"Restaurering av boreal skog för att gynna och bevara arter beroende av död ved"
Håkan Berglund
Resultatsammanfattning.
E-post: hakan.berglund@helsinki.fi
Mängden död ved i skogslandskapet har minskat dramatiskt på grund av intensivt skogsbruk. Skogslevande arter som är beroende av död ved har därför svårt att överleva och föröka sig. För att förbättra livsvillkoren för dessa arter tas naturhänsyn vid avverkningar och vissa områden skyddas från skogsbruk. Död ved skapas även genom restaurering i hårt brukade landskap, t ex genom att bränna skog.
Syftet med detta projekt var att ta fram kunskap om hur skogar kan skötas och restaureras för att vedlevande arter ska gynnas och bevaras. Dels analyseras förekomsten av vedlevande arter under "naturliga" förhållanden i obrukade skogslandskap i Ryssland, norra Finland och Sverige, dels undersöks skogsbestånd efter brand för att ge vägledning om hur naturliga störningar kan efterliknas inom skogsskötseln.
"Undersökning av interaktionen mellan nedbrytar- och detrirusdiversitet längs en successionsgradient i boreal skog"
Micael Johnsson
Resultatsammanfattning från Skogens ekologi och skötsel, SLU.
E-post: micael.jonsson@svek.slu.se
Det pågående utdöendet av arter har skapat intresse för betydelsen av biodiversitet för funktionen av ekosystem. Trots framsteg inom forskningen är det fortfarande ganska okänt vilka konsekvenser minskad biodiversitet har för funktionen av naturliga ekosystem. De flesta studierna har genomförts på artificiella ekosystem på liten skala och under kort tid.
Storskaliga studier av naturliga artsammansättningar under lång tid kan bidra med viktig kunskap för bevarande av både biodiversitet och ekosystems produktionsförmåga. Hur biodiversitet påverkar systems produktionsförmåga är av vikt för att nå ett ekologiskt hållbart samhälle och bör vara av intresse även för jord- och skogsbruket.
"Ericoid mycorrhiza och kolets biokemi i subarktiska ekosystem"
Maria Olsrud (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationshänvisning från Biologiska inst, Köpenhamns universitet.
E-post: maria.olsrud@nateko.lu.se
I stort sett alla växter på jorden lever i nära samspel med svampar i marken. Växten förser svampen med produkter från fotosyntesen medan svampen förser växten med näring från marken. I arktiska ekosystem utgörs svampen av jäst- eller mögelsvampar, som tillsammans bildar erocoid mykorrhiza (ErM), som är drivande för flera viktiga markprocesser. En stor del av det kol som växterna tar upp från atmosfären i fotosyntesen transporteras till svampen. När svampen bryts ned tillförs detta kol markens organiska lager. Hur mycket kol som transporteras till marken denna väg är viktigt att veta då det påverkar markkolets kvalitet och därmed dess nedbrytningshastighet. För arktiska och boreala ekosystem har detta kolflöde dock aldrig tidigare kvantifierats.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius