Miljöforskning Nummer #5-6 december 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2009-01-18 13:26:15

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut Skriv ut hela tematSkriv ut
Vattenråd ger liv på landet

De cirka 20 medlemmarna i Kisadalens vattenråd ser inte bara till vattnets kvalitet, utan också hur man kan utveckla hela bygden till ett attraktivare område. Huruvida det kan generera jobb i slutänden, är det för tidigt att sia om än. Ibland går de ut på studiebesök.  Foto: Anders Tingvall

Vattenråd ger liv på landet

Av Reinhold Castensson
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 5-6/2008

Inga beslut utan vattenråd. Sveriges vattenförvaltning från 2004 är vår modell för att genomföra det europeiska ramdirektivet för vatten. Det bygger på samråd i avrinningsområden över alla geografiska och mänskliga gränser. De nya vattenmyndigheterna ska till 2015 se till att Sverige, liksom andra EU-länder, når god ekologisk status på vattnet.

Den nya vattenpolitiken inom EU har till syfte att hejda den fortgående försämringen av Europas vattentillgångar. Det handlar då bland annat om att minska överuttagen av grundvatten och om att minska föroreningen av grundvatten, inlandsvatten och kustvatten. Om ett vatten inte uppfyller kvalitetskravet god ekologisk status år 2015, ska man åtminstone det året ha satt igång åtgärder för att nå målet.

Sverige har delats in i fem vattendistrikt som förvaltas av fem vattenmyndigheter. Deras första uppgift var att kartlägga alla vattenförekomster inom respektive distrikt och fastlägga deras påverkan, tillstånd och ekonomiska betydelse. Nästa steg var att börja utforma en förvaltningsplan samt att upprätta åtgärdsprogram för vattenförekomster som inte når upp till nivån Hög eller God ekologisk status. Av åtgärdsprogrammen framgår vilka miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas, vilka åtgärder som behöver genomföras, vad respektive åtgärd beräknas kosta och vilken eller vilka myndigheter som har ansvar för att åtgärderna utförs.

Alla måste hjälpas åt

Under nästa steg, våren 2009, kommer omfattande samråd att äga rum. Vattenmyndigheternas samverkansorgan är de lokala vattenråden. Det är frivilliga sammanslutningar av vattenanvändare i ett helt eller delar av ett avrinningsområde.

Att arbeta i ett lokalt vattenråd ”är att läsa vattendirektivet upp och ner”. Vattenråden kommer att under våren 2009 att granska, diskutera och lämna synpunkter på förvaltningsplan och åtgärdsprogram, vilket öppnar för starkt lokalt inspel och inflytande. Den bottom-up ansats som är tydlig i vattendirektivets artikel 14 ställer krav på alla och envar att medverka till bättre vattenförhållanden i alla medlemsländer. Den ställer krav på vattenmyndigheten att både se till att information om förvaltningsplan och åtgärdsprogram går ut och att synpunkterna från de många lokala vattenråden beaktas när man fattar beslut.

Europeiska ramdirektivet för en ny vattenpolitik öppnar upp och sprider ansvaret för vården av våra livsviktiga vatten. Budskapet är: alla måste hjälpas åt. De närmaste åren kommer vattenfrågorna att öka i betydelse, inte minst under hösten 2009, när Sverige blir ordförandeland i EU och kommer att särskilt uppmärksamma havsmiljö och Östersjön.

 

Fem fördelar med vattenråd

  • Helhetsperspektiv på vattenresurser
  • Aktörer och myndigheter lär av varandra
  • Rätt åtgärd på rätt plats
  • Bättre lokal förankring inför beslut
  • Möjlighet att påverka innan beslut tas.
 

Författare :

Reinhold Castensson är professor vid Tema Vatten, Linköpings universitet. Han är dessutom ledamot av Vattendelegationen i Södra Östersjöns vattendistrikt, vilken är vattenmyndighetens styrelse

Litteratur:

Jöborn, A. Danielsson, I. & Oscarsson, H., 2006, På tal om vatten. Om vägen mot en hållbar vattenförvaltning. Vattenstrategiska forskningsprogrammet, VASTRA, Göteborgs universitet, Göteborg.

Regeringen proposition 2003/03:2 Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Stockholm 23 september 2003.

Vattenmyndigheterna Södra Östersjön och Västerhavet, 2005, Handledning om Vattenråd.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning december 2008

Inledare

Ljus i mörkret DET FINNS LJUS I MÖRKRET. Jag tänker då inte bara på det ljus som kommer från adventsstjärnor och luciakronor. Nej jag tänker på en annan sorts ljus som sprider sig ...

Temaartiklar

Landsbygd har läge för tillväxt Allt färre bor på landet. Men många är uppväxta där. Andra tillbringar semestrar och skollov där. Vissa flyttar ut i fritidshuset, åtminstone några månader om året... Stor potential att ta tillvara på landet Landsbygden och den gröna sektorn har särskilda förutsättningar för en uthållig ekonomisk tillväxt. Landsbygden domineras idag av de areella näringarna och utgör bas... Landsbygdsforskning förhandlas i EU För att den europeiska landsbygden ska leva, kan det behövas mer forskning om ekosystemstjänster. Och kanske om attityder. Kycklingfötter, djurskydd och torskkvoter ... RURAGRI – nytt ERA-net om europeisk landsbygdsutveckling Att identifiera centrala forskningspolitiska frågor inom jordbrukssektorn är uppdraget för EU:s speciella strategiskt rådgivande kommitté SCAR Standing Committe for ... Nya verksamheter i skogen Familjeskogsbruket betydelse för landsbygd och lokal ekonomi har minskat. Det sköts på distans och genom andra. Skogen är inte basen för arbete och inkomst utan är e... Moderna renar ger bättre samråd med skogsbruket Satellitbilder, GPS på renar och bärbara datorer är nya tillskott i renskötares verktygslådor. Den nya tekniken är en del i arbetet med renbruksplaner som utvecklas ... Naturbetesmarker är inga isolat Hagmarkerna måste förstås i sitt sammanhang. Den biologiska mångfalden gynnas av en god samverkan mellan brukare och tjänstemän. Naturvården behöver bli bättre på at... Skärgårdens lycka Butiken på skärgårdsön skulle inte klara sig utan sommargästerna och fritidsboende. De lokala entreprenörerna anlitas hellre än utsocknes arbetskraft. Många fritidsh... Landsbygdens ”osynliga” befolkning Övernattningar i landets mer än 500 000 fritidshus svarar för en fjärdedel av alla övernattningar utanför hemmet. Nordiska erfarenheter tyder på att många hushåll sp... Vattenråd ger liv på landet Inga beslut utan vattenråd. Sveriges vattenförvaltning från 2004 är vår modell för att genomföra det europeiska ramdirektivet för vatten. Det bygger på samråd i avri... Kisadalens vattenråd är i full gång Vattenråd bildas i alla Sveriges fem vattendistrikt och får mycket att göra 2009. Ett gott råd kommer från Kisaån: Ett vattenråd får inte vara för stort, då går man ... Annan sort på landet Tidningar som Gods & Gårdar eller Lantliv får nya läsare som drömmer om en romantisk herrgårdsweekend. Men i medierna visas också landsbygden som ojämställd, avvikan... Nordiskt nätverk skapar konkurrens för grovfoder Konkurrensen på världsmarknaden hårdnar. Mjölk- och köttproduktionen behöver bli effektivare, billigare och mer miljöinriktad. Fokus bör ligga på ökad närproduktion ...

Intervjun

Filosofer fattas i forskning för samhället En kulen novemberdag, träffar Miljöforskning MISTRAs vd Ola Engelmark, för att tala om mantrat ”forskningsresultaten tillhör samhället”. Just hemkommen från Kina näm...

Övriga artiklar

Praktiker får resultaten över Dödsdalen Kvinnliga forskare tag plats! Fler kvinnor till viktig forskning Väloljat för stipendiater Bred ansats i tillämpade systemstudier

Notiser

400 miljoner till hållbar utveckling Nästan 400 miljoner delade Formas ut i år. Av de cirka 1 260 ansökningar som hade kommit in, beviljades 186 bidrag av Formas. Ny forskning ska rädda Vasa Totalt 18 miljoner kronor ska satsas på regalskeppet Vasa. Forskare ska studera hur luftfuktighet, temperatur och ljus bör anpassas för att regalskeppet Vasa ska bev... 29 forskningsmiljoner till hållbar renovering och 20 miljoner till den uthålliga staden Formas delar ut cirka fem miljoner kronor inom en nordisk utlysning till projekten Metoder och koncept för uthållig renovering samt Hållbar renovering av existerande... Cirka 30 miljoner till forskarskolor Formas delade under hösten 2008 ut 29,5 miljoner kronor till fem specialiserade forskarskolor: Biomimetisk fiberteknik vid KTH, Trädgårdsvetenskap vid SLU, Hållbarhe... 82 miljoner i Bonus till svenska Östersjöforskare Effekter av klimatförändringar, utsläpp av föroreningar, övergödning, hållbart fiske samt skydd av biologisk mångfald är några ämnen bland de15 forskningsprojekt om ... 150 miljoner till biologisk mångfald Hur anpassar sig insekter till klimatförändringar? Vilken effekt har klimatförändringar på den biologiska mångfalden mätt med ekologiska modeller och forntida DNA? H... Krympande snölegor kan rubba fjällvärldens ekosystem I snölegan kan snön ligga kvar till långt in på sommaren, vilket förser omgivningen med ett konstant flöde smältvatten och ”sparar”en betesreserv under snötäcket. Me... Kvicksilver upp i insjöfisk Halterna av kvicksilver i insjöfisk har fortsatt att öka de senaste tio åren. Studier av 2 000 svenska sjöar visar att halterna är tre till fem gånger högre än den n... Arterna dör fortare nära människorna Rumänien har fortfarande kvar sina slåtterängar. Där finns en stor artrikedom, framförallt av kärlväxter. Polen och Ukraina har däremot förlorat många arter, när de ...

Resultat av forskning

Staden som samhällets arena Landskap i förändring Skogens kulturarv Fiberväxter med styrka och säkerhet Nanoteknik – tänk efter före Snubbla inte på ekologiska trösklar! Stressad fisk blir inte frisk

Formas GD har sista ordet

”… vi har fått en bra respons på vår strategi…” Forskningspropositionen innehåller många intressanta förändringar men också en hel del kontinuitet. Förslaget från Madelene Sandströms utredning om att slå ihop fler...

Vidare länkar

Sidfot