Miljöforskning Nummer #5-6 december 2008

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2009-01-21 12:56:11

Huvudinnehåll

Skriv utSkriv ut
Väloljat för stipendiater

Kristina Difs (th) uppe på berget Zwölferhorn vid Wolfgangsee i närheten av Salzburg tillsammans med gästande vänner från Sverige, Kristin Bäckström och Anders Brändström.  Foto: Kristina Difs

Väloljat för stipendiater

Av Kristina Difs
Ursprungligen publicerad i Miljöforskning 5-6/2008

Ett ypperligt tillfälle att skaffa sig internationell forskningserfarenhet, bredda sin kompetens och sitt forskningsområde och samtidigt knyta internationella kontakter. Så beskriver sommarens svenska deltagare i forskarskolan vid institutet för tillämpad systemanalys i Wien (IIASA) sina sommarstudier. Kristina Difs studerade potentialen för produktion av biogas från avfall och reningsverk i Europa.

Varje sommar anordnar IIASA (The International Institute for Applied Systems Analysis) en forskarskola för doktorander. I år hade jag den stora lyckan att vara en av de knappt 50 stipendiater från hela världen som blev utvalda. Under tre sommarmånader hade vi ett fullspäckat schema med allt från seminarier och workshops till vinprovning. Jag kan inte säga annat än att det har varit en lärorik och underbar sommar. Forskarskolan ger verkligen ett ypperligt tillfälle att skaffa sig internationell forskningserfarenhet, bredda sin kompetens och sitt forskningsområde och samtidigt knyta internationella kontakter.

Naturskönt beläget slott

Sommaren startade med att jag anlände till Wien och installerade mig i mitt nya tillfälliga hem. IIASA är beläget i Laxenburg som ligger ca 2 mil söder om Wien, så det blev en hel del bussåkande till och från jobbet. De natursköna omgivningarna runt IIASA och lokaliseringen i ett gammalt slott uppvägde dock det mesta. Under forskarskolans första dagar var det presentationer av de olika forskningsprogrammen som finns på IIASA och sedan var det dags för oss sommarstipendiater att introducera oss. De här dagarna gav bra möjligheter att få en första kontakt med de andra stipendiaterna. Sedan rullade det fullspäckade schemat igång med olika seminarier och workshops. I genomsnitt var det ett seminarium eller workshop per vecka där olika ämnen behandlades och diskuterades. Eftersom stipendiaterna kom från världens alla hörn blev det livliga och lärorika diskussioner med många olika synvinklar. Förutom att delta i seminarier arbetar man också med ett individuellt forskningsprojekt. Jag fick en jättebra handledare, Lena Höglund Isaksson, som vägledde mig föredömligt. När man har så kort tid på sig som tre månader är det viktigt att projektet är väldefinierat och att handledaren är delaktig i projektet. Mitt projekt handlade om potentialen för biogas i Europa och revision av den nuvarande strukturen för rötning och biogasproduktion som används i IIASAs datormodell GAINS. Forskarskolan avslutades sedan med seminarier där stipendiaternas projektresultat redovisades och diskuterades.

Sommarstipendiaterna i slottets stora trappa. Foto: Kristina Difs

Några av stipendiaterna utanför slottet i Laxenburg. Foto: Kristina Difs

Intensivt internationellt umgänge

Det har varit ett väloljat maskineri som har tagit hand om oss sommarstipendiater, där det förutom allt arbete också har ingått fritidsaktiviteter och resor. Resor anordnades bland annat till Alperna och Hallstatt där vi åkte linbana upp till en glaciär, men även platser närmare Wien besöktes. Det arrangerades till exempel bussresor till Melk och Wachau som ligger vackert belägna vid Donaufloden. Resor organiserades även av sommarstipendiaterna själva och de gick bland annat till Budapest, Bratislava, Salzburg och Venedig. Förutom resor fanns sociala sammankomster på agendan, bland annat arrangerades midsommarfest, firande av USA:s nationaldag, kanadensisk frukost med pannkakor, asiatisk fest och grillfester. Eftersom de finns så många forskare med olika nationaliteter försöker IIASA att ha teman på sina fester, där de olika nationaliteterna får visa upp sina traditioner. På midsommarfesten var det de nordiska stipendiaterna som organiserade festen, så det fanns både sill, köttbullar och givetvis nubbe på borden. De här sociala tillfällena gav bra möjligheter att träffa forskare från andra program inom IIASA och ta del av de olika traditionerna.

Jag kan inte annat än att rekommendera andra doktorander att söka till sommarskolan. Det har varit en väldigt positiv upplevelse. Jag har träffat så många fantastiska människor och det pågår väldigt intressant forskning på IIASA. Att dessutom få ta del av Wiens rika kulturutbud och vackra omgivningar försämrar inte saken. Extra roligt var att sommarens fotbolls EM gick av stapeln i Wien, vilket gjorde att man fick uppleva även denna folkfest på nära håll. Det finns planer på en återträff för stipendiaterna nästa vår och jag kan inte annat än säga att jag redan ser fram emot den.

Författare :

Kristina Difs är doktorand vid avdelningen för Energisystem på Linköpings universitet och var Formas stipendiat vid IIASAs sommarskola YSSP 2008

Litteratur:

Revised structure for energy recovery from agricultural, waste and the waste water sectors in the GAINS model . Kristina Difs. YSSP Interim report. IIASA 2008.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning december 2008

Inledare

Ljus i mörkret DET FINNS LJUS I MÖRKRET. Jag tänker då inte bara på det ljus som kommer från adventsstjärnor och luciakronor. Nej jag tänker på en annan sorts ljus som sprider sig ...

Temaartiklar

Landsbygd har läge för tillväxt Allt färre bor på landet. Men många är uppväxta där. Andra tillbringar semestrar och skollov där. Vissa flyttar ut i fritidshuset, åtminstone några månader om året... Stor potential att ta tillvara på landet Landsbygden och den gröna sektorn har särskilda förutsättningar för en uthållig ekonomisk tillväxt. Landsbygden domineras idag av de areella näringarna och utgör bas... Landsbygdsforskning förhandlas i EU För att den europeiska landsbygden ska leva, kan det behövas mer forskning om ekosystemstjänster. Och kanske om attityder. Kycklingfötter, djurskydd och torskkvoter ... RURAGRI – nytt ERA-net om europeisk landsbygdsutveckling Att identifiera centrala forskningspolitiska frågor inom jordbrukssektorn är uppdraget för EU:s speciella strategiskt rådgivande kommitté SCAR Standing Committe for ... Nya verksamheter i skogen Familjeskogsbruket betydelse för landsbygd och lokal ekonomi har minskat. Det sköts på distans och genom andra. Skogen är inte basen för arbete och inkomst utan är e... Moderna renar ger bättre samråd med skogsbruket Satellitbilder, GPS på renar och bärbara datorer är nya tillskott i renskötares verktygslådor. Den nya tekniken är en del i arbetet med renbruksplaner som utvecklas ... Naturbetesmarker är inga isolat Hagmarkerna måste förstås i sitt sammanhang. Den biologiska mångfalden gynnas av en god samverkan mellan brukare och tjänstemän. Naturvården behöver bli bättre på at... Skärgårdens lycka Butiken på skärgårdsön skulle inte klara sig utan sommargästerna och fritidsboende. De lokala entreprenörerna anlitas hellre än utsocknes arbetskraft. Många fritidsh... Landsbygdens ”osynliga” befolkning Övernattningar i landets mer än 500 000 fritidshus svarar för en fjärdedel av alla övernattningar utanför hemmet. Nordiska erfarenheter tyder på att många hushåll sp... Vattenråd ger liv på landet Inga beslut utan vattenråd. Sveriges vattenförvaltning från 2004 är vår modell för att genomföra det europeiska ramdirektivet för vatten. Det bygger på samråd i avri... Kisadalens vattenråd är i full gång Vattenråd bildas i alla Sveriges fem vattendistrikt och får mycket att göra 2009. Ett gott råd kommer från Kisaån: Ett vattenråd får inte vara för stort, då går man ... Annan sort på landet Tidningar som Gods & Gårdar eller Lantliv får nya läsare som drömmer om en romantisk herrgårdsweekend. Men i medierna visas också landsbygden som ojämställd, avvikan... Nordiskt nätverk skapar konkurrens för grovfoder Konkurrensen på världsmarknaden hårdnar. Mjölk- och köttproduktionen behöver bli effektivare, billigare och mer miljöinriktad. Fokus bör ligga på ökad närproduktion ...

Intervjun

Filosofer fattas i forskning för samhället En kulen novemberdag, träffar Miljöforskning MISTRAs vd Ola Engelmark, för att tala om mantrat ”forskningsresultaten tillhör samhället”. Just hemkommen från Kina näm...

Övriga artiklar

Praktiker får resultaten över Dödsdalen Kvinnliga forskare tag plats! Fler kvinnor till viktig forskning Väloljat för stipendiater Bred ansats i tillämpade systemstudier

Notiser

400 miljoner till hållbar utveckling Nästan 400 miljoner delade Formas ut i år. Av de cirka 1 260 ansökningar som hade kommit in, beviljades 186 bidrag av Formas. Ny forskning ska rädda Vasa Totalt 18 miljoner kronor ska satsas på regalskeppet Vasa. Forskare ska studera hur luftfuktighet, temperatur och ljus bör anpassas för att regalskeppet Vasa ska bev... 29 forskningsmiljoner till hållbar renovering och 20 miljoner till den uthålliga staden Formas delar ut cirka fem miljoner kronor inom en nordisk utlysning till projekten Metoder och koncept för uthållig renovering samt Hållbar renovering av existerande... Cirka 30 miljoner till forskarskolor Formas delade under hösten 2008 ut 29,5 miljoner kronor till fem specialiserade forskarskolor: Biomimetisk fiberteknik vid KTH, Trädgårdsvetenskap vid SLU, Hållbarhe... 82 miljoner i Bonus till svenska Östersjöforskare Effekter av klimatförändringar, utsläpp av föroreningar, övergödning, hållbart fiske samt skydd av biologisk mångfald är några ämnen bland de15 forskningsprojekt om ... 150 miljoner till biologisk mångfald Hur anpassar sig insekter till klimatförändringar? Vilken effekt har klimatförändringar på den biologiska mångfalden mätt med ekologiska modeller och forntida DNA? H... Krympande snölegor kan rubba fjällvärldens ekosystem I snölegan kan snön ligga kvar till långt in på sommaren, vilket förser omgivningen med ett konstant flöde smältvatten och ”sparar”en betesreserv under snötäcket. Me... Kvicksilver upp i insjöfisk Halterna av kvicksilver i insjöfisk har fortsatt att öka de senaste tio åren. Studier av 2 000 svenska sjöar visar att halterna är tre till fem gånger högre än den n... Arterna dör fortare nära människorna Rumänien har fortfarande kvar sina slåtterängar. Där finns en stor artrikedom, framförallt av kärlväxter. Polen och Ukraina har däremot förlorat många arter, när de ...

Resultat av forskning

Staden som samhällets arena Landskap i förändring Skogens kulturarv Fiberväxter med styrka och säkerhet Nanoteknik – tänk efter före Snubbla inte på ekologiska trösklar! Stressad fisk blir inte frisk

Formas GD har sista ordet

”… vi har fått en bra respons på vår strategi…” Forskningspropositionen innehåller många intressanta förändringar men också en hel del kontinuitet. Förslaget från Madelene Sandströms utredning om att slå ihop fler...

Vidare länkar

Sidfot