Snölega kallas en yta, exempelvis en fjällsida, där snön ligger kvar längre tid än i omgivningen. Snölegan är hem för ett unikt ekosystem, med en stor mångfald arter anpassade till snölegans speciella livsmiljö: en relativt hög vintertemperatur, kort växtsäsong och låg konkurrens mellan arterna. Men i klimatförändringarnas och den globala uppvärmningens spår riskerar snölegorna att försvinna. Konsekvenserna för det alpina landskapet kan bli omfattande. Det konstaterar en studie vid Göteborgs universitet, genomförd av forskarna Ulf Molau och Robert Björk, som nu uppmärksammas i tidskriften Nature. Enligt de vetenskapliga klimatsimuleringar som gjorts för norra Skandinavien kommer det i framtiden både bli varmare och snöa mer, framför allt vintertid. Men även om snömängden ökar, kommer det varmare klimatet att leda till en tidigare snösmältning. Detta förlänger växtsäsongen, men medför också ett ökat kvävenedfall eftersom snö har förmågan att ”tvätta ur” föroreningar ur atmosfären, föroreningar som när snön smälter fördelas över landskapet.
–Vår forskning bekräftar de farhågor som lyfts fram om att snölegorna är känsliga för ett förändrat klimat och att de troligen kommer förekomma mer sporadiskt i det framtida, alpina landskapet, säger Ulf Molau, professor vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet.
–Eftersom snölegorna förser det alpina landskapet med bete och vatten kommer detta oundvikligen få omfattande konsekvenser för fjällandskapets biologiska mångfald, även högre upp i den alpina näringskedjan, förklarar han.