"Behovsstyrd ventilation - systemförutsättningar för inneklimat och energieffektivitet"
Jan Gustén (projektledare)
Resultatsammanfattning med publikationslista från Installationsteknik, Chalmers.
E-post: jan.gusten@chalmers.se
Byggnadssektorn svarar för en betydande del av landets totala energianvändning och ventilation är för många byggnader den största enskilda posten avseende såväl värme- som energibehov. Forskning inom området syftar till att ge ökad kunskap om förutsättningar och möjligheter att med tekniska lösningar svara mot individuella behov och krav på inneklimat.
Projektet består av två huvuddelar; konsekvenser av flödesvariationer för funktionen av komponenter och den sammanslagna effekten på systemnivå samt tillämpningar på stora ventilationssystem, främst sjukhus- och kontorsbyggnader. Speciellt intresse ägnas åt lokaler med varierande ventilationsbehov utrustade med huvudkanaler som ger förutsättningar för låga tryckfall. Rapporten innehåller analys och projekteringsprinciper för distributionssystem när det gäller luftflöden och tryckförhållanden. Trycknivåer och tryckförhållanden i olika delar av lågtryckssystem redovisas.
Arbetet visar att behovsstyrd ventilation inte förutsätter en särskild uppbyggnad av luftdistributionssystemet. Det måste däremot ha vissa egenskaper för att vara flexibelt, stabilt och energieffektivt. Det finns ett stort kunskapsbehov när det gäller nivån på erforderliga trycknivåer i systemets olika delar och över komponenter samt storleken på verkliga strömningsförluster. Osäkerhet i dimensioneringen kan leda till onödigt höga trycknivåer med ökad energianvändning som följd.
"Energieffektiva och miljövänliga klimatanläggningar"
Katarina Heikkilä
Doktorsavhandling 2007 från Chalmers.
E-post: katarina.heikkila@chalmers.se
Den ökade miljömedvetenheten hos allmänheten har styrt utvecklingen mot att krav ställs rörande miljöpåverkan inom allt fler områden. Miljöpåverkan relaterad till luftkonditioneringssystem för komfortkylning av lokaler är ett sådant område. Den dominerande faktorn i dessa fall är vanligtvis indirekt miljöpåverkan relaterad till erforderlig drivenergi i driftfasen.
Detta projekt är fokuserat på miljömässiga överväganden vid projekteringen av luftkonditioneringssystem för lokaler. Syftet är att beskriva hur miljöpåverkan från dessa system kan utvärderas redan tidigt i projekteringsfasen. Hypotesen är att miljömässiga överväganden och vägval ska vara möjliga att integrera i det normala projekteringsarbetet. En grundförutsättning för projektet är att befintliga metoder för miljövärdering ska kunna användas. De metoder som här avses är s k LCA-baserade viktningsmetoder.
"Förnybar energi och energieffektivisering - två komplement i regionala energisystem"
Heimo Zinko (projektledare)
Rapport LiU-TEK-LIC-2007:36 från Linköpings universitet.
E-post: zinko@algonet.se
Projektets huvudsyfte är att undersöka vilka åtgärder som kan göras för att i praktiken och på ett samhällsekonomiskt acceptabelt sätt åstadkomma väsentlig reduktion av koldioxidutsläppen inom bostäder och lokaler. Studien avser ett regionalt energisystem utanför storstadsområden. Doktorandprojektets första del avsåg främst att utveckla och testa analysmetod i Enköpings kommun, men många av slutsatserna kan generaliseras för att gälla Sverige.
Utgångspunkten var att en rätt kombination av effektiviserings- och besparingsåtgärder inte bara skulle ge önskad reduktion av koldioxidemissioner utan även resultera i lägre samhällskostnader och därmed bidra till ökad välfärd.
Jämfört med dagens energisystem är det lönsamt att konvertera och i viss mån spara energi. Energisystemet kan minska sitt utsläpp av koldioxid med ca 60% samtidigt som totalkostnaden sjunker. Konverteringar har en betydligt större potential till utsläppsminskning jämfört med energibesparingar. Det lönar sig bara att tillgripa energisparåtgärder på de hus som har sämst teknisk standard. För att nå 90% reduktion av koldioxidutsläppen krävs en ny elmix, alternativt minskad efterfrågan på el. Med enbart konverteringar och besparingar kan det målet inte nås.
"Energieffektiva fönster - hur länge?"
Agneta Olsson
Resultatsammanfattning med publikationslista från Energiteknik, SP.
E-post: agneta-jonsson@sp.se
Värmeförlusterna genom fönster utgör en betydande del av en byggnads totala uppvärmningsenergi. För en villa är andelen ca 15-20%. Energibesparingspotentialen kan således bli stor om man satsar på fönster med bättre värmeisolerande egenskaper. Under de senaste åren har många bra energieffektiva fönster utvecklats. Glasdelens värmeisolerande egenskaper har förbättrats avsevärt genom användning av bättre lågemissionsskikt tillsammans med någon typ av ädelgas liksom nya typer av distanslister i förseglade rutor. Idag ingår energieffektiva fönster i de flesta svenska fönstertillverkares standardsortiment och användningen har ökat kraftigt. Erfarenheterna om hur länge de förblir energieffektiva är emellertid begränsade.
Syftet med projektet har varit att studera hur energieffektiva fönster åldras och huruvida U-värdet förändras med tiden. Syftet har också varit att studera och analysera eventuella problem som kan finnas hos denna typ av fönster.
Om energieffektiva fönster har god kvalitet från början, tycks beständigheten också vara god. För lite gas eller felvända lågemissionsskikt försämrar U-värdet och ger ökad energianvändning. Av de studier som presenteras i litteraturen och de erfarenheter som SP har med avseende på gaskoncetrationen, framgår att gasfyllda rutor i allmänhet är täta och att utläckningen av gasen är låg. Den utvändiga kondensen uppfattas ibland irriterande, men oftast kan den accepteras om man vet vad det beror på - det vill säga att fönstret är välisolerat.
Ansvarig för denna sida: Birgitta Bruzelius