I augusti arrangerade avdelningen för Energi- och Klimat Studier på KTH, under ledning av professor Semida Silveira, en forskarutbildningskurs i systemanalys. Under fyra intensiva dagar i Stockholms skärgård tillämpade 23 doktorander systemanalys på en rad områden. Kursen genomfördes med ekonomiskt stöd från Formas och stark koppling till den svenska IIASA kommittén.
Energi, miljö, lantbruk, stadsplanering, biologi…
Kursen förgicks av omfattande litteraturstudier och innehöll föreläsningar och gruppövningar med tillämpningar inom ett flertal områden, från stadsplanering till kriminologi. Kursens slutliga uppgift var att hitta kopplingar mellan det egna forskningsområdet och systemanalysens teori samt metoder. Åtta professorer från fem svenska universitet samt Formas föreläste om systemanalys inom sina respektive ämnesområden. Utöver energi, miljö och lantbruk fanns stadsplanering, datorvetenskap, kriminologi, biologi, arkitektur och management representerat bland doktorander och föreläsare. Deltagarna kom från sju olika lärosäten i Sverige. Totalt fanns tretton avdelningar representerade. Kursgården i Stockholms skärgård var en god miljö för att skapa gemenskap och främja utbyte.
Norra Länken utvärderades
I en av gruppövningarna fick deltagarna utvärdera bygget av Norra Länken i Stockholm med hjälp av mjukvaran SYNAPSE. Varje deltagare representerade en intressent, såsom trafikanter eller en miljöorganisation, och fick uttrycka sin mening om bygget. Bygget utvärderades utifrån bl.a. miljöaspekter, arbetstillfällen och sociala aspekter. Mjukvaran användes för att sammanställa och presentera det ganska omfattande materialet. Samma fråga behandlades av en annan grupp då matematiska modeller fick ge stöd för beslutsfattning.
Även om akademiker gärna framhåller egenvärdet av forskning i allmänhet och den egna forskningen i synnerhet kan man tydligt se den breda samhällsnyttan i detta arrangemang: morgondagens experter inom exempelvis arkitektur, energiplanering och miljö lär sig att sätta in sina kunskaper i ett större sammanhang och se hur det knyter an till andra områden. Att ständigt fråga sig vem som är intresserad av ens forskning borgar för en hög samhällsnytta av det akademiska arbetet. Att kunna sätta in sin forskning i ett sammanhang blir allt viktigare då forskningsområdena specialiseras. Begreppet hållbar utveckling får också en annan innebörd när det enskilda arbetet relateras till helheten.
Föreläsarna kom från Lunds universitet, Högskolan på Gotland, Stockholm universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Tekniska högskolan i Stockholm. Uno Svedin från Formas, gav ett historiskt perspektiv på systemanalys när han informerade om Sveriges engagemang i det internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA. Kursen har säkert fungerat som en väckarklocka för flera doktorander som nu siktar till en sommarvistelse på IIASA inom ramen för YSSP programmet (se artikel Väloljat på internationell sommarskola).
Författare
:
Tomas Lönnqvist
är doktorand inom Energi och Klimat Studier på KTH