Vad menar vi egentligen med miljöteknik och vilken sorts forskning behövs för att stödja utvecklingen av den? I sin snävaste definition avser begreppet miljöskyddsteknik, d v s renings- avfallshanterings- eller saneringsteknik. I en vidare definition avses teknik som bidrar till att lösa något mer eller mindre specifikt miljöproblem, som t ex nya energitekniker. Slutligen kan begreppet ges en så vid tolkning som i EUs Environmental Technology Action Plan, där man ser miljöteknik som all teknik som är bättre ur miljösynpunkt än den befintliga. Mycket talar för att den vidaste definitionen är den mest meningsfulla.
Miljö- och uthållighetsfrågorna är extremt komplexa och angelägna samt kräver förståelse ur många olika perspektiv. Också vid en avgränsning till fältet miljöteknik krävs samverkan mellan många olika kunskapsområden, som teknikvetenskap, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Den komplexitet som ligger i ömsesidiga beroenden och påverkansmöjligheter mellan teknikutformning, natursystem, företag, marknad och policy kräver vidare ett systemperspektiv för att låta sig fångas. Den här artikeln identifierar teknisk utveckling, miljöbedömningar av tekniklösningar samt förståelse av förutsättningarna för teknisk förändring som viktiga områden där miljötekniken ställer krav på kunskapsutveckling. Med en vid definition av miljöteknik kan miljödriven teknisk utveckling bedrivas inom de flesta (alla?) olika teknikområden. Behovet av teknisk utveckling inom olika områden utvecklas dock inte vidare här.
Kort sikt
En förutsättning för utveckling och spridning av miljöteknik är också att vi kan bedöma vad som är en mer miljöanpassad teknik. Otaliga debatter visar på behovet av sådana bedömningar. Stora insatser har också gjorts för att utveckla metoder att bedöma miljöprestanda hos olika tekniklösningar och många konkreta bedömningar har genomförts. För sådana lösningar som kräver förändring på kort sikt och måttlig skala (t ex produktdesign) finns bedömningsmetoderna i stort sett på plats, t ex i form av livscykelanalyser och utvecklingar därur. Däremot återstår arbete för att sådana metoder verkligen skall komma till användning på bred front. Det finns också behov att utveckla systemmetoder som bättre stödjer miljöanpassad produktionsteknik.
Längre sikt
För mer storskaliga och långsiktiga teknikförändringar har vi inte på samma sätt tillgång till färdigutvecklade och mer eller mindre standardiserade bedömningsmetoder. Här behövs utveckling av bedömningsmetoder som förmår hantera skaleffekter och utveckling över tid.
Vet vi redan
Det finns en stor potential att göra synteser från det mycket stora antal miljösystemstudier som genomförts under senare år. Studierna har kommit till olika specifika slutsatser men det finns stora möjligheter att dra mer generella lärdomarna ur systemstudier inom ett visst teknikområde och formulera dem i enklare termer. Vidare finns det potential att överföra kunskap från miljösystemstudier mellan teknikområden.
Mänskligt beteende
Bara för att ny, miljöanpassad teknik finns utvecklad, är det inte säkert att den kommer till användning. inte ens om det finns övertygande bedömningar om att den verkligen är bättre. Ibland är det lätt att förstå varför miljöteknik inte kommer till användning, som exempelvis kostnadsskäl, osäkerhet om teknisk prestanda eller ömsesidiga beroenden mellan flera olika tekniksystem. I andra fall är det svårare att förstå varför tekniskt och ekonomiskt försvarbara miljöförbättrande åtgärder inte genomförs. Här måste istället förklaringar sökas i hur vi som människor beter oss och vilka former vi har för att interagera. Sådan förståelse kan sökas på olika nivåer, en individnivå, en företagsnivå och en samhällelig nivå.
Individerna
Individnivån motiveras av att en förutsättning för att miljöteknik skall kunna utvecklas är att det finns (eller kan skapas) en marknad. Även om inte all miljöteknik är avsedd för direkt konsumtion är det ändå konsumtionen som driver efterfrågan också på andra nivåer. Marknadsföring av miljöanpassade processer och produkter har hittills mest varit inriktad på att informera marknaden, medan mycket mindre görs för att undersöka hur efterfrågan på miljöanpassade produkter ser ut. Här finns ett kunskapsbehov, både för enskilda företag och mer allmänt. På ett mer grundläggande plan kan frågor ställas om vad konsumtion står för, vilka behov det är vi människor i den industrialiserade delen av världen egentligen uppfyller med en materiell konsumtion långt bortom basbehoven.
Företagen
På en företagsnivå är det viktigt att förstå på vilket sätt miljööverväganden kommer in i olika processer i företaget. Sådan kunskap kan användas för att förstå förutsättningarna för införandet av miljöanpassad teknik. Har t ex olika sätt att organisera verksamhet implikationer för vilka teknikval som görs? Forskning om miljöpraktiken i företag är eftersatt jämfört med mer normativ forskning som utveckling av olika verktyg. En omvänd ordning skulle ge underlag för mer behovsanpassade verktyg för att stödja miljöhänsyn i affärsprocesserna.
Samhället
På en samhällelig nivå görs avvägningar mellan samhälleliga intressen och egenintressen. På den här nivån kan incitament och regelverk påverkas. Utvecklingen av teknik inom olika områden kan stödjas genom olika typer av satsningar. Mycket infrastruktur styrs också från en samhällelig nivå. Studier behövs som syftar till att förstå relationerna mellan tekniken, aktörerna och de institutionella ramverken inom olika miljöteknikområden.
På alla tre nivåerna finns en koppling till området miljöbedömningar av teknik. Dels måste man kunna avgöra vad som är önskvärt innan man handlar, dels måste den information som är resultatet av en miljöbedömning utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till det sammanhang där den skall användas.
Författare
:
Anne-Marie Tillman
är professor vid Miljösystemanalys på Chalmers tekniska högskola.
Litteratur:
EUs Environmental Technology Action Plan definierar miljöteknik som all teknik som är mindre miljöskadlig än befintliga alternativ. Begreppet avser inte bara teknik med mindre utsläpp och resursförbrukning, utan också reningsteknik liksom hela systemlösningar inkluderande know-how, procedurer, produkter och tjänster, utrustning såväl som organisatoriska och ledningsrutiner.