En solig höstdag träffas Formas GD Rolf Annerberg och jag på hans tjänsterum högt upp över Kungsbron i Stockholm. Utsikten mot väster över de vackert höstgula trädkronor, som kantar Karlbergskanalen och Karlsbergsledens tilltagande biltrafik är en lämplig illustration till vårt samtal. Det handlar ju om Formas ansvarsområden miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Och om Formas uppgift i ett samhälle där många års tilltagande urbanisering och global ekonomisk tillväxt spär på miljöproblemen på ett sätt som tidigare aldrig skådats.
Formas ansvarsområden rymmer vår tids ödesfrågor som sammanfattas Global Change: Det vill säga förändringar i klimat, demografi, evolutionsutveckling, miljögifter i natur och mat samt sinande tillgång på vatten. Hur ser du på Formas roll när det gäller en hållbar utveckling av samhället?
- Samhällets socioekonomiska och tekniska system måste ändras för att vi ska kunna få en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. För att kunna genomföra de i sammanhanget rätta ändringarna behövs en politik som grundar sig på kunskap . Den kunskapen ska Formas ta fram och sprida på ett sådant sätt att det kommer fram till dem som behöver kunskapen.
Är något område viktigare än de andra?
- Klimatförändringarna är självklart de viktigaste att tackla. Resten av de globala förändringarna hänger starkt ihop med klimatets utveckling.
Den största påverkan på klimatet har att göra med vilka energislag som används. Hur ser du på Formas energiforskning?
- Formas har viss energiforskning på sitt bord. Det gäller biobränslen från skog och jordbruk samt energianvändning i bebyggelse. Och detta ser jag som mycket viktiga områden för Formas.
De finns de som menar att nu behövs framför allt en kraftfull satsning på samhällsvetenskaplig forskning som kan ge ledning när det gäller att förändra samhället till en mer hållbar utveckling. Hur ser du på balansen mellan forskning inom socialvetenskaper och naturvetenskaper?
- Formas har lämnat ett förslag till regeringen på satsningar inom samhällsvetenskaplig miljöforskning. Det är forskning som kräver samarbete mellan olika discipliner på universiteten. För att hitta lösningar som leder till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället krävs också att vi samarbetar med andra institutioner av liknande karaktär framför allt Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Vinnova. Formas kan inte självt klara av dessa stora frågor. Vi måste också samarbeta med de internationella forskarmiljöer, som är duktiga på området. Hållbarhetsfrågorna är ju globala.
Universiteten är ofta strukturerade efter discipliner. Forskarna möjligheter att göra karriär är knuten till framgångar inom disciplinerna. Samtidigt kräver de stora samhällsfrågorna tvärvetenskapliga angreppssätt. Hur ser du på detta? Kan Formas ta ett större ansvar för att uppmuntra till tvärvetenskap?
- Formas vill förbättra infrastrukturen på universiteten genom att inrätta forskartjänster för dem som vill arbeta tvärvetenskapligt, det vill säga i gränssnitten mellan teknik och samhällsvetenskap och naturvetenskap. Vi kommer också att göra tematiska anslagsutlysningar där forskare från olika discipliner kan söka anslag. Miljöproblemen måste angripas från flera utgångspunkter samtidigt! Formas kan också stödja centrumbildningar vid universiteten.
- Det är också viktigt att Formas vid rekrytering av forskare tydliggör att det finns ett skriande behov av tvärvetenskaplig forskning.
Tycker du att det behövs mer kontakt mellan Formas forskare och beslutsfattarna eller är det bra som det är i dag?
- Det här är viktigt och det ska vi lägga ned mer arbete på! Vi måste få ut våra resultat. Det är ingen nytta med forskningen om den inte når ut till dem som behöver resultaten. Formas ska ordna tillfällen för beslutsfattare att träffa forskare, där de kan diskutera kring aktuella problem.
- Formas tidning och pocketböcker ska vi fortsätta med. De fyller en viktig funktion. Men vi måste få till mer personliga möten! Just detta att få träffa en kunnig person som man kan resonera med är värt väldigt mycket.
Ser du också detta som tillfällen då Formas kan fånga upp frågor som beslutsfattare vill ha belysta av forskning?
- Ja absolut. Vi bör anordna möten med diskussioner om forskningsbehov för olika representanter från offentlig förvaltning och näringslivet. Men vi har också andra sätt att fånga upp akuta forskningsbehov.
Hur ser du på Formas samverkan med näringslivet? Formas har samarbete med Byggsektorns Innovationscentrum BIC, Skogforsk och Jordbrukets forskningsinstitut JTI.
- Det är bra att det finns samarbete med näringslivet. Dels blir det lättare att identifiera forskningsbehov, dels blir det lättare att föra ut forskningsresultaten när de väl kommer. Dessutom kan det ge en större utväxling på Formas satsade forskningsanslag genom att näringslivet i vissa fall bidrar med en lika stor insats som Formas.
Är något ytterligare samarbete att vänta?
- Forskningen ingår som den del i innovationssystem. Formas ska i samarbete med bl.a. Vinnova i större utsträckning än tidigare ta ansvar för ett stärkt innovationssystemtänkande på alla Formas verksamhetsområden. Dessutom bör samarbetet med berörda statliga myndigheter utvecklas.
Formas stöder både grundforskning och behovsmotiverad forskning. Är du nöjd med balansen mellan dessa?
- Som jag ser det är det viktigaste att forskningen har högsta vetenskapliga kvalitet. Jag har ingen principiell synpunkt på balansen mellan dessa forskningstyper. Om Formas får behov att ändra den balansen så gör vi det.
Hur ska Formas förhålla sig till EUs ramprogram för forskning?
- Vi ska vara så aktiva som möjligt. Och Formas EU-relaterade arbete kommer att expandera. Det är inte bara för forskningens egen skull utan också för att på vårt sätt bidra till att bygga de nätverk som är grunden för en europeisk integration.
Du kommer till Formas direkt efter åtta år i hetluften i Bryssel som chef för EU-kommissionens vice ordförande, tidigare miljökommissionär Margot Wallström. Har du med dig något i bagaget som kan utnyttjas i din dagliga gärning här på Formas?
- Jag har mina goda kontakter i Bryssel. De kan få betydelse för Formas ökande verksamhet på området. Och komma Formas forskare tillgodo hoppas jag. Sedan jag kom till Sverige i september har jag rest runt i Sverige och spritt kunskap om hur Kommissionen fungerar. Jag har också haft kontakter för att förbereda Sveriges kommande ordförandeskap i EU.
Miljöproblemen är globala. Betyder det att Formas framöver kommer att öka sina internationella samarbeten även utanför EU?
EU är viktigt för Formas men vi har också i vår strategi slagit fast att kontakter med länder som USA, Japan, Kanada, Kina och Indien är viktiga. Dessutom får vi inte glömma vårt ansvar för att stärka forskningskontakterna med utvecklingsländerna.
Formas är inte så välkänt i samhället utanför forskarvärlden. Behövs det tycker du?
- Jag tycker att det är viktigaste är att Formas forskning blir känd i samhället. Men det är också bra att framgår att det är Formas, som har finansierat forskningen, vid de tillfällen då vår forskning presenteras.