökt TvärLivsdag Den 21 november möttes återigen ett hundratal svenska livsmedelsforskare och branschföreträdare på temamötet ”TvärLivsdagen” på Näringslivets hus i Stockholm. Den år... Diesel och ozon i ådran Dieselavgaser och ozon samverkar, och tillsammans ger de kraftigare påverkan på luftrören än var för sig. Partiklarna i dieselavgaserna ger skadliga effekter, både i... Miljögifter kopplade till åderförkalkning Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärt-kärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade org... Gammelskogars naturkvalitet försvinner Var tionde svensk skogsart är rödlistad. Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna visar en ny studie vid SLU. Vi går mot ett skogsodlingslandskap ... Bisfenol A kan påverka nyfödda Miljögiftet Bisfenol A kan påverka den nyfödda hjärnan. Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och anpassar sig sämre till nya ...

Notiser

Drygt 420 miljoner kronor till 112 nya projekt Vilka skadliga effekter har nanomaterial, som bland annat används i byggindustrin, på människans hälsa? Hur ska landsbygden utvecklas och hur får man ungdomar mer de... Använder minst antibiotika till djuren Av sju olika EU-länder är det Sverige som har den lägsta antibiotikaförbrukningen inom djurhållningen. Den svenska försäljningen ligger ungefär tre gånger lägre än D... Uppdaterad pocket om GMO Den senaste pocketboken i serien Formas fokuserar är en uppföljning av vad som hänt inom ett snabbt accelererande forskningsfält sedan den första boken Genklippet? M... Kräftdjur kan tillverka silke Fjärilslarver och spindlar kan båda tillverka silke. Det är en tunn, stark och klibbig proteinsträng som i fjärilens fall kan användas för att göra tyger. Men nu har... Kiselalger och hoppkräftor samspelar Kiselalgen Skeletonema marinoi dominerar ofta vårblomningar i Östersjön. Trots dess giftproduktion utgör algen i en naturlig födomiljö med andra planktonalger fullgo... Tjugo procent fler KRAV-grisar Antalet grisar som fick gå ute på grönbete ökade med 20 procent under 2011. Det är den största ökningen någonsin. Fåglars bostadsbrist ej löst Kraftledningsgator kan inte ersätta jordbruksfåglarnas naturliga miljöer, enligt en ny undersökning från Centrum för biologisk mångfald vid Uppsala universitet och S... Där trivs större vattensalamandern Liksom många andra groddjur har den större vattensalamandern blivit ovanligare under de senaste årtiondena. En avhandling från SLU beskriver vad som kännetecknar de ... Anslag att söka hos Formas Följande utlysningar är aktuella. Ytterligare information ges på Formas hemsida www.formas.se eller genom att klicka på respektive länk.

Namn & Nytt

Personer på nya befattningarPå nya poster i Formas omvärld:

Vidare länkar

Sidfot