”Nätverk av urban komplexitet: Mot ett nytt och dynamiskt språk av nutida urban design”
Tigran Hasic (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Samhällsplanering och miljö, KTH.
E-post: tigran@infra.kth.se
Kväv inte stadens lunga.
Projektet är en kritisk och samlad studie av teorier kring urban design för att utveckla ett mer meningsfullt synsätt bortom den ledande paradigmen New Urbanism. Vi har en lång väg mot att skapa attraktiva, varierade, spännande och hållbara miljöer. Urban design kommer in i bilden som en bro mellan arkitektur och planering. Denna tudelning kan även återfinnas inom kunskapsutveckling och forskning, där vi under senare år dels sett en stark arkitekturteoretisk utveckling som spiller över på stadsbyggandets område, dels har en etablerad stark forskningstradition inom planering. Det är dock relativt ovanligt att dessa kunskapsfält möts i gemensamma forskningsprojekt eller tillsammans driver utvecklingsprojekt med avseende på praktikens behov.
Staden är inte en liten komponent i det stora samhällsbygget, utan själva den arena där samhället äger rum. Vilken stad vi bygger är därför avgörande för vårt samhälle och en fråga av hög ideologisk dignitet.
Ny urban design och dess konsekvenser för Sverige har studerats och analyserats för att skapa ett nytt integrerat urbant designspråk baserat på den vetenskapliga bestsellern ”New Urbanism & Beyond: Designing cities for the future" (Rizzoli 2008, New York).
”Biologisk mångfald i tätorter”
Bo Söderström (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Ekologi, SLU.
E-post: bo.soderstrom@nvb.slu.se
Den ökande urbaniseringen av världens befolkning leder ofta till att natur i och nära städer försvinner. I Sverige bor idag 84% av befolkningen i tätorter och fortfarande pågår inflyttning från landsbygd och mindre orter till större städer.
Den nya bebyggelsen och infrastrukturen som krävs förtätar städerna – ofta på bekostnad av grönområden i städerna, men även i omgivande landskap. Få undersökningar belyser hur denna fragmentering påverkar den vilda floran och faunan. Tidigare studier har framför allt fokuserat på parker och villaområden.
I projektet studeras tätortsskogar med potentiellt höga biologiska värden eftersom de är utsatta för exploatering till stor del utan lagligt skydd. Trots att tätortsskogarna utgör stort värde för rekreation och hälsa, så visar studien att tätortsskogar hyser höga biologiska värden som i sig motiverar ett bevarande.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius