Klimatförändringen påverkar förutsättningarna för stora delar av samhällets verksamheter. Den tekniska infrastrukturen, jord- och skogsbruket, naturmiljön, människors hälsa och inte minst vattenfrågorna kommer alla att påverkas i större eller mindre utsträckning. Riskerna för översvämningar, ras, skred och erosion ökar på många håll och vattenkvaliteten försämras.
Klimat- och sårbarhetsutredningen har utrett sårbarheten för en klimatförändring och föreslagit en rad åtgärder för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Vår övergripande slutsats är att det finns stora osäkerheter i modellresultaten för Sveriges framtida klimat, men att huvuddragen i slutsatserna är så pass robusta att de kan utgöra underlag för en planering av åtgärder. Vår bedömning är att arbetet med att minska sårbarheten bör börja snarast.
Som i Paris
Medeltemperaturen i Sverige väntas stiga med 3-5 grader under detta århundrade, upp till 7 grader i norra Sverige vintertid. Klimatet i Mälardalen kommer under 2080-talet enligt scenarierna att likna det i norra Frankrike idag, men det blir mer nederbörd i Mälardalen. Temperaturen i Stockholm kommer på 2080-talet att likna den i dagens Paris under höst, vinter och vår medan temperaturen sommartid blir något högre. Det är alltså stora förändringar som väntar.
Riktigt höga flöden
Årsnederbörden kommer att öka i stort sett i hela landet utom möjligen i sydöstra Sverige. Somrarna blir torrare i södra Sverige. På många håll kan vi vänta oss stora ökningar under höst, vinter och vår, upp till 50-100% vintertid. Intensiteten i intensiva regn, skyfall, beräknas öka med 20% till 2010 och med 50% till 2080-talet. Riktigt höga flöden i vattendragen, så kallade 100-årsflöden, kommer att öka kraftigt på många fall, särskilt i västra Götaland, Vänerlandskapen och delar av fjällkedjan. På andra håll minskar 100-årsflödena eftersom det kvarliggande snötäcket vid vårfloden minskar.
Förändringar i avrinning till 2080-talet , fyra olika scenarier. Intensiteten i regn
beräknas öka med 20% till 2010 och med 50% till 2080-talet.
Källa: SMHI
Elva centimeter från katastrof
Sammantaget leder detta till ökad risk för översvämningar. 2001 var nivåerna i Vänern och Mälaren mycket höga och det var nära en katastrof. Det saknades då bara 11 centimeter för att Gamla stans tunnelbanestation skulle svämma över! I Vänern tvingades länsstyrelsen i det kritiska skedet beordra Vattenfall att öka avtappningen genom Göta älv, med ökad risk för ras och skred i älvdalen. Vi har i utredningen föreslagit åtgärder för att öka avtappningskapaciteten från båda sjöarna.
I Mälaren är detta inte så tekniskt komplicerat att göra i samband med ombyggnaden av Slussen. Det kan dock dröja innan ombyggnaden kommer till stånd och vi har föreslagit att Södertälje sluss under tiden bör byggas ut för att kunna tappa av mer vatten.
Vänern: Förstärka eller bygga tunnel?
I Vänern är åtgärderna mer komplicerade, samtidigt som våra beräkningar tyder på att de högsta nivåerna blir minst 5 gånger vanligare mot slutet av århundradet. Vi har föreslagit att två alternativ ska utredas, antingen ska Göta älv förstärkas för att klara ett högre flöde eller så bör en tunnel byggas till Västerhavet. Båda alternativen innebär omfattande åtgärder och kostnader på flera miljarder. På kort sikt kan Vattenfalls tappningsstrategi ändras så att man börjar på en lägre nivå vid perioder med kraftig tillrinning.
Översvämningar är ett växande problem vid många vattendrag. För att finansiera åtgärder i de stora sjöarna och andra åtgärder för att förebygga översvämningar, ras och skred föreslår vi ett nytt klimatanpassningsanslag på 100-300 miljoner kr per år.
Urlakning och övergödning
Den ökade temperaturen och den ökade nederbörden ökar urlakningen från både jordbruks- och skogsmark. Detta kommer att öka kväve- och fosforhalter i sjöar och vattendrag vilket ökar övergödningen. Även humushalterna kommer att öka vilket leder till mer brunfärgat vatten. Tillsammans med temperaturökningen leder detta till att det blir mycket svårt att nå miljömålen för övergödning och sjöar och vattendrag.
Bättre vattenrening krävs
Den försämrade vattenkvaliteten kommer att ge problem för dricksvattenframställningen. I Sverige har vi mycket bra råvatten, med stora kvantiteter och låga föroreningshalter. Detta gör att trots att dricksvattnet i Sverige håller mycket hög kvalitet så är dricksvattenreningen relativt enkel. På kontinenten har man ofta mycket mer tekniskt avancerad rening eftersom råvattnet är av sämre kvalitet. Om vi ska kunna behåll kvaliteten på dricksvatten kommer det att krävas stora investeringar för att bygga ut vattenreningstekniken under de kommande 50 åren.
Östersjön mindre salt
Hur mycket kväve och fosfor som slutligen når Östersjön är osäkert, men risken att halterna ökar är stor. Yttemperaturen beräknas öka med 3-4 grader. Algblomningen kommer sannolikt att öka i de södra delarna. Enligt den ena av de globala modeller vi utgått ifrån kommer salthalten att ungefär halveras i Östersjön, vilket ger dramatiska förändringar. Biologin i egentliga Östersjön kommer då att likna den som idag finns i Bottenviken och arter med marint ursprung kommer att försvinna, däribland torsken. Även om detta scenario inte realiseras fullt så måste vi räkna med mycket stora förändringar i Östersjön.
Nytt klimatforskningsinstitut föreslås
Vi står inför mycket stora förändringar, översvämningsriskerna ökar, sötvattenkvaliteten försämras och Östersjön riskerar skiften till nya ekosystem. Det krävs dock mer forskning kring dessa frågor. Vi föreslår att ett nytt klimatforskningsinstitut inrättas med fokus på anpassningsfrågor. Institutet bör vara tvärvetenskapligt och ha nära kontakter med användare. Det bör bygga på befintliga forskningsmiljöer. Bland annat bör integrerad forskning kring markmiljö, markanvändning och sötvatten ingå, liksom ett helhetsgrepp på Östersjön och klimatförändringar.
Författare
:
Tom Hedlund
är huvudsekreterare i Klimat- och sårbarhetsutredningen, nu enhetschef vid Naturvårdsverket.
E-post:
tom.hedlund@naturvardsverket.se