Landsbygden producerar främst trä, fibrer, livsmedel och energiråvara, men rymmer också stor potential för ytterligare produktion av ”nya” produkter, tjänster och värden såsom rekreation, friluftsliv och ekosystemtjänster. Landsbygden är också en attraktiv boendemiljö. Denna ger upphov till nya ekonomiska aktiviteter, som inte är direkt knutna till traditionell jord- och skogsbruksverksamhet. Förändringarna innebär att fokus flyttas från primärproduktion till ett bredare landsbygdsperspektiv. Potentialen för landsbygden att kunna svara för en viktig del av landets vidare utveckling och tillväxt är stor.
Bilden är emellertid inte enbart positiv. Landsbygden, särskilt glesbygden, rymmer stora problem förknippade med avfolkning, vikande serviceutbud och otillräckliga arbetsmarknader.
Forskning om hur landsbygdens näringsliv, service och boende kan utvecklas hållbart är viktig. Formas har i sin ”Forskningsstrategi 2009–2012” identifierat fem teman som är angelägna för en hållbar utveckling. Ett av dessa fem är stads- och landsbygdsutveckling, som kommer att ha högsta prioritet under perioden 2009–2012.
Kulturellt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt
På regeringens uppdrag har Formas i samverkan med finansiärer, forskare och avnämare utarbetat en nationell forskningsstrategi för forskning om landsbygdsutveckling, Kunskap om landsbygdens utveckling. I strategin konstateras att landsbygdsforskningen upplevs som en tunn och splittrad genre, ett forskningsfält som ännu inte riktigt hittat sina former. Det saknas en nödvändig kontinuitet för att bygga upp ett internationellt starkt forskningsfält. Den strategi för att stärka svensk landsbygdsforskning, som Formas presenterat, är ett försök att skapa en plattform för en mer långsiktig uppbyggnad av forskning om landsbygdens kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden.
Målet är att svenska forskare ska ta en mer aktiv plats i detta internationellt sett viktiga forskningsfält med ett större deltagande i konferenser, forskningsprojekt och tidskriftspublicering. Strategin föreslår särskilda satsningar inom några områden där Formas har en nyckelroll och där redan vissa initiativ tagits.
Tematiska strategiska satsningar
Formas menar att en mer systematisk kunskapsuppbyggnad kring landsbygdens kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden skulle kunna spela en viktig roll både inom vetenskaperna och när det gäller landsbygdens framtida utveckling i Sverige. Förvaltningen av naturresurserna i bred bemärkelse kommer att växa fram som en livsavgörande fråga.
Formas ser behov av:
- en kritisk, teorigenererande forskning om kulturella, sociala och ekonomiska förändringar på landsbygden
- en utvecklings- och handlingsinriktad forskning som stödjer, granskar och medverkar till utvecklingsinsatser och innovationer som kan bidra till en hållbar landsbygdsutveckling
- en mång- och tvärvetenskaplig forskning med inriktning på naturresursförvaltning och landsbygders samhällsutveckling
- en praktiskt och empirisk inriktad forskning som kan informera politiker och andra aktörer om handlingsutrymmet och konsekvenserna av olika insatser
- en etablering av ett nätverk som skapar sammanhang för utbyte och samverkan mellan forskare från olika discipliner och forskningsinstitutioner
Förra året hade Formas en utlysning inom området med 15 Mkr per år under tre år i en strategisk satsning inom några prioriterade forskningsområden:
- Naturresurser och landskap för produktion av ”nya” värden
- Lokalsamhällets utveckling och demografiska utmaningar
- Ny ruralitet med nya relationer mellan stad och land
Sjutton forskningsprojekt fick stöd för en treårsperiod. Flertalet av dessa är både tvärvetenskapliga och tillämpade. Under hösten har Formas dessutom lyst ut medel till starka forskningsmiljöer där landsbygdsutveckling är en av de prioriterade inriktningarna och där frågan om markanvändning särskilt pekats ut.
Internationalisering
Det behövs medel för att stärka det internationella utbytet. Det gäller till exempel finansiering av post doktorala tjänster dels för att ge unga forskare från andra länder möjligheter till forskning i Sverige, dels för att de, som doktorerat i Sverige, ska kunna forska utomlands. Möjligheten att knyta utländska forskare till svenska forskningsmiljöer är också viktig för att stödja utbytet med ledande internationella forskarmiljöer. Sådana möjligheter finns redan inom ramen för Formas ordinarie utlysningar.
Sverige (genom Formas) har tillsammans med Holland varit initiativtagare till ett europeiskt samarbete inom ett så kallat ERANet: RURAGRI - Facing sustainability: new relationships between rural areas and agriculture in Europe. Forskningsfinansiärer från ett tjugotal europeiska länder kommer att samarbeta kring olika aktiviteter inom landsbygdsområdet.
Forskningen inom landsbygdsområdet bedrivs oftast på en nationell eller regional nivå. Det finns en begränsad samordning och integration mellan nationella forskningsprogram. Fragmenteringen bidrar till dubbelarbete och dåligt resursutnyttjande. Samtidigt visar problemen och utmaningarna stora likheter inom Europa.
Inom RURAGRI kommer Formas att ansvara för utveckling av en europeisk forskningsstrategi, som ett inspel till utveckling av den europeiska och nationella jordbrukspolitiken. För att ytterligare stärka forskningens internationalisering kommer vi dessutom att genomföra gemensamma utlysningar för att finansiera flernationella forskargrupper.
Samordning
Forskningsrådet Formas, Kungl. Skogs- och jordbruksakademien (KSLA), Nordic Centre for Spatial Development (Nordregio) och Institutet för Framtidsstudier organiserade hösten 2002 en konferens kring ”De glesa strukturerna i den globala ekonomin - kunskapsläge och forskningsbehov” där internationella och svenska forskare, belyste forskningsbehov och forskningsstrategier för att bygga upp en svensk landsbygds- och glesbygdsforskning. Formas och Landsbygdskommittén i arrangerade dessutom tillsammans med KSLA tidigt år 2006 en forskarkonferens på temat ”Forskning för en hållbar landsbygdsutveckling”.
Formas ser behov av ett nätverk för utbyte och samverkan mellan forskare. Tanken är att ett nätverk etableras som bygger på projekten i den strategiska satsningen, men som även är öppet för andra forskare. Att medverka i nätverket är alltså något som bör höra till uppgifterna inom respektive program. Viktiga uppgifter blir till exempel konferenser, stateof- the-art rapporter över skilda områden och att man aktivt verkar för att främja internationaliseringen av området. Forskningsresultat måste kommuniceras både inom forskarvärlden och med det omgivande samhället.
Information om ”state-of-the-art” inom svensk landsbygdsforskning presenterades tidigare under året i en pocketbok, ”Ska hela Sverige leva” i Formas serie Formas fokuserar och vid ett seminarium i samverkan med KSLA. En årlig konferens om landsbygdsforskning med fokus på nordliga och europeiska förhållanden bör arrangeras. Detta blir grunden för det nätverkande och utbyte mellan forskare som vi anser behövs för att stärka fältet över tid.
Landsbygdsnätverket vid Jordbruksverket har tillsammans med Formas bildat en gemensam arbetsgrupp med syfte att skapa arenor för samverkan mellan forskare inom forskningsfältet landsbygdsutveckling. Det handlar dels om arenor för att överblicka och utveckla forskningsområdet som helhet, dels arenor för att fördjupa samverkan kring vissa teman.
Dessa arenor skall
- understödja erfarenhetsutbytet mellan pågående och färdig forskning, men också bidra till att
- identifiera nya forskningsbehov (bl.a. genom dialog med nätverkets aktörer) och
- inspirera till bildandet av forskningsteam för nya angelägna forskningsprojekt.
Vi har inlett samarbetet med att bilda ett gemensamt vetenskapligt råd och planerar en forskarkonferens under våren 20009 med deltagare från Sverige och utlandet.
Författare
:
Bengt Ohlsson
är forskningssekreterare vid Formas med ansvar för landsbygdsforskning
Litteratur:
Kunskap om landsbygdens utveckling. Forskningsstrategi. Formas 2006.
Ska hela Sverige leva? Formas fokuserar 2008.