Måns Lönnroth vet vad han talar om. Han har varit statssekreterare i Miljödepartementet samt vd för MISTRA, miljöstrategiska forskningsstiftelsen, där samhällsnyttan av forskning alltid betonas. Och nu har han haft uppdraget att utvärdera den beredningsorganisation som Formas haft sedan forskningsrådet bildades 2001.
– Jag har sett mig som praktiker och användare av forskningsresultat och då ser man Dödsdalen, där de flesta bra idéer ramlar ner mellan idé och praktik. Måns Lönnroth slår ut med handen mot den avgrund jag anar under golvet.
Formas har dubbla uppdrag: att stödja grundforskning och att stödja behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Detta måste återspeglas i den organisation, som ska bereda ansökningarna om forskningsanslag. Resultatet blir annars att den tillämpade forskningen gradvis väger mindre.
Färre beredningsgrupper
Måns Lönnroth vill därför minska antalet beredningsgrupper, som nu är 18, till 6. Grupperna, som ska vara sammansatta av både forskare och praktiker, ska återspegla Formas tre områden nämligen areella näringar, samhällsbyggande och miljö. Ordföranden i varje grupp ska vara disputerad praktiker. En skärpt bedömning av användarvärde föreslås också liksom satsning på de vetenskapliga discipliner, som är viktiga för den behovsstyrda forskningen, men som av en eller annan anledning är svaga.
– Om man ska lyfta ett ämnesområde krävs rejäla satsningar på 5 Mkr årligen i tio år, betonar Måns Lönnroth. Det är också viktigt att de bästa forskarna får medel och att man inte sneglar på att höja beviljningsgraden.
Risk med ny organisation
Vilka risker ser han då med detta nya förslag?
– Det blir svårare att arbeta på det här sättet. Organisationen måste lära om. Och det finns en risk för att det blir halvdant. Formas måste organiseras efter behov och arbetet inom varje beredningsgrupp kommer att bli mer fordrande än i dag. Men också mer stimulerande!
Gruppernas uppgift bör, utöver bedömning av ansökningar, också vara att analysera styrkor och svagheter i den forskning, som finns inom behovsområdet, föreslå insatser för att stärka svaga men viktiga områden samt delta i att formulera texter för strategiska utlysningar. Gruppernas praktiker bör också, tillsammans med Formas kansli, hålla regelbunden kontakt med en större avnämarkrets.
Den forskning som Formas stöder ska generera kunskap som är tvärvetenskaplig. Hur säkrar man den delen i ditt förslag?
– Tvärvetenskap ligger oftast i den tillämpade forskningen. Flera discipliner ska vara företrädda i varje beredningsgrupp samt praktiker från olika delar av samhället. Till sitt stöd ska de ha expertgrupper, som exempelvis har kunskap om industriella tillämpningar, samhällsvetenskap och information. Men det kan också finnas skäl att ha en sjunde beredningsgrupp för ansökningar som spänner över vida fält.
Användarvärde uppgraderas
Kriterier för att bedöma inkomna ansökningar ska avspegla inte bara vetenskaplig kvalitet utan även användarvärde. Nu finns tre kriterier för vetenskaplig kvalitet och ett så kallat relevanskriterium.
– Begreppet ”relevansperson”, som finns i Formas nuvarande beskrivning av beredningsorganisationen, bör gjutas i betong och sänkas i havet, säger Måns Lönnroth, när vi kommer hit i resonemanget om det nya förslaget. Han vill införa fyra tydligt formulerade användarkriterier samt ytterligare ett vetenskapligt kriterium. Det fjärde vetenskapliga kriteriet skall spegla den sökandes förmåga att få forskningsmedel i internationell konkurrens. Högst poäng ges till den, som fått ett ledningsuppdrag i ett internationellt forskningsprogram.
De fyra användarkriterierna skall tillsammans ge en bild av om forskningsuppgiften har ett rimligt högt användarvärde:
- Betydelse av det föreslagna projektet inom Formas behovsområden
- Grad av dialog med praktiker inför forskningsuppgiftens formulering
- Sökandes erfarenhet av att föra forskningsresultat till praktisk användning
- Arbete efter avslutad forskning för att resultaten skall komma till praktisk användning?
Praktiker ska kunna söka
Andra än forskare skall kunna söka forskningsanslag. Företag, institut, myndigheter och NGO's ska kunna söka för att leda forskningsprojekt. Vilka forskare, som ska genomföra projektet, måste anges och vilka av dessa som är sammanhållande på universiteten. Alla sådana projekt skall givetvis utvärderas på sedvanligt sätt. En tioprocentig satsning av resurserna på högriskprojekt föreslås också liksom stöd till svenska forskare, som vill bli framgångsrika koordinatörer i EU-projekt.
Formas och fakulteterna
En tydlig rollfördelning mellan fakulteterna och Formas måste också formuleras. Svenska forskningsråd har ett symbiotiskt förhållande till fakulteterna vid universiteten. Den rimliga fördelningen vore, att fakulteten står för forskningens infrastruktur i form av personer och karriärmöjligheter utifrån kriterier, som utgår från fakulteternas ansvar för forskning och utbildning. Forskningsrådens ansvar skulle då vara att finansiera sådant som fakulteterna av ett eller annat skäl inte klarar (tyngre utrustning) samt mycket framstående forskning.