Miljöforskning Nummer #5-6 december 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2009-01-18 13:26:21

Huvudinnehåll

Resultat av forskning
Skriv utSkriv ut

Redaktör: Margaretha Nordahl

Fiberväxter med styrka och säkerhet

”Biofibrer som bas för väldefinierade konstruktionsmaterial”
Per Johan Gustafsson (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Byggnadsmekanik, Lunds universitet.
E-post: Per_J.Gustafsson@byggmek.lth.se

Bygg med lin och hampa.

Biofibrer från ettåriga fiberväxter som lin och industrihampa har en betydande framtidspotential som råvara för tillverkning av material och produkter inom byggande, fordon-, förpackning- och möbelindustri. Lin och hampa är lämpade för odling i nordiskt klimat och deras fibrer har goda tekniska egenskaper, bl a hög styrka och styvhet.

Den största användningen av agrofiberkompositer lär ligga inom byggsektorn, där listan över tänkbara produkter sträcker sig från skivor och plattor till bärande reglar, karmar, isoleringsmaterial och ljuddämpare. Förutom provodling och kvalitetsbestämning omfattar forskningsmålet även en beräkningsmodell, som gör det möjligt att förutsäga egenskaper utifrån givna fiberegenskaper. Genom teoriarbete och experimentella provningar utvecklas en matematisk simuleringsmodell, som kan beskriva materialens beteende och underlätta dimensionering av produkten.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning december 2008

Inledare

Ljus i mörkret DET FINNS LJUS I MÖRKRET. Jag tänker då inte bara på det ljus som kommer från adventsstjärnor och luciakronor. Nej jag tänker på en annan sorts ljus som sprider sig ...

Temaartiklar

Landsbygd har läge för tillväxt Allt färre bor på landet. Men många är uppväxta där. Andra tillbringar semestrar och skollov där. Vissa flyttar ut i fritidshuset, åtminstone några månader om året... Stor potential att ta tillvara på landet Landsbygden och den gröna sektorn har särskilda förutsättningar för en uthållig ekonomisk tillväxt. Landsbygden domineras idag av de areella näringarna och utgör bas... Landsbygdsforskning förhandlas i EU För att den europeiska landsbygden ska leva, kan det behövas mer forskning om ekosystemstjänster. Och kanske om attityder. Kycklingfötter, djurskydd och torskkvoter ... RURAGRI – nytt ERA-net om europeisk landsbygdsutveckling Att identifiera centrala forskningspolitiska frågor inom jordbrukssektorn är uppdraget för EU:s speciella strategiskt rådgivande kommitté SCAR Standing Committe for ... Nya verksamheter i skogen Familjeskogsbruket betydelse för landsbygd och lokal ekonomi har minskat. Det sköts på distans och genom andra. Skogen är inte basen för arbete och inkomst utan är e... Moderna renar ger bättre samråd med skogsbruket Satellitbilder, GPS på renar och bärbara datorer är nya tillskott i renskötares verktygslådor. Den nya tekniken är en del i arbetet med renbruksplaner som utvecklas ... Naturbetesmarker är inga isolat Hagmarkerna måste förstås i sitt sammanhang. Den biologiska mångfalden gynnas av en god samverkan mellan brukare och tjänstemän. Naturvården behöver bli bättre på at... Skärgårdens lycka Butiken på skärgårdsön skulle inte klara sig utan sommargästerna och fritidsboende. De lokala entreprenörerna anlitas hellre än utsocknes arbetskraft. Många fritidsh... Landsbygdens ”osynliga” befolkning Övernattningar i landets mer än 500 000 fritidshus svarar för en fjärdedel av alla övernattningar utanför hemmet. Nordiska erfarenheter tyder på att många hushåll sp... Vattenråd ger liv på landet Inga beslut utan vattenråd. Sveriges vattenförvaltning från 2004 är vår modell för att genomföra det europeiska ramdirektivet för vatten. Det bygger på samråd i avri... Kisadalens vattenråd är i full gång Vattenråd bildas i alla Sveriges fem vattendistrikt och får mycket att göra 2009. Ett gott råd kommer från Kisaån: Ett vattenråd får inte vara för stort, då går man ... Annan sort på landet Tidningar som Gods & Gårdar eller Lantliv får nya läsare som drömmer om en romantisk herrgårdsweekend. Men i medierna visas också landsbygden som ojämställd, avvikan... Nordiskt nätverk skapar konkurrens för grovfoder Konkurrensen på världsmarknaden hårdnar. Mjölk- och köttproduktionen behöver bli effektivare, billigare och mer miljöinriktad. Fokus bör ligga på ökad närproduktion ...

Intervjun

Filosofer fattas i forskning för samhället En kulen novemberdag, träffar Miljöforskning MISTRAs vd Ola Engelmark, för att tala om mantrat ”forskningsresultaten tillhör samhället”. Just hemkommen från Kina näm...

Övriga artiklar

Praktiker får resultaten över Dödsdalen Kvinnliga forskare tag plats! Fler kvinnor till viktig forskning Väloljat för stipendiater Bred ansats i tillämpade systemstudier

Notiser

400 miljoner till hållbar utveckling Nästan 400 miljoner delade Formas ut i år. Av de cirka 1 260 ansökningar som hade kommit in, beviljades 186 bidrag av Formas. Ny forskning ska rädda Vasa Totalt 18 miljoner kronor ska satsas på regalskeppet Vasa. Forskare ska studera hur luftfuktighet, temperatur och ljus bör anpassas för att regalskeppet Vasa ska bev... 29 forskningsmiljoner till hållbar renovering och 20 miljoner till den uthålliga staden Formas delar ut cirka fem miljoner kronor inom en nordisk utlysning till projekten Metoder och koncept för uthållig renovering samt Hållbar renovering av existerande... Cirka 30 miljoner till forskarskolor Formas delade under hösten 2008 ut 29,5 miljoner kronor till fem specialiserade forskarskolor: Biomimetisk fiberteknik vid KTH, Trädgårdsvetenskap vid SLU, Hållbarhe... 82 miljoner i Bonus till svenska Östersjöforskare Effekter av klimatförändringar, utsläpp av föroreningar, övergödning, hållbart fiske samt skydd av biologisk mångfald är några ämnen bland de15 forskningsprojekt om ... 150 miljoner till biologisk mångfald Hur anpassar sig insekter till klimatförändringar? Vilken effekt har klimatförändringar på den biologiska mångfalden mätt med ekologiska modeller och forntida DNA? H... Krympande snölegor kan rubba fjällvärldens ekosystem I snölegan kan snön ligga kvar till långt in på sommaren, vilket förser omgivningen med ett konstant flöde smältvatten och ”sparar”en betesreserv under snötäcket. Me... Kvicksilver upp i insjöfisk Halterna av kvicksilver i insjöfisk har fortsatt att öka de senaste tio åren. Studier av 2 000 svenska sjöar visar att halterna är tre till fem gånger högre än den n... Arterna dör fortare nära människorna Rumänien har fortfarande kvar sina slåtterängar. Där finns en stor artrikedom, framförallt av kärlväxter. Polen och Ukraina har däremot förlorat många arter, när de ...

Resultat av forskning

Staden som samhällets arena Landskap i förändring Skogens kulturarv Fiberväxter med styrka och säkerhet Nanoteknik – tänk efter före Snubbla inte på ekologiska trösklar! Stressad fisk blir inte frisk

Formas GD har sista ordet

”… vi har fått en bra respons på vår strategi…” Forskningspropositionen innehåller många intressanta förändringar men också en hel del kontinuitet. Förslaget från Madelene Sandströms utredning om att slå ihop fler...

Vidare länkar

Sidfot