För tre år sedan tog vattenforskare vid universitetet i Zaragossa initiativ till ett alleuropeiskt arbete med att utforma "European Declaration for a New Water Culture". Bakgrund var den svåra uppströms-nedströms konflikt som länge pågått i Ebros avrinningsområde. Deklarationen slår fast att vatten inte skall vara en handelsvara utan varje människa oavsett inkomst ska ha tillgång till rent vatten. Vidare att all vattenadministration ska grundas på principerna om uthållighet, jämlikhet och medborgarinflytande. Den 18 februari 2005 samlades forskare från Europas länder på Kungliga Spanska Vetenskapsakademien i Madrid för högtidligt undertecknande.
Rena EU-vatten 2015
Den övergripande målsättningen att senast 2015 uppnå en "ekologiskt god vattenstatus" gäller för hela den europeiska gemenskapen. Det innebär att i vattenområden med pågående försämring av vattenkvaliteten måste den negativa trenden vändas.
I Sverige inrättades de nya vattenmyndigheterna 2004. Den svenska regeringen kopplade dem till de av riksdagen 1999 beslutade vattenrelaterade nationella miljökvalitetsmålen:
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Hav i balans samt levande kust och skärgård
Sverige indelades i fem vattendistrikt vars gränser följer havsbassängerna Bottenviken, Bottenhavet, norra Östersjön, södra Östersjön och Västerhavet med Skagerack och Kattegatt. De fem fristående Vattenmyndigheterna är samlokaliserade med länsstyrelserna i Göteborg, Kalmar, Västerås, Härnösand och Luleå.
Strategisk vattenforskning
Miljöstrategiska stiftelsen finansierade under några år ett tvärvetenskapligt program för vattenstrategisk forskning (VASTRA). Där hämtades kunskap som blev underlag för det kommande vattendirektivet. Forskare till programmet hämtades från SLU, Uppsala, Tema Vatten, Linköpings universitet, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Från offentlig förvaltning hämtades deltagare från länsstyrelse och kommun och från näringslivet främst från LRF. Tanken var att föra samman berörda intresse- och aktörsgrupper och pröva olika vägar för att nå målet "en ekologiskt hållbar vattenmiljöförvaltning".
Laholmsbukten
Som tillämpningsområde valdes ett av de närsaltbelastande utflödena i Laholmsbukten nämligen Genevadsån. Efter att inledningsvis ha fastlagt Genevadsåns uthållighetsutrymme vis à vis Laholmsbuktens mottagningskapacitet vad gällde kväveutsläpp vidtog modellering av en förvaltningsprocess. Ett omfattande aktörsspel med aktörer konstruerades. Steg för steg, spelomgång för spelomgång, kunde vi visa att det var möjligt:
a) att med tillämpning av nya miljövänligare gödslings- och brukningsmetoder och klokare val av grödor skulle kväveutsläppen kunna minskas till en för Laholmsbukten ekologiskt uthållig nivå.
b) att bedriva ett effektivt jordbruk inom den ram som sätts av uthållighetsutrymmet i det mottagande havet utan att någon av de befintliga driftsformerna skulle drabbas av konkurs eller andra ekonomiska avbräck.
Möjligheten att modellera diffus vattenpåverkan för varje driftsenhet kan ses som ett forskningsgenombrott. Likaså att kunna koppla olika miljöekonomiska betalningssystem baserade på "Förorenaren-Betalar-Principen" till avrinningsmodellerna sågs som ett stort framsteg.
Vattnens kvalitet i databas
Vattenmyndigheterna har under de första verksamhetsåren varit inriktade på att få fram effektiva och tillförlitliga databaser för vattenmiljön, alla baserade på avrinningsområden. De finns nu i Vatteninformationssystem för Sverige VISS. Nästa fas som omfattar 2007-2010 är att i samverkan med berörda vattenanvändare ta fram vattenförvaltningsplaner för vart och ett av de fem vattendistrikten. Av dem ska framgå vilka vattenmiljöer som uppfyller kraven på "god ekologisk status" och vilka som inte gör det. De senare ska följaktligen bli föremål för särskilda åtgärder.
Lokala vattenråd
I ramdirektivet framgår att information och samråd med allmänheten ska föregå beslut om förvaltningsplanen. De svenska vattenmyndigheterna understöder därför bildandet av lokala vattenråd. De består av vattenintressenter från näringsliv, kommuner och ideell natur- och fiskevård. VASTRA:s andra forskningsprogram "Hållbar vattenförvaltning - organisering, deltagande", hade som fokus just allmänhetens deltagande. Tillämningsområdet var Rönne å och resultaten av vattendialogerna rörande åtgärder mot närsaltutsläpp redovisades i den populärvetenskapliga rapporten "På tal om vatten".
Eu:s principer för vattenanvändning
• integrerad gemensam politik för vatten baserad på avrinningsområden
• bevara, skydda och förbättra vattenmiljön,
• utnyttjande av vattenresurserna ska ske på ett varsamt och rationellt sätt,
• försiktighetsprincipen och principerna om förebyggande åtgärder ska tillämpas,
• miljöförstöring ska hejdas vi källan,
• förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle),
• särskilt skydd av grundvattnet, förhindra fortsatta överuttag
• varsamhet vid användning av våtmarker,
• säkerställa försörjningen av dricksvatten,
• säkerställa allmänhetens medverkan i arbetet med att utveckla förvaltningsplaner för vattendistrikt.
• integrera vattenpolitiken med andra politikområden som jordbruk, transporter, energi, fiske, regional utveckling, turism,
• skydd av fiskbestånd, särskilt kustnära fiskbestånd,
• ekonomisk analys av vattenanvändningen,
• utveckling av ekonomiska styrmedel för att nå en "god vattenstatus",
• säkerställa en långsiktigt hållbar vattenanvändning inom avrinningsområdets ram,
aktivt bidra till lösning av vattenproblem som rör två eller flera medlemsländer
Författare
:
Reinhold Castensson
är professor vid Tema Vatten, Linköpings universitet. Han är dessutom ledamot av Vattendelegationen i Södra Östersjöns vattendistrikt, vilken är vattenmyndighetens styrelse