Allt färre bor på landet. Men många är uppväxta där. Andra tillbringar semestrar och skollov där. Vissa flyttar ut i fritidshuset, åtminstone några månader om året. Och skogsägare har bostad och jobb i stan. Gränsen mellan landsbygdsbo och stadsbo är inte alltid tydlig. På landsbygden, där skogen och jordbruket mest producerat mat och timmer, slumrar möjligheter för nya varor och tjänster. Förändringar pågår, som påverkar förutsättningarna för landsbygdens utveckling. Och Formas prioriterar nu forskning på området.
Landsbygden och den gröna sektorn har särskilda förutsättningar för en uthållig ekonomisk tillväxt. Landsbygden utgör basen för cirka en tredjedel av Sveriges industriella produktion. Fokus flyttas nu från primärproduktion till ett bredare landsbygdsperspektiv. EU-landet Sverige påverkar och påverkas av det som sker i unionen. Det gäller förstås även landsbygdsutveckling i allmänhet och jordbruksutveckling i synnerhet.
Skogen är ofta inte basen för ett hushålls arbete och inkomst utan är ett inkomsttillskott från passiv näringsverksamhet. Samtidigt finns en stor potential i ett utvecklat familjeskogsbruk. När skogens roll som virkesproducent avtar i jämförelse med andra funktioner ges nya möjligheter för småskalig arbetsintensiv produktion av varor och tjänster.
Nära hälften av Sveriges ytaanvänds för renbete. Detta orsakar konflikter mellan skogsägare och renägare. Men moderna renar ger bättre samråd med skogsbruket. Satellitbilder, halsband med GPS på renar och bärbara datorer på renägarna är nytt i arbetet med renbruksplaner. Andra naturbetesmarker behövs också och hagmarkerna måste förstås i sitt sammanhang. För att betesdriften ska kunna bestå krävs tillfredsställande villkor för hela verksamheten i ett lantbruksföretag.
Fritidshusägare är landsbygdens ”osynliga” befolkning. Övernattningar i landets mer än 500 000 fritidshus svarar för en fjärdedel av alla övernattningar utanför hemmet. Många hushåll tillbringar två månader per år i sina fritidshus. Detta delade boende kan ha omfattande konsekvenser för berörda kommuner och hushåll. Och i vissa kommuner såsom Stockholms skärgård är fritidshusen skärgårdens smala lycka. Butiken på skärgårdsön skulle inte klara sig utan sommargästerna och fritidsboende. De lokala entreprenörerna anlitas hellre än utsocknes arbetskraft. Många fritidshusägare månar mer om natur- och kulturmiljön än de som bor i skärgården året om.
Tv-serier bidrar till att fördjupa klyftan mellan stad och land. Serierna framställer särskilt män på landsbygden som utanför normen.
Ökad närproduktion av grovfoder gör mjölk- och köttproduktionen effektivare, billigare och mer miljöinriktad anser nordiskt nätverk på området.
Författare
:
Birgitta Bruzelius
chefredaktör
E-post:
birgitta.bruzelius@formas.se