För snart två år sedan tillträdde MISTRAs nya vd Ola Engelmark. Han arbetar för tydligare forskningsprioriteringar och ökad konkurrens för att få forskningsanslag. Mer samarbete med näringslivet och mer humaniora stod på önskelistan för två år sedan. Hur har det gått sedan dess?
Ni satsar på forskningsprogram som ger samhällseffekter skriver du i er senaste årsrapport. På vilket område har er forskning varit extra framgångsrik?
– Det är många områden. Men jag vill framför allt framhålla klimatforskning, miljöteknik och ekosystemförvaltning. Andra framgångar har skett inom internationella luftvårdsförhandlingar, industriella kretslopp och miljökemi.
– Klimatforskningen handlar om modellering, samhällsanpassning såväl som ny kunskap till politiska förhandlingar, det vill säga Kyotoprotokollet och dess efterföljare.
– MISTRAs miljöteknikforskning har gett avkastning i form av utveckling av solceller, bränsleceller, effektivare dieselmotorer och fossilfritt motorbränsle, exempelvis dimetyleter (DME). DME kan tillverkas vid svartlutförgasning. Om den tekniken lyckas och byggs ut kan Sverige producera en tredjedel av det inhemska behovet av fordonsbränsle, menar Ola Engelmark.
Det tredje framgångsrika området gäller förvaltning av ekosystem. Exempel på det är Vastra, Stockholm Resilience Center samt Fjällmistra.
MISTRAs forskning om Hållbar kapitalförvaltning är också värd att nämna med tanke på den pågående ”finansiella tsunamin” i samhället. Kapitalmarknaden skulle kunna investera både mer miljömedvetet och långsiktigt. Där har vi tagit olika initiativ för att utveckla kunskap och praktik så att kapital kan investeras för att främja hållbar utveckling. MISTRAs eget kapital förvaltas helt och hållet utifrån hållbarhetskriterier.
På vilket samhällsområde tror du att MISTRAs forskning kan få stor betydelse för utvecklingen?
– Näringslivsutveckling och kunskap för politiker och förvaltare. Våra forskningsprogram har två alternativa leveranser. Den ena är kommersialiserbara resultat, som utgör ny bas för näringslivet, ny produkt- och tjänsteutveckling. Den andra är kunskap för politiker och förvaltare. På så sätt får alla programmen betydelse för utvecklingen i samhället.
Ett av era stora forskningsprogram är Hagmarksmistra, som just avslutats efter sju år. Vilken betydelse kommer dessa forskningsresultat att få för landsbygdens fortsatta utveckling?
– De är viktiga resultat. Landsbygdens jordoch skogsbruk levererar produkter och tjänster till resten av samhället. För att förstå hur marken kan brukas på ett långsiktigt hållbart sätt, behöver vi studera hur marken har hävdats tidigare. Kunskap om skörd, bete och effekterna på ekosystem och biologisk mångfald är då avgörande. Varför landskapet ser ut som det gör beskrivs på ett bra sätt i Hagmarksmistra. Hur landsbygden kommer att utvecklas beror nu även i hög grad på EUs beslut om bidrag.
Även skogsbruket måste tänka nytt ifråga om markanvändning, menar Ola Engelmark och fortsätter: – Samhället står inför stora utmaningar. Nu diskuteras det om satsningar på mångfald för friluftsliv, rekreation och skogens andra värden i stället för som hittills att fokusera på virkesproduktion. Sociala värden blir viktiga. För att möta det nya kunskapsbehovet startar vi nästa år ett nytt forskningsprogram Framtidens skog.
– Skogsbruket är en av landets största exportindustrier. Hur ska ägarna bruka den resursen i en tid av klimatförändringar och globalisering? Vilka nya tillgångar kan upptäckas, vad kan förädlas? Hur kan man kombinera affärsutveckling, rekreation och biologisk mångfald? De frågorna ska forskningen belysa.
När du tillträdde som vd för MISTRA för snart två år sedan sa du att du hoppades på ökat samarbete med näringslivet. Hur har det gått med det?
– Bra! Programmet Framtiden skog är ett exempel på detta. Under två år har programmets inriktning arbetats fram i samarbete med näringslivet. Nu blir det ett samfinansieringsprogram mellan MISTRA, alla stora skogsbolagen, SLU, Umeå universitet och SkogForsk. Till att börja med satsas drygt 148 Mkr under fyra år. Vi satsar fyrtio procent av beloppet.
Andra exempel är Volvos stöd till utveckling av bränsleceller och skogsbolagens engagemang i teknikutvecklingen av svartlutsförgasning.
– Vår stora kommande satsning Urban Futures, som ska beslutas i juni nästa år, har ambitionen att den ska finansieras till femtio procent av användarsidan, nämligen kommuner och näringsliv. Stadsutveckling handlar inte bara om miljöteknik, stadsplanering och transporter. I det här programmet tas helhetsgrepp, som ska ge svar på frågor som: Hur minskas miljöbelastningen samtidigt som människor får en allt bättre livsmiljö? Hur blir staden attraktiv avseende integration, etnisk mångfald med mera? Hur kan staden bidra till hållbar tillväxt?
Du ville också utveckla hur samhällsvetenskap och humaniora kan bidra till miljöfrågorna. Och vad har hänt sedan dess?
– Vi fortsätter att satsa på samhällsvetenskaplig miljöforskning. Politisk analys och andra samhällsvetenskapliga kunskapsunderlag är nödvändiga för hanteringen av miljöproblemen.
När det gäller humaniora återstår mycket att göra. Var finns filosoferna? Samhällsvetare studerar kortare skeenden, år eller några decennier, naturvetare ofta något längre. Men för att skapa en hållbar framtid behöver vi också filosofer och andra humanister med sin kunskap om hundraåriga eller tusenåriga samhällen och människans olika behov. Ola Engelmark uppmanar filosoferna att ta större plats i diskussionen om samhällets utveckling.
I år har ni startat ett forskningsprogram MISTRA-Swecia som ska studera klimatförändringarna och hur samhället ska anpassas. Programmet är fyraårigt. Vilka förhoppningar har du på detta?
– Stora förhoppningar. Klimatet är en ödesfråga efter en samhällsekonomisk tillväxt som saknar motstycke. Men allt har ett pris, miljö och klimat har tagit stryk bland annat av utsläppen från fossila bränslen. Klimatförändringarna går inte att bara stänga av. Vi måste förhålla oss till dem. Om stormarna blir fler och starkare, översvämningarna kommer oftare så måste samhället planera för detta för att klara påfrestningarna. Programmet blir tvärvetenskapligt. Statsvetare, naturvetare och ekonomer ska jobba ihop för att leverera resultat, som kan användas i konkreta fall i verkligheten.
Ola Engelmark berättar också om sitt samarbete med andra forskningsstiftelser. Många av världens stiftelsers förmögenheter har byggts upp under 1900-talet. Nu tas beslut för att investera för framtiden. Ola Engelmark leder ett arbete med tjugo stiftelser från olika länder för att samordna kommande satsningar på forskning för samhällets nytta. Viljan och pengarna finns. Nu diskuterar vi hur vi ska prioritera i gemensamma insatser för att öka samhällseffekterna, avslutar Engelmark.
MISTRA
MISTRA Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, bildades 1994 på pengar från de avvecklade löntagarfonderna. Uppgiften är att förvalta sitt kapital för att initiera och stödja forskning som förebygger och löser miljöproblem och samtidigt utvecklar samhälle och näringsliv. Ett litet kansli på 8 personer utgör hjärtat i verksamheten. Årligen investeras 200 Mkr i forskning. De totala tillgångarna är 3 Mdr. Styrelsen, som består av representanter från forskarsamhället, näringsliv och ideella organisationer, fattar beslut om forskningsprogram och anslag. Ett tjugotal forskningsprogram pågår med totalt 500 forskare och ungefär lika många från praktikersidan.
www.mistra.org