Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i den industrialiserade världen och den viktigaste bakomliggande orsaken är åderförkalkning. Obalanserade blodfetter, diabetes, rökning och högt blodtryck är de riskfaktorer som traditionellt brukar anges när det gäller åderförkalkning.
Tidigare studier har också rapporterat möjliga samband mellan höga nivåer av persistenta organiska miljögifter, såsom dioxiner, PCB:er och bekämpningsmedel, och hjärt-kärlsjukdom. Dessa ämnen är fettlösliga och kan därför samlas i kärlväggen. Inga tidigare studier har dock undersökt ett eventuellt samband mellan exponering för dessa ämnen och åderförkalkning, som är en underliggande orsak till bland annat stroke och hjärtinfarkt.
Halspulsådern
I den aktuella studien mättes cirkulerande nivåer av den nämnda gruppen miljögifter hos cirka 1 000 svenskar boende i Uppsala. Dessutom gjordes mätningar av åderförkalkning i halspulsådrorna med hjälp av ultraljud. Resultatet visar för första gången ett tydligt samband mellan ökande halter av nämnda miljögifter och åderförkalkning, även då hänsyn tagits till de traditionella riskfaktorerna. Det fanns även ett samband med påvisbara tecken på fettinlagring i kärlväggen.
– Dessa fynd tyder på att långlivade organiska miljögifter kan vara involverade i uppkomsten av åderförkalkning och därmed leda till framtida död i hjärt-kärlsjukdomar, säger Lars Lind, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Långlivade gifter
– I Sverige och många andra länder i världen är många av dessa ämnen idag förbjudna, men eftersom de är så långlivade finns de fortfarande kvar i vår miljö. Vi får i oss dessa miljögifter genom den föda vi äter och eftersom de lagras i våra kroppar blir halterna högre ju äldre vi blir, tillägger Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet.
Forskarna ska nu gå vidare med att testa huruvida dessa ämnen även orsaker åderförkalkning i experimentella modeller. Man kommer också att följa de personer som ingått i denna studie för att kunna avgöra om det också går att visa ett direkt samband mellan exponering för dessa ämnen och uppkomst av hjärtinfarkt och stroke hos människa.
Studien har genomförts av forskare vid Uppsala och Örebro universitet. Den har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet och Formas och publicerades i november 2011 i nätupplagan av den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.