I samband med att FORMAS nya strategiska satsningar diskuterades kom frågan upp om kvinnliga forskare skulle missgynnas av konstruktionen med stora, långa projekt. Erfarenheterna från andra liknande satsningar visar att en majoritet av de beviljade projekten leds av män. Det är då lätt tro att denna typ av satsningar prioriterar män framför kvinnor. När det gäller liknande satsningar under det gångna året kan man konstatera att merparten av projektledarna för Linne´-stöden är män. Motsvarande ser man i två av de ERA-net som nyligen har beviljat medel till ett antal projekt nämligen Bonus (Östersjö forskning) och BiodivERsA (biodiversitetsforskning i Europa). Trenden är omvänd för URBAN-NET, som handlar om stadsutveckling i Europa, där merparten av projektledarna är kvinnor. Här är det korta projekttider, men i gengäld är det projekt med krav om samverkan mellan forskargrupper från tre olika länder. Europeiska nätverk är alltså en styrka. Av de fem forskarskolor, som fick medel från Formas i september, hade fyra av dem kvinnliga projektledare. Detta visar att trenden inte är entydig. Det finns visst utlysningar där kvinnor kan hävda sig, trots att det ställs krav på nationella och europeiska nätverk samt en stark och kompetent projektledare. Något som ofta hävdas att männen är bättre på.
Trots satsningar på kvinnor inom forskningen så har vi fortfarande en sned åldersfördelning, där äldre män utkonkurrerar de relativt yngre, och därmed mindre meriterade kvinnorna. Satsningar av den typ som Formas nu gör tror jag kommer att gynna kvinnliga forskare. Jag tror att fler duktiga kvinnor kommer att stanna inom universiteten om det erbjuds längre anställningar. Projekt, som ställer krav på samarbete med andra forskare, blir attraktiva för kvinnliga forskare, som ofta prioriterar samarbete.
Författare
:
Anna Ledin
är huvudsekreterare på Formas
E-post:
anna.ledin@formas.se