Vid institution för Kemiteknik vid KTH arbetar vi med återvinning av ädelmetaller från bilkatalysatorer, renovering av bilkatalysatorer (d v s återaktivering), återvinning av glas och återvinning av metaller från betbad. Forskning sker i nära samarbete med industrin och med IVL.
Metaller återvinns från betbad
Ett exempel på ny kemisk återvinningsteknik är en process som används för återvinning av metaller från betbad. Detta studeras i ett projekt vid Kemitekniks kristallisationsgrupp i samarbete med IVL, Sandviken AB samt Outokompo Stainless AB. Förbrukade syrabad från betning av stål måste omhändertas. Därför neutraliseras bad efter behandling av rostfritt stål. Årligen deponeras 18000 ton/år järn-, krom- och nickelhydroxider. I den nya processen, som bygger på nanofiltrering och kristallisation, kan syrorna recirkuleras till betprocessen och metalloxiderna kan gå till metallåtervinning. Förutom att ingen deponering behöver göras har processen även andra fördelar, såsom låg energiförbrukning, ingen syratillsats för neutralisation eller någon tillsats av andra kemikalier.
Ekonomiskt lönsam
Återvinningsteknik som baseras på kemiteknik, har stor marknadspotential och stor näringslivsrelevans för Sverige. Marknadspotentialen beror mycket på att återvinningsprocesser ofta blir företagsekonomiskt lönsamma då man sparar på råvaruresurser. Näringslivsrelevansen för Sverige beror på en god kunskap inom området.
Idégrupp
Vid KTH Kemiteknik har vi bildat en idégrupp för kemiteknisk användning inom miljötekniken. Hittills deltar endast forskare från KTH Kemiteknik. Pehr Björnbom är koordinator. Syftet är att skapa ett nationellt nätverk av intressenter inom området. Nätverket ska inventera vilka miljöproblem som finns i svensk industri och som skulle kunna lösas med kemisk återvinningsteknik. Det gäller att ta reda på var den rätta kombinationen av akademisk kunskap och företagsamhet finns för att bäst genomföra olika projekt. Välgrundade projektidéer kan då komma fram och sammanställas till en genomarbetad prioriterad FoU-plan. Alla intresserade från akademi och industri är välkomna att kontakta idégruppen, helst genom att skicka ett e-mail till Pehr Björnbom.
Författare
:
Pehr Björnbom
är professor i kemisk reaktionsteknik vid KTH Kemiteknik.
E-post:
pehr@ket.kth.se
Åke Rasmuson
är professor i transportprocesser vid KTH Kemiteknik och leder institutionens kristallisationsgrupp.
E-post:
rasmuson@ket.kth.se