Miljöforskning Nummer #5-6 december 2007

När man pratar om kallt klimat tänker man lätt på skidåkning och skridskor, men kanske inte så ofta på det urbana vattensystemets funktion under dessa förhållanden. Kallt klimat finns i hela Sverige och har likheter med andra länder i Skandinavien, men också med andra delar av världen såsom Kanada, Japan och Alperna. Vinterförhållanden kan som bekant se mycket olika ut, till exempel med tanke på snösäsongens längd, vilka temperaturintervall vi normalt har och om det är vanligare med regn eller snö.

Under noll

Vinterperioden varierar förstås, men en vanlig indelning är att de månader då medeltemperaturen är under noll brukar räknas till denna period. För norra Sverige, till exempel Luleå, räknas då vanligen november till och med april. I andra områden är perioden med medeltemperatur under noll betydligt kortare, men också längre i områden ännu mer norrut. Man kan säga att vi har vinter i hela Sverige, den ser bara lite olika ut. En frågeställning som väcks i detta sammanhang är hur klimatets förändring mot varmare vintrar, med mera nederbörd och kortare snötäckt period, påverkar de sammanhang som vi vanligtvis rör oss i och hur förberedda vi är på dessa förändringar.

Sämre rening i låg temperatur

Det kalla klimatet påverkar våra vattensystem på flera sätt. Det är till exempel svårare att rena avloppsvatten som har en låg temperatur, speciellt mikrobiologiska reningsprocesser blir mindre effektiva. Temperaturen kan variera beroende på ledningsnätets utformning; en ledning dragen under en sjö, eller älv, blir lätt avkyld så att avloppsvattnets temperatur blir lägre. Inflöde av smältvatten och regn kyler också ned avloppsvattnet. I ett framtida klimat kommer troligen inläckage, inflöde och därigenom även bräddningar bli mer vanliga.

Även dagvattnet påverkas under vinterperioden, exempelvis tillförs en större mängd föroreningar till dagvattnet jämfört med sommarperioden, beroende på saltning och sandning, användning av dubbdäck samt ökad korrosion och atmosfäriskt nedfall (ökad energianvändning). Regn-på-snö-tillfällen innebär att föroreningstillförseln till recipienterna ökar, eftersom intensiv ytavrinning transporterar sediment och vattenlösta ämnen effektivt.

Det är också viktigt att skilja på lösta och partikulära föroreningar, som ger upphov till olika förutsättningar vid reningsanläggningarna. Vid ett varmare vinterklimat kommer det troligen bli fler situationer med regn-på-snö, även i de områden där detta inte är så vanligt idag. Regn i kombination med frusen mark, eller vattenmättad mark, innebär att allt vatten måste ledas bort ytledes. Detta ger upphov till större flöden och belastning som kan orsaka fler översvämningssituationer.

Snö i staden kan också innebära problem för framkomligheten, därför utförs snöröjning av vägar och cykelbanor. Det finns olika strategier om hur och var snö ska lagras och tas om hand. Ska vi ha lokala snöupplag, eller centrala? Vad är bäst för en samlad bedömning av uthålligheten och hållbarheten i dessa hanteranden? Miljömässiga, hälsomässiga ekonomiska, tekniska och sociala aspekter väger olika tungt i olika diskussioner.

Snö med olika föroreningsinnehåll bör tas om hand på olika sätt, inte blandas. Snö från bostadsområden med låg föroreningsinnehåll kan lagras lokalt, medan snö från hårt trafikerade vägar bör tas omhand och därigenom skydda recipienterna. Halkbekämpningen är ett omdebatterat ämne, ska sand eller salt användas? Vad ger den bästa effekten och till vilken kostnad?

För Sverige, och andra länder med liknande klimat, är situationen speciell då vissa av de lösningar som tillämpas i mera tempererat klimat inte alltid passar i ett kallt klimat, utan måste anpassas och modifieras på olika sätt.

Hur anpassar vi oss? Till vad?

Robusta och flexibla lösningar för våra vattensystem efterfrågas, men vad menas egentligen? Tekniska lösningar kan vara mer eller mindre robusta, men hur är det med oss människorna som är en del i systemet? Att vara förberedd för olika situationer kan också vara en form av robusthet.

Förutom klimatförändring, finns andra faktorer som förändras med tiden. Hur många människor kommer till exempel att bo i våra städer, hur ser miljöförutsättningarna ut, vad är den politiska viljan och hur sker utveckling på olika sätt? Vi planerar med andra ord framtidens samhälle genom anpassning till en i många fall okänd framtid.

Vara medveten om riskerna

I vattensammanhang är det viktigt att vattenfrågorna kommer in i planeringen på ett tidigt stadium, men också att olika aktörer samverkar för att lösa problemen. Det kan innebära information och kunskapsuppbyggande, men också tekniska lösningar, planering och underhåll som syftar till att förstärka där svagheter finns, utan att samtidigt bygga in nya. Lösningarna kan också vara i den form att vi blir mer medvetna om att det finns risker, men att det går att undvika dem.

En enkel fråga att ställa sig är: Var lägger vi våra resurser idag? Vad är nödvändigt av detta och vad kan vi faktiskt stå ut med? Det är kanske i det lokala, lilla perspektivet, som de viktigaste valen görs? Det jag gör får konsekvenser, för någon, någonstans. Och det jag inte gör kan också få konsekvenser för andra. Lösningar som strävar efter att nå en uthållighet i alla aspekter, är kanske det som vi behöver för att på lång sikt skapa ett mindre sårbart samhälle.

• Tipsa en vän
• Gilla
• Pusha Delicious Digg

Nummer

Konferenser