”Kisaån bjuder på omväxlande paddling genom flera småsjöar. Den passerar Kisa, där Emigrantmuseet ligger. Mellan Örlången och Övre Föllingen finns jättegrytor och flyttblock från den senaste istiden. Kisaån är även en förbindelselänk till sjön Sommen, dit det bara är ca en km med kanotvagn.” Så står det på kanotguiden.se.
Men denna natursköna trakt passar inte bara för kanoting:
– Här finns även Tolvmannabacken där man kan åka slalom, ett gammalt lokstall som ska bli en fin lokal för kulturarrangemang, och så den gamla vaddfabriken med gamla maskiner, som fungerar som museum, berättar Yngve Blomberg, miljöchef i Kinda kommun.
Alla dessa tillgångar diskuterades vid ett seminarium våren 2007, då företag och kommuner träffades för att göra en plan för hur området ska kunna utvecklas. Efteråt fick Yngve Blomberg en idé:
- Jag tyckte att vi borde haka på vattendirektivet och samla ihop oss till ett vattenråd för att utveckla Kisadalen.
Fritt och öppet
Sagt och gjort. Efter ett inledande stormöte bildades en intressegrupp, som sökte en liten summa pengar för möten och administration från Länsstyrelsen Östergötland och bildade ett vattenråd. Yngve Blomberg tycker om formen:
– Ett vattenråd är inte så formalistiskt, utan ganska fritt. Vi är öppna för nya intresserade, säger han.
I vattenrådet deltar redan många olika kategorier av människor. Kinda kommun har tre - fyra representanter, bland annat för skola och miljö. Kindasågen finns med, liksom en pensionerad företagare från ett pappersbruk, LRF:s utsände företräder både skogs- och lantbruk, en representant bevakar fiskevårdens intressen, och en boende som drabbats av översvämningar vill också göra sin röst hörd.
I år har medlemmarna satsat på att bredda kunskaperna om Kisaån och dess avrinningsområde med hjälp av guider och länsstyrelsen. Vattenrådet har delat in sig i tre arbetsgrupper, varav en grupp ska ägna sig åt förvaltnings- och åtgärdsprogram för området, en grupp tittar på översvämningar och vattendomar som är ett bekymmer i Kisa, och en tredje grupp håller i naturvård och skötselfrågor. Idélistan är lång och rymmer också röjning och gallring utmed ån. Varifrån kommer pengarna till alla goda idéer?
– Kommunen kan driva vissa projekt, företagen vissa. Vi har också tankar på att söka EUbidrag, även om vi är lite brända av en tidigare ansökan som fick ett obegripligt avslag på.
Samråd och exjobb
En del vattenråd i vårt land består av ombildade vattenvårdsförbund, där man mest ägnat sig åt att ta vattenprover. Det passade dock inte för Motala Ströms vattenvårdsförbund, där Yngve Blomberg är styrelseledamot.
– Jag är av den bestämda uppfattningen att området är för stort, förklarar han. Men om man gör som vi i Kisadalen, bara väljer en å med biflöden, känner man det lokala engagemanget för såväl natur och friluftsliv som för kultur, företag och vårt kulturhistoriska arv.
Vattenrådet hoppas få vara med och tycka och tänka om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram under 2009.
– Det är viktigt att diskutera åtgärdsprogrammen, säger Yngve Blomberg. Ibland tycker vi att vattendelegationens statusbedömning byggt på tunna underlag.
Ingenstans finns det tydligt uttryckt hur vattenråd ska jobba, men visst verkar det vara ett bra forum för att lösa problem i dialog med vattenmyndigheter och olika lokala krafter.
– Vi funderar också på att ta kontakt med Castensson och andra forskare på Linköpings universitet, de har ju lite djupare kunskap. Till exempel kan säkert Kisaån behöva studeras i flera examensarbeten, tror Yngve Blomberg.