Ett mycket viktigt syfte med programmet SNAP (Swedish National Air Pollution and Health Effects Program) var att undersöka olika biologiska mekanismer bakom sambanden mellan exponering för luftföroreningar och olika hälsoeffekter. Den samlade bilden av forskningen om biologiska mekanismer inom SNAP visar att:
•Partiklar och dieselavgaser kan leda till ökad inflammation i kroppen.
• Luftföroreningar i svenska storstäder kan påverka hjärtats elektriska retledningsförmåga, vilket kan orsaka plötslig hjärtdöd.
• Partikulära luftföroreningar kan orsaka DNA-skador och partiklar från tunnelbanan kan vara mer skadligt för arvsmassan än partiklar från vägar.
Bakgrunden till forskningsprogrammet, som pågått åren 2001-2006, var den ökande medvetenheten om att luftföroreningar är ett viktigt folkhälsoproblem också i länder och regioner som tidigare ansetts vara mer eller mindre fria från sådana hälsoeffekter. Senare tids forskningsunderlag har visat att även de relativt låga halterna av luftföroreningar i Sverige behöver sänkas ytterligare för att förhindra bland annat luftvägs- och hjärtkärlsjukdomar. Det fanns ett stort behov av förbättrade kunskaper om både befolkningens exponering och konsekvenserna för folkhälsan, inte minst när det gäller de nationella miljökvalitetsmålen, miljökvalitetsnormerna och andra politiska processer som kan bidra till att minska exponeringen och därmed hälsokonsekvenserna av luftföroreningar.
Partikulära luftföroreningar kan orsaka DNA-skador och partiklar från tunnelbanan kan vara mer skadligt
för arvsmassan än partiklar från våra vägar.
Foto: Scanpix.Kvantitativ riskbedömning
Flera av programmets specifika syften handlade om att kvantitativt bestämma storleken på befolkningens hälsopåverkan av luftföroreningar. Detta har främst gjorts genom programmets epidemiologiska delprojekt med syfte att studera sambanden mellan antingen långtids- eller kortare tids exponering och olika sjukdomar. Sammantaget visar de epidemiologiska projekten inom SNAP att:
• Förhöjda luftföroreningshalter i svenska städer orsakar flera tusen
extra dödsfall årligen.
• Kortvarigt ökat antal partiklar i svenska städers utomhusluft medför en ökad risk för sjukhusinläggningar i hjärtkärlsjukdomar samt inläggningar och död i luftvägssjuk-domar.
• Lång tids exponering för luftföroreningar från trafiken i Sverige kan medföra en ökad risk för utveckling av barnallergi och astma hos vuxna.
• Svenska barn som utsätts för luftföroreningar från trafiken under första levnadsåret har försämrad utveckling av lungfunktionen och ökad risk för luftvägssjukdom och allergi i förskoleåldern.
• Att utsättas för förhöjda luftföroreningshalter från trafiken i Sverige under lång tid ökar risken för död i hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd.
Känsliga grupper
Ett flertal SNAP-projekt berör direkt olika gruppers känslighet för att drabbas av hälsoeffekter av luftföroreningar. Målsättningen med programmet var dels att identifiera särskilt känsliga grupper när det gäller hälsoeffekter av luftföroreningar, dels att undersöka potentiell interaktion mellan andra faktorer i studier av luftföroreningars hälsoeffekter. Resultaten av forskningen inom SNAP när det gäller känsliga grupper kan sammanfattas med:
• Personer med hjärtkärl- och lungsjukdomar drabbas lättare av hälsoproblem i samband med dagar då luftföroreningshalterna är förhöjda i Sverige.
• Dieselavgaser påverkar luftvägarna särskilt mycket hos astmatiker och personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.
• Risken att svenska barn drabbas av allergi efter längre tids exponering för luftföroreningar från trafiken kan påverkas av genuppsättningen.
Partikulära luftföroreningar kan orsaka DNA-skador och partiklar från tunnelbanan kan vara mer skadligt för arvsmassan än partiklar från våra vägar.
Foto: Scanpix.
Modeller för exponeringsbestämning
Två av programmets specifika syften var särskilt inriktade på exponering för luftföroreningar: att utveckla, förbättra och validera modeller för exponeringsklassificering respektive att utforska olika aspekter av exponering för luftföroreningar på hälsan. Sammanfattningsvis har exponeringsforskningen inom SNAP visat att:
• Emissionfaktorer för ultrafina partiklar kunnat bestämmas så att även spridningen av dessa kan modelleras i stadsmiljö.
• Småskalig vedeldning kan bidra med över 50 procent till halterna av partiklar. Den personliga exponeringen för vissa partiklar är mellan 66–80 procent högre för dem som har vedeldning som uppvärmningskälla i hemmet.
• Utomhushalten av kvävedioxid och sot påverkar halterna inomhus mer än vad utomhushalterna av fina partiklar (PM2.5) gör.
• En tidigare uppbyggd metod för att med hjälp av historiska emissionsdatabaser och spridningsmodellering för både gaser (NOx, NO2, CO, SO2) och partiklar går att utnyttja i långtidsstudier av hälsoeffekter av luftföroreningar. För partiklar (PM10 and PM2.5) krävs dock ytterligare utvecklingsarbete för att kunna beskriva utbredningen historiskt före 90-talet.
• Gaser beskrivs bättre av modeller än partiklar och generellt är osäkerheten i modellberäkningar oftast mindre än 30 procent.
Utbildning av nya doktorander, förbättrat samarbete mellan olika forskargrupper inom luftföroreningsområdet och stärkt interaktion mellan svenska forskare och olika myndigheter och industrin har ökat kompetensen inom den nationella luftföroreningsforskningen. Den nya information som programmet producerat kommer att användas vid kvantitativa riskbedömningar för luftföroreningar och i utvecklandet av den nationella miljöpolitiken och särskilt när det gäller det svenska miljömålsarbetet.
SNAP
Swedish National Air Pollution and Health Effects Program är ett nationellt forskningsprogram om hälsoeffekter av luftföroreningar. Programmet har haft den övergripande målsättningen att ta fram ny viktig information som kan ligga till grund för den kvantitativa riskbedömningen av luftföroreningar och förbättra samarbetet och integrationen mellan svenska forskare inom luftföroreningsområdet. SNAP har drivits under perioden 2001–2006 med stöd av Naturvårdsverket. Programmet har letts av Göran Pershagen vid Karolinska Institutet samt Tom Bellander och Mats Rosenlund vid Stockholms läns landsting. Det har också haft en styrgrupp med bl. a. representanter för avnämarna. Forskningen inom programmet har genomförts i form av 27 separata delprojekt som avrapporterades i samband med programmets slutmöte i juni 2006. Denna artikel bygger på en svenskspråkig sammanfattande rapport som finns på projektets hemsida www.snap.se.
Författare
:
Tom Bellander
är docent och verksam vid Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, och vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet.