Miljöforskning Nummer #5-6 december 2008

Hösten 2008 kom ett pressmeddelande från Jordbruksdepartementet: ”Mer företagande och fler jobb på landsbygden” hette det. Här talas om visionen om Sverige som det nya matlandet i Europa, om ökad ersättning för viltskador, om djurskydd och djurhälsa, effektiv fiskekontroll samt om stöd till sameting och rennäring.

Ökad konkurrens

Sverige vill stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Å andra sidan vill man förbättra konkurrensläget för u-länderna genom att dra ned på exportsubventioner och interna stöd. Har vi ett dilemma här?

– Jag ser det inte som att det finns någon motsättning, säger Sofia Carlsson, politiskt sakkunnig på Jordbruksdepartementet. EU fasar nu ut det slags exportsubventioner som lett till att EU dumpat sitt överskott i tredje världen, och därmed trängt undan inhemsk produktion i de länderna. För Sverige är det viktigt att kunna konkurrera med kvalitetsprodukter i första hand inom EU, bland annat med jämlika skatter.

En ökad svensk konkurrenskraft handlar inte så mycket om stöd och subventioner som om att hjälpa svenska företag att delta i mässor och att underlätta de byråkratiska processerna på jordbruks- och livsmedelsmyndigheter i andra länder.

– Svenska kycklingfötter är till exempel efterfrågade i Kina, där de är en delikatess. Svensk kyckling är känd för att inte ha salmonella, och svenskt kött har fått internationellt diplom för att det är fritt från BSE, ”galna kosjukan”, säger Sofia Carlsson.

Kollegan Tora Leifland-Holmström, också politiskt sakkunnig, tillägger:

– Svenskt naturbeteskött, det vill säga kött från djur som betat i hagar, är också känt för att vara både nyttigt och att generera låga utsläpp av växthusgaser. Vi har även ett gott djurskydd och en ganska hård miljölagstiftning. Dessutom är det ofta så att vår mat smakar mer, eftersom den växer långsammare.

Tuffa förhandlingar

EU-landet Sverige påverkar och påverkas av det som sker i unionen. Det gäller förstås även landsbygdsutveckling i allmänhet och jordbruksutveckling i synnerhet. Hur kommer forskningen in?

– Generellt sett är det ju alltid värdefullt med forskningsunderlag för att fatta kloka beslut i investeringsprogram, svarar Tora Leifland-Holmström.

Hon nämner också några konkreta exempel på att forskning ligger bakom en del svenska kännetecken.

– Ta djurskyddet, säger hon. Här har Sverige varit en pådrivande kraft inom EU. Där har det tidigare inte funnits några regler alls för djurtransporter och kycklinguppfödning. Men på senare tid har det införts vissa krav på hur många timmar som djur får transporteras och för hur många kycklingar det får finnas per kvadratmeter.

– Egentligen hade vi velat ha ännu hårdare regler, men om vi hade stått på oss hade det inte blivit några regler alls. Inget sker utan tuffa förhandlingar, poängterar Sofia Carlsson.

Ett aktuellt exempel på att forskningsresultat beaktas – åtminstone delvis – är torskkvoten. I oktober 2008 beslutade EU att öka fångstkvoten för det östra beståndet av Östersjötorsk, att minska antalet fiskedagar, att införa förbättrad fiskerikontroll och att minska kvoten i det västra beståndet.

– Fiskeriministrarna följde i stort sett rekommendationerna från det internationella havsforskningsrådet, ICES, och det är första gången som forskarna har fått ett sådant gensvar, säger Tora Leifland-Holmström.

Jordbruk, ekosystem och attityder

– Det finns gott om ekonomisk forskning, till exempel sådan som utvärderar det europeiska jordbruksprogrammet CAP och strukturfonder, säger Sofia Carlsson. Det finns forskning som lett till att man infört kantzoner för att stoppa övergödningen.

Tora Leifland-Holmström och Sofia Carlsson tror att det behövs mer forskning om ekosystemen och deras tjänster. Som exempel nämner de att jordbruksdepartementet bett SLU att studera nytta och kostnader för skogar som koldioxidsänkor.

Vi avrundar med att prata om hur viktigt det är att människor i landsbygd och stad förstår varandra. En del extrainsatser görs till exempel för att stadsbarn ska få komma ut landet.

Och för att unga ska trivas på landet krävs inte bara en god infrastruktur utan även kultur, föreningsliv och samarbete mellan småföretag. Invandrare stimuleras på olika sätt att starta företag inom de gröna näringarna.

– Det är fråga om attityder och normer. Jag tror att murarna sitter härinne, säger Tora Leifland-Holmström och håller händerna om huvudet. Kanske det också är ämnen för framtida forskning.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser