- Många vetenskapligt excellenta förslag får pengar, men det är tråkigt att beviljningsgraden fortsätter att vara så låg som 14 procent. Det innebär att vi tvingas tacka nej till ett stort antal förslag av hög kvalitet, säger Rolf Annerberg, Formas generaldirektör.
I maj hade Formas fem utlysningar och det kom in cirka 1 250 ansökningar. Alla har granskats i en omfattande process och nu har 239 beviljats medel. Av de 491 miljonerna gick cirka 369 miljoner till forskningsprojekt inom den stora årliga utlysningen, 53 till ämnesövergripande projekt, 55 till anställningar som forskarassistent, 8 till postdoktorala stipendier samt 7 miljoner till informationsprojekt.
Nedan beskrivs några av de högst rankade projekten som fick anslag i årets utlysning.
Hållbart fiske av torsk
Nils Ryman, professor vid Stockholms universitet, fick 2,4 miljoner kronor fördelat på tre år för att undersöka hur sillens och torskens genförråd påverkats av de senaste decenniernas intensiva fiske. Förvaltas dessa arter på ett bra sätt genetiskt? Om svaret är nej blir utmaningen att utarbeta strategier för ett genetiskt hållbart fiske. Projektet heter "Genetiskt hållbart fiske av sill och torsk i svenska vatten". Som det är idag beaktas inte genetiken inom fiskevården trots att vi vet att storskaligt fiske innebär risk att fiskarnas genförråd minskar.
Att mäta ekosystemtjänster
Forskarassistent Regina Lindborg, Stockholms universitet, ska identifiera viktiga ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet och undersöka hur dessa nyttor är positivt länkade, alternativt står i konflikt till varandra. Med resultaten från studien hoppas hon kunna hitta bra verktyg för att identifiera och mäta ekosystemtjänsterna i olika jordbrukssystem. Lindborg fick 2 miljoner under 2 år.
Pollinationsservice?
Artrika hagmarker har drastiskt minskat i Sverige. Istället växer ängs- och hagmarksarter i vägrenar. Men hur får vi vägrenens växter att överleva på lång sikt? Studier visar att vägrenarna kan vara för små för att långsiktigt hysa arter som behöver insektspollination. Det kan betyda att växterna behöver vara närmare en större gräsmark. Vilka effekter har fragmentering av gräsmarker? Och vad betyder invasionen av främmande arter som till exempel blomsterlupin? Gynnar detta insektssamhällena eller blir det konkurrens om pollinatörerna? Dessa frågor ska fil dr Anna Jakobsson, Uppsala universitet undersöka.
Nya svenskar i stadens natur
Idag saknas kunskap om hur nya svenskar upplever tätortsnära natur och om hur de skulle vilja använda den. I ett projekt ska fil dr Ebba Lisberg Jensen vid Malmö högskola intervjua representanter för fem av Malmös största invandrargrupper. Detta för att få reda på vilken sorts grönområden olika grupper och individer föredrar. Man ska även undersöka hur det står till med kunskaperna om arter och ekosystem, så kallad ekologisk läskunnighet. Projektet fick 2,5 miljoner kronor på två år.
Risk med nanopartiklar?
Kemikalieinspektionen har nyligen identifierat stora kunskapsluckor om miljörisker kopplade till nanoteknologi. Nanopartiklarnas ringa storlek, den höga specifika ytarean och specialarrangerade atomer ger speciella egenskaper som leder till nya, intressanta användningsområden. Dessa egenskaper kan även ge oönskade effekter på människor och organismer. Konventionella metoder för att bedöma toxicitet och risker för kemikalier fungerar inte på nanopartiklar. Därför ska docent Martin Hassellöv, Göteborgs universitet, använda ett multivetenskapligt angreppssätt och analysera nanopartiklarna utifrån miljökemi, ekotoxikologi, miljösystemanalys och industriell ekologi. 6,5 miljoner kronor för tre år.
Olja och teknikutveckling
Fil dr Robert Hart fick medel för projektet "Knappa naturresurser, teknologi och hållbar utveckling". Enligt gängse nationalekonomisk teori borde oljepriset stiga när oljan sinar, menar Hart. Och om resursägarna, d.v.s de som äger oljan, tror på en kraftig prisökning, borde dessa spara oljan för att ta hem större vinster längre fram. Idag pumpas inte mindre olja ut. Kan vi då tolka detta som att det finns gott om olja kvar och att resursägarna inte tror på en snar och snabb prisökning? Nej, denna teori tar inte hänsyn till att högre resurspriser påskyndar utvecklingen av nya tekniker. Därför ligger det i resursägarnas intresse att hålla nere oljepriset trots gängse nationalekonomiska teorier. Men om resursägaren håller nere oljepriset så länge de kan för att bibehålla efterfrågan och sedan låter priset skena iväg när oljeförråden sinar kan detta få stora negativa ekonomiska konsekvenser. Då kommer inte heller alternativa tekniker att ha utvecklats.
Författare
:
Emelie von Essen
är presschef vid Formas.