”Reglering av oxidativ stress specifik genusuttyck i tumörvävnad från skrubbskädda”
Joachim Sturve (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Zoofysiologi, Göteborgs universitet.
E-post: joachim.sturve@zool.gu.se
Kemikalier kan ge skäddan tumörer.
Tumörer för att identifiera s k biomarkörer för upp- eller nedreglering av olika gener i tumörer hos skrubb- och strandskädda har undersökts. Detta är viktigt eftersom den akvatiska miljön ständigt är exponerad för ökande mängd kemikalier trots striktare reglering av kemikalieanvändningen. Eftersom många av dessa kemikalier kan leda till tumörer är det angeläget att undersöka om tumörfrekvensen ökar. Tillgången till tumörspecifika biomarkörer skulle kunna göra det möjligt att undersöka större mängder fiskar snabbare än med gängse, tidskrävande metoder.
För att kunna göra en korrekt jämförelse togs tumörer och frisk vävnad från en och samma individ med hjälp av laser. Den utvalda vävnaden kan användas för en rad olika studier, där man bl a kan titta på protein eller gennivåer. Syftet var att studera vissa geners uttryck och extrahera en total RNA av tillräckligt god kvalitet, då RNA är mycket känsligt för nedbrytning. Undersökningar har visat att halterna av många antoxidantenzymer är förhöjda i flera tumörformer av orsaker som ännu inte är helt klarlagda.
”Strategier för stresshantering hos öring. Ekologisk betydelse och effekter av kompensationsodling”
Svante Winberg (projektledare)
Resultatsammanfattning från Uppsala universitet.
E-post: svante.winberg@ebc.uu.se
Hos många djurarter uppvisar individer olika reaktioner på samma form av stress. Hur olika individer reagerar tycks till stor del vara genetiskt bestämt men påverkas även av uppväxtmiljön. En aktiv stressrespons innefattar t ex aggressivitet och kraftigt förhöjd sympatisk aktivitet men även en relativt liten förhöjning av plasmanivåerna av kortisol. Djur med passiv stressrespons uppvisar i stället ingen eller liten aggressivitet och endast svag förhöjning av sympatisk aktivitet, men kraftig förhöjning av kortisol i blodet då de utsätts för hot.
Det har nyligen påvisats att kompensationsodling av öring resulterar i förändringar av beteende och neuroendoktrina stressresponser. Om kompensationsodling resulterar i en selektion för en viss stressrespons kan detta få allvarliga konsekvenser för diversiteten hos öringpopulationerna, något som väcker oro för att odlingen kan leda till förlust av genetisk variation och att den odlade stammen divergerar från den vilda fenotypiska normen. Denna oro är särskilt baserad på det faktum att kompensationsodlad laxfisk idag svarar för en betydande andel av det totala beståndet.
Sammantaget styrker resultaten från projektet hypotesen att olika stresshanteringsstrategier existerar hos fisk och att det finns skillnader i frekvens av stresshanteringsstilar mellan olika populationer av öring.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius