Miljöforskning Nummer #5-6 december 2007

Detta är en utskrift från www.miljoforskning.formas.se, senast uppdaterad 2008-10-20 13:30:59

Huvudinnehåll

Resultat av forskning
Skriv utSkriv ut

Redaktör: Margaretha Nordahl

Skogens habitatkrav

"Restaurering av boreal skog för att gynna och bevara arter beroende av död ved"
Håkan Berglund
Resultatsammanfattning.
E-post: hakan.berglund@helsinki.fi

Mängden död ved i skogslandskapet har minskat dramatiskt på grund av intensivt skogsbruk. Skogslevande arter som är beroende av död ved har därför svårt att överleva och föröka sig. För att förbättra livsvillkoren för dessa arter tas naturhänsyn vid avverkningar och vissa områden skyddas från skogsbruk. Död ved skapas även genom restaurering i hårt brukade landskap, t ex genom att bränna skog.

Syftet med detta projekt var att ta fram kunskap om hur skogar kan skötas och restaureras för att vedlevande arter ska gynnas och bevaras. Dels analyseras förekomsten av vedlevande arter under "naturliga" förhållanden i obrukade skogslandskap i Ryssland, norra Finland och Sverige, dels undersöks skogsbestånd efter brand för att ge vägledning om hur naturliga störningar kan efterliknas inom skogsskötseln.

"Undersökning av interaktionen mellan nedbrytar- och detrirusdiversitet längs en successionsgradient i boreal skog"
Micael Johnsson
Resultatsammanfattning från Skogens ekologi och skötsel, SLU.
E-post: micael.jonsson@svek.slu.se

Det pågående utdöendet av arter har skapat intresse för betydelsen av biodiversitet för funktionen av ekosystem. Trots framsteg inom forskningen är det fortfarande ganska okänt vilka konsekvenser minskad biodiversitet har för funktionen av naturliga ekosystem. De flesta studierna har genomförts på artificiella ekosystem på liten skala och under kort tid.

Storskaliga studier av naturliga artsammansättningar under lång tid kan bidra med viktig kunskap för bevarande av både biodiversitet och ekosystems produktions­förmåga. Hur biodiversitet påverkar systems produktionsförmåga är av vikt för att nå ett ekologiskt hållbart samhälle och bör vara av intresse även för jord- och skogsbruket.

"Ericoid mycorrhiza och kolets biokemi i subarktiska ekosystem"
Maria Olsrud (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationshänvisning från Biologiska inst, Köpenhamns universitet.
E-post: maria.olsrud@nateko.lu.se

I stort sett alla växter på jorden lever i nära samspel med svampar i marken. Växten förser svampen med produkter från fotosyntesen medan svampen förser växten med näring från marken. I arktiska ekosystem utgörs svampen av jäst- eller mögelsvampar, som tillsammans bildar erocoid mykorrhiza (ErM), som är drivande för flera viktiga markprocesser. En stor del av det kol som växterna tar upp från atmosfären i fotosyntesen transporteras till svampen. När svampen bryts ned tillförs detta kol markens organiska lager. Hur mycket kol som transporteras till marken denna väg är viktigt att veta då det påverkar markkolets kvalitet och därmed dess nedbrytningshastighet. För arktiska och boreala ekosystem har detta kolflöde dock aldrig tidigare kvantifierats.

Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius

Länkar

Miljöforskning december 2007

Inledare

Vatteneffektiva julbord på agendan? FEM TON VATTEN om dagen går det åt för att ta fram den mat som en svensk konsument har tillgång till. För några länder går det åt sex eller sju ton vatten. I fattiga...

Temaartiklar

Vatten för liv och samhälle Vattnet är ojämnt fördelat över världen. Medan vi i nordeuropa nästan alltid har gott om vatten betyder vattenbrist i andra delar av världen svält och fattigdom. Men... Formas satsar på vattenforskning Det råder knappast något tvivel om att det behövs forskning om vatten. Forskning som kan hjälpa oss att lösa de problem som vi har och inte minst hjälpa oss att undv... Kunskap för rena vatten Rent vatten är en rättighet för alla och inom EU ska alla vatten vara rena till 2015. I Sverige har fem vattenmyndigheter ansvaret. Effektiv användning av vatten lurar svälten Det finns två principiella alternativ för att lösa världens matförsörjning och den globala vattenkrisen. Det konventionella tänkandet går ut på att öka produktionen.... Sårbart vatten Arbetet med att minska sårbarheten bör börja snarast! Den bedömningen gör Klimat och sårbarhetsutredningen i sin rapport som kom 1 oktober. Inom utredningen har man ... Åker snålskjuts till vattnet Runt om i Sverige finns ett stort antal platser som är förorenade med miljögifter. Att förstå hur och i vilken utsträckning dessa gifter rör sig i marken är viktigt.... Bra men dåligt skyddat Sverige har generellt ett bra kommunalt dricksvatten. Kvalitetsproblem som till exempel dålig lukt och smak förekommer dock, men bör inte accepteras av konsumenterna... När marken ger vika Byggnader, vägar och järnvägar - alla måste vila på stadig grund. Även när klimatet förändras och regnmängderna ökar. Bättre kunskaper krävs om sambandet mellan klim... Vatten på fel plats i nya hus Trots att kunskapen finns används den inte. Under senare år har ett flertal nybyggen visat sig ha problem med allvarliga fuktskador. Och problemen är större än man t... Ny metod ger alarmerande bild av gifter i husen Tolerera inte mögel inomhus! Motstridiga resultat om mikrobers giftighet i inomhusmiljö har förundrat forskare i många år. Nu har forskarna upptäckt att bakterier so... Regnvattnet räddar Afrika ur fattigdom Det finns inga vattenhinder för att tre- till fyrdubbla skördar även i den torrdrabbade delar av Afrika. Teknik för vattenhantering, småskalig vattenhushållning för ... Aralsjöns öde ändrar klimatet Det som var världens fjärde största innanhav - Aralsjön - har efter 1960 krympt till en fjärdedel av sin dåvarande storlek. Orsakerna till denna miljökatastrof stude... Vatten i vinterklimat Vinter har vi i hela Sverige, bara av lite olika slag i olika landsändar. Frågan är hur våra nordliga vattensystem kommer att påverkas av klimatförändringarna. Vad h... Avlopp och bioavfall i framtidens Göteborg Vad ska vi välja? Vad är långsiktigt hållbart? Vad är socialt acceptabelt? I projektet Systemstudie Avlopp har man tagit fram trender och analyser och diskuterat iho... Etiken kom bort i sjöstaden Klyftan är stor mellan honnörsorden i plandokumenten och hur staden ser ut i verkligheten. Det säger Abdul Khakee, statsvetare, som gör etiska bedömningar när han st...

Intervjun

Kunskap från Formas ska leda utveckling på rätt spår Underlag för politiska beslut i frågor som rör en hållbar samhällsutveckling. Möten mellan forskare och beslutsfattare. Nya forskartjänster för tvärvetenskap. Detta ...

Övriga artiklar

Halv miljard fördelad Miljöforskning nominerad till Årets tidskrift! Växternas immunförsvar liknar djurens Informationsportal för boendefrågor Stort pris för hållbart byggande Genresurser ur naturen - vem får ta del av inkomsterna? Litteraturöversikter för arkitekter Så blir du en miljömedveten människa Bättre återvinna än bränna Statsfisk i Indien Alla byggnadsminnen sökbara Brist på kväve i blommande sjöar Det unika med skärgårn Nytt miljöekonomiskt institut i Kina Albertslund - bäst bland kommuner 40 åtgärder Säkrare underlag för hopphästar - mål för ny forskning Nya växter kräver mindre fosfor Miljöförändringar kräver tvärvetenskap Med elefanter som beställare

Resultat av forskning

Effektiv energi - så sparar vi Små partiklar kan orsaka stora problem Spara och bevara Stora köpcentra kräver "fri väg" Bakterier på ont och gott Kunskap om naturen räddar växterna och djuren Skogens habitatkrav

Formas GD har sista ordet

"Vi vill verka för en bättre dialog" Endast en femtedel av de sökta pengarna beviljades när Formas forskarråd för en månad sedan beslutade vilka nya forskningsprojekt som ska få anslag. 491miljoner ansl...

Vidare länkar

Sidfot