Odling och utfodring av grovfoder har stor betydelse i de nordiska länderna och utgör basen för produktionen av mjölk och kött. I Sverige används omkring 35 procent av den odlade arealen för att producera ensilage eller hö från gräs- och klövervallar liksom från grödor som majs, ärtor, åkerbönor och spannmål skördad som helgröda.
Närproducerat
Idag består fodret till våra mjölkkor av mellan 35 procent och 70 procent grovfoder. I nötköttsproduktion är variationen ännu större, mellan 15 procent till 100 procent. Utfodring av grovfoder sker dock inte bara till idisslare, utan även hästar och svin konsumerar betydande mängder.
Det finns idag en stark strävan att öka andelen närproducerade livsmedel, såväl för att minska transporterna och stimulera lokal produktion av livsmedel som för att öka spårbarheten i hela livsmedelskedjan. Så till exempel är att använda mindre soja från fjärran länder i animalieproduktionen troligen en av de viktigaste åtgärderna i det sammanhanget. Det effektivaste sättet att minska importbehovet av soja är att använda mer högkvalitativt grovfoder.
Världen i sikte
Konkurrensen på världsmarknaden kräver dock att vi ökar effektiviteten i produktionen. Därför måste ansträngningarna att minska produktionskostnaderna i mjölk- och köttproduktionen vara av allra största betydelse. Samtidigt måste produktionens miljöpåverkan reduceras. Fokus bör ligga på effektiva produktionssystem av grovfoder, där vi minskar spillet av näringsämnen till miljön, bibehåller god djurhälsa och en långvarigt uthålligt ekonomisk situation för lantbrukaren.
Grovfoderbaserad produktion av mjölk och kött utgör en viktig del av lantbruket i de Nordiska länderna. Genom att skapa ett nätverk av nordiska forskare blir vi tillsammans konkurrenskraftiga på den europeiska forskningsarenan. Ett starkt nordiskt nätverk ger goda möjligheter för hög prioritet åt grovfoderforskning med en inriktning som är viktig för nordligt jordbruk.
Nordiska workshops
Forskarna i nätverket har träffats vid tre tillfällen och genomfört workshops med vardera 35 - 40 deltagare. Vid den inledande workshopen i Umeå våren 2007 enades vi efter en livlig diskussion om följande tre viktiga programområden: produktkvalitet, utsläpp av växthusgaser från grovfoderkedjan och användningen av stallgödsel samt grovfoder i utfodringen, konsumtion och utnyttjande.
Vid den andra workshopen som genomfördes på Arlandastad hösten 2007 inleddes arbetet med att ta fram projekt inom de prioriterade programmen. Den tredje workshopen hölls i Danmark våren 2008 och var bland annat inriktad på att presentera och diskutera det nya samnordiska fodervärderingssystemet och existerande modeller för skördetidsprognoser. Dessutom startade vi då arbetet med att utforma en ansökan till EU:s sjunde ramprogram, inom det område som rör gräsmark, multifunktionalitet och klimat.
Nordic Forage Network
Nordic Forage Network, NFN, det nordiska nätverket för grovfoderforskning, finansieras av The Nordic Joint Committee for Agricultural Research, NKJ. Syftet är att långsiktigt öka samverkan och kunskapsutbytet mellan nordiska forskare inom området grovfoder. På så vis kan man tillsammans skapa förutsättningar för konkurrenskraftig forskning av hög kvalitet. Genom samverkan utvecklas effektiv produktion av grovfoder som minimerar kostnaden, minskar belastningen på miljön, och garanterar ett högt näringsinnehåll och hög hygieniska kvalitet. Den bidrar också till en konkurrenskraftig produktion av mjölk och kött i dessa länder.
I Sverige används omkring 35 procent av den odlade arealen för produktion ensilage eller hö från gräs- och klövervallar liksom från grödor som majs, ärtor, åkerbönor och spannmål skördad som helgröda. Motsvarande siffror i de övriga nordiska länderna är: Norge 55%, Danmark 18%, Finland 30% och Island 80%.
Författare
:
Kjell Martinsson
är docent och forskningsledare vid institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap